Skatt på aktier – hur du deklarerar dina aktier

Deklarera aktiehandel i en depå

När du ska deklarera försäljning av marknadsnoterade aktier gjorda i en depå ska du räkna fram om du gjort en vinst eller förlust. Det beräknar du genom att ta försäljningspriset - omkostnadsbeloppet = vinst eller förlust.  

För att räkna fram omkostnadsbeloppet finns två metoder som du kan välja mellan: genomsnittsmetoden och schablonmetoden.

Genomsnittsmetoden innebär att du lägger ihop inköpspriset med betalt courtage och delar det med antalet aktier. Då får du ett genomsnittligt aktievärde per aktie som du sedan använder i din beräkning.  

Schablonmetoden innebär att du tar upp 20 % av försäljningspriset som omkostnadsbelopp. Metoden får användas även om du känner till inköpspriset. Det är förmånligare att använda schablonmetoden om dina aktier ökat mer än 400 procent i värde.  

K4-blanketten – när behöver du den?  

Du använder bilaga K4 när du har sålt marknadsnoterade aktier eller andra värdepapper i en depå. Här är försäljningsvärdet oftast förtryckt i deklarationen men det är bra om du säkerställer att siffrorna stämmer. Anskaffningsvärdet behöver du däremot fylla i på egen hand. Om du deklarerar via Skatteverkets e-tjänst fylls en del uppgifter i automatiskt, men det är viktigt att du kontrollerar att allt stämmer innan du godkänner.  

Vinsten eller förlusten ska du sedan deklarera i något som kallas en K4-blankett. Om du sålt aktier från en depå under året kommer det stå på din deklaration att du ska fylla i en kompletterande K4-blankett. Om du gjort en förlust kan du kvitta den mot de aktier du sålt med vinst under året. När du deklarerar dina aktier brukar detta räknas ut automatiskt av Skatteverket. De har mer information om hur du kvittar förluster mot vinster (Skatteverket).

Beräkna omkostnadsbeloppet med genomsnittsmetoden

Om du har köpt aktien relativt nyligen hittar du informationen du behöver till omkostnadsbeloppet på den så kallade avräkningsnotan. Avräkningsnotan hittar du i anslutning till dina värdepapper på internetbanken, och om inte ska du ha fått hem den med posten. Det är viktigt att du sparar all dokumentation om de aktier du köpt. 

Beräkna omkostnadsbeloppet med schablonmetoden

Men vad gör du då om du inte hittar anskaffningsvärdet? Om du inte kan få fram anskaffningsvärdet på din aktie kan du använda dig av schablonmetoden när du ska skatta på dina aktier.

Att använda schablonmetoden när du deklarerar aktier är enkelt. Metoden går ut på att du tar upp 20 procent av försäljningsvärdet som anskaffningsvärde. Den resterande delen, 80 procent, blir automatiskt vinst och är det belopp som ligger till grund för den skatt du får betala på aktieförsäljningen. Du kan använda den här metoden oavsett om du känner till anskaffningsvärdet eller inte.

Exempel:

Försäljningsvärde: 1 000 kr

Anskaffningsvärde enligt schablonmetoden: 20 % × 1 000 kr = 200 kr

Vinst: 1 000 kr - 200 kr = 800 kr

Skatt: 30 % på vinsten 800 kr = 240 kr

Viktigt att veta är att du endast kan använda dig av schablonmetoden för att deklarera marknads­noterade aktier. Du kan alltså inte använda den för att deklarera teckningsrätter, terminer, optioner eller för inlösen- och säljrätter som du fått till följd av ditt aktieinnehav.

Aktier i gåva

Om du har fått dina aktier i gåva eller i arv kan det vara svårare att få tag i de olika kostnader och händelser som skett sen aktien köptes. Speciellt om den tidigare ägaren eller gåvogivaren inte varit noga med att spara relevant dokumentation kring aktien. På Skatteverkets webbplats finns flera hjälpmedel när det kommer till att deklarera aktier, där kan du bland annat hitta aktiehistorik som visar en akties händelser under åren. Du kan däremot inte hitta anskaffnings­värdet på en aktie eftersom det är baserat på aktiens kurs när den införskaffades plus courtage.

