Börja pensionsspara

Pensionsberäkning

Detta är en schablonberäkning som ger en uppskattning av hur mycket du behöver spara för att nå en önskad pensionsnivå. Beräkningen visar hur mycket mer du behöver spara i månaden utöver det du eventuellt redan sparar idag. I beräkningen antar vi schablonmässigt att du har arbetat och tjänat in allmän pension (inkomstpension och premiepension) från 22 års ålder och att du fortsätter att arbeta och tjäna in allmän pension fram till önskad pensionsålder. Vi tar dock inte hänsyn till eventuell garantipension i det allmänna pensionssystemet.

I beräkningen som berör tjänstepension antar vi att du har en schablonmässig tjänstepensionsplan som liknar ITP1, vilket innebär att pensionsavsättningarna är avgiftsbestämda, d.v.s. en procentsats av din lön. Denna del av pensionen antas tjänas in från 25 års ålder till önskad pensionsålder.

Utöver detta tar vi hänsyn till det angivna befintliga sparandet i form av löneväxling samt sparande i kapitalförsäkring och ISK. Månadsbeloppen som anges antas betalas fram till önskad pensionsålder.

När det gäller löneväxlingen har vi räknat på det belopp du angivit. Oftast är sparbeloppet högre än den lön du växlar till pension – kontrollera gärna att du fyllt i sparbeloppet till din löneväxlingsförsäkring.

Vi antar en årlig realavkastning på 3,5 procent och gör avdrag för avkastningsskatt och avgifter, vilket följer delvis Pensionsmyndighetens standard för pensionsprognoser. Beloppen anges i dagens lön- och penningvärde så att det ska vara lätt att förstå beloppens värde utifrån den lön du har idag.

Vidare utgår vi schablonmässigt från att pensionsutbetalningarna pågår till 85 års ålder, med hänsyn tagen till begränsningar om tidigast möjliga utbetalningsålder för den allmänna pensionen samt tjänstepensionen.

När vi räknar ut hur mycket mer du behöver spara för att nå din önskade pension utgår vi från att du månadssparar i en kapitalförsäkring alternativt ISK, d.v.s. med redan beskattade pengar. Sparandet i ISK och kapitalförsäkring är i beräkningen omräknat så att det motsvarar bruttolön. Beroende på din framtida beskattningssituation kan därför beloppen vid utbetalning avvika från de beräknade.

Med ett pensionssparande i fondförsäkring får du ett öronmärkt sparande, där sparkapitalet är tänkt att användas som en löpande extrainkomst när du gått i pension. Pengarna är däremot inte helt låsta fram till dess. Skulle du behöva pengarna innan pensionen kan du göra en engångsutbetalning efter ett år.

Sparar du i ett investeringssparkonto kan du när som helst komma åt pengarna och använda dem åt annat, även innan pensionen. Risken finns då att ditt sparade pensionskapital spenderas i andra sammanhang istället för att fungera som din framtida inkomst när du blir pensionär.

Pensionssparar du i en fondförsäkring kan du få dina pengar utbetalda varje månad när du gått i pension. Ungefär som en framtida löneutbetalning.

Sparar du genom ett investeringssparkonto måste du istället sälja av ditt innehav varje gång du vill göra ett uttag.

Har du en fondförsäkring ingår ett återbetalningsskydd. Det gör att du kan välja förmånstagare som får dina sparade pengar om du avlider innan pensionskapitalet är utbetalat. Du bestämmer själv vem eller vilka som du vill ha som förmånstagare.

Har du sparat i ett investeringssparkonto hamnar de pengarna istället i dödsboet. 

Skattemässigt är fondförsäkringen och investeringssparkontot lika varandra då de schablonbeskattas efter samma skattesats. Den enda skillnaden är hur skatten på sparformerna hanteras. Skatten på fondförsäkringen betalas av försäkringsbolaget som sedan tar ut motsvarande avgift från dig. Skatteunderlaget för investeringssparkontot kommer förtryckt i din deklaration utan att du behöver göra något, redo för dig att godkännas. 

Gemensamt för både en fondförsäkring och ett investeringssparkonto är att du betalar en årlig avgift för de fonder du väljer att placera dina pengar i. Avgifterna varierar beroende på vilka fonder du har.

I jämförelse med tidigare generationer får vi idag en mindre del av pensionen från det allmänna pensionssystemet. Dessutom ökar medellivslängden, vilket innebär att pensionen ska räcka under fler år än för tidigare generationer. Det betyder att ett eget sparande blir allt viktigare för att du ska nå upp till den pension du vill ha eller tror att du kommer att behöva. Och ju tidigare du startar ett eget privat pensionsspararande – desto mindre behöver du sätta av varje månad.

Dagens pensionssystem innebär att en genomsnittlig pensionär bara får ut cirka 45 procent av sin slutlön* i pension. Många har även avtalspension eller annan tjänstepension via sin arbetsgivare och kan därmed lägga till ungefär 10 procent. Utöver det är det en bra målsättning att spara 5 procent av lönen (före skatt) i ett eget pensionssparande, varje månad under hela arbetslivet. Om du tjänar över 44 900 kronor eller saknar tjänstepension i din anställning bör du sätta av mer än 5 procent.

Använd vår pensionskalkylator och se hur mycket just du behöver spara för att få den pension du vill ha. I beräkningen utgår vi från att du har en tjänstepension via din arbetsgivare. Om du saknar tjänstepension behöver du spara mer för att komma upp till önskad pension.

*Den lön du har precis innan du går i pension.

Läs mer om hur mycket du ska spara till pensionen