Om du är osäker på anskaffnings­värdet för din aktie finns några alternativ för hur du går vidare:

• Titta i din depå om du kan hitta information om aktien kring den tid då du införskaffade den. Ibland finns gamla avräkningsnotor digitalt.
• Om du fått aktierna i gåva kan du börja med att fråga den person du fått aktierna av om hen har information om anskaffningsvärdet.
• Om du ärvt aktierna kan du ibland hitta anskaffningsvärdet i bouppteckningen.
• Om du vet ungefär när aktierna införskaffades kan du undersöka vad aktiekursen låg på under den perioden och göra en uppskattning.

Vad är anskaffningsvärde och omkostnadsbelopp?  

Anskaffningsvärdet är det genomsnittliga pris du betalade för dina aktier när du köpte dem.  

Anskaffningsvärde = (aktiekurs × antal köpta aktier + courtage) / antal köpta aktier  

Anskaffningsvärdet ingår i omkostnadsbeloppet, men omkostnadsbeloppet inkluderar fler kostnader, till exempel köp av teckningsrätter vid nyemissioner. 

Omkostnadsbeloppet är de totala kostnader du haft för aktien, inklusive courtage, nyemissioner och andra händelser. För att räkna ut ditt omkostnadsbelopp kan du använda Skatteverkets beräkningshjälp. 

Beräkna omkostnadsbeloppet med genomsnittsmetoden  

Om du har köpt aktien nyligen finns uppgifterna på avräkningsnotan som du hittar i internetbanken (eller med posten).  

Beräkna omkostnadsbeloppet med schablonmetoden  

Om du inte hittar anskaffningsvärdet kan du ta upp 20 % av försäljningsvärdet som anskaffningsvärde. Vinsten blir då 80 % av försäljningspriset.  

Exempel:  
Försäljningspris 1 000 kr -  → anskaffningsvärde 200 kr =→ vinst 800 kr → skatt 240 kr (30 %).  

Aktier i gåva eller arv  

Om du har fått aktier i gåva eller arv kan det vara svårare att hitta historiska underlag.  

• Titta i din depå efter gamla avräkningsnotor.  
• Fråga gåvogivaren om anskaffningsvärdet.  
• Kontrollera bouppteckningen om du har ärvt aktierna.  
• Du har alltid möjlighet att använda schablonmetoden vid försäljning av marknadsnoterade aktier. 

Så här fungerar deklarationen för aktiehandel i ett ISK

Med ett ISK-konto är det lätt att deklarera.

Från och med den 1 jan 2025 är det sammanlagda sparandet du har på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring skattefritt upp till 150 000 kr per person. Skattebefrielsen gäller per person och inte per konto eller bank. Det skattefria taket höjs till 300 000 kr från och med den 1 januari 2026. Den skattefria delen får du automatiskt som ett avdrag i kapital i din inkomstdeklaration. Du behöver inte själv begära avdraget.

Skatt vid flytt av aktier från depå till ISK

Om du flyttar dina aktier från en depå till ett ISK-konto behöver du betala skatt på en eventuell vinst även om du egentligen inte har sålt dem. Aktiekursen vid tillfället för flytten är den försäljningskurs som du kommer beskattas för. Flytt av värdepapper såsom aktier ska alltså deklareras som en försäljning. Du behöver inte betala någon courtage.

Så här beräknas skatten på ISK  

1. Lägg ihop kontots värde vid ingången av varje kvartal.  
2. Addera alla insättningar under året.  
3. Dela summan med fyra – det ger kapitalunderlaget.  
4. Multiplicera kapitalunderlaget med schablonräntan som är statslåneräntan den 30 nov föregående år + 1 procentenhet (som lägst 1,25 %). Då får du fram schablonintäkten som tas upp som en kapitalinkomst. 
5. Skatten är 30 % av den framräknade schablonintäkten.  

Exempel 2025 (statslåneränta 1,96 % + 1 % =schablonränta 2,96 %)  

* Under förutsättning att skattefriheten upp till 150 000 kr kan utnyttjas för det här ISK-kontot.

Ingen K4-blankett för skatt på ISK-konto

Använder du ISK behöver du inte fylla i deklarationsblankett K4. SEB rapporterar schablonintäkten till Skatteverket och beloppet är förifyllt i din deklaration.  

Vill du ändå räkna ut schablonintäkten kan du använda Skatteverkets beräkningshjälp.  

När deklareras aktier?

Deklarationen av aktier görs i inkomstdeklarationen på våren året efter försäljningen. Säljer du aktier år 1, deklarerar du alltså på våren år 2.