Allt om din framtidslön

Du har precis börjat tjäna dina egna pengar och fått en större, ekonomisk själv­ständighet. Då är det kul att ta vara på vad livet har att erbjuda i stunden och ett liv om några år, eller så långt som efter ditt aktiva arbetsliv, kan kännas som en livstid bort. Men om du vill ha kontroll över din framtids­lön och dina marginaler är det bra att tänka till redan nu, så att det blir som du vill ha det.

Allmän- och tjänstepension

Din framtidslön är alltså hur mycket pengar som du får efter att du slutat jobba, det vill säga då du har gått i pension. Ju tidigare du planerar för den, desto mer har du faktiskt chansen att få. Hur förklarar vi här:

Pensionen, eller framtidslönen, går att dela in i olika delar. Första delen är den allmänna pensionen. Alla som arbetat eller bott i Sverige får allmän pension. Den grundas på inkomster som du betalar skatt för. Det gäller även inkomster som arbetslöshets­ersättning, sjuk- eller aktivitets­ersättning och föräldra­penning. 

En annan del är tjänste­pensionen, som är något din arbets­givare betalar in till. Tjänste­pension är inte något du har per automatik, utan är en frivillig löneförmån som din arbets­givare kan erbjuda sina anställda. Samtidigt blir tjänste­pensionen en allt viktigare del av slut­pensionen, så det är bra att ha koll på om det är något din arbets­givare erbjuder.

Om din arbets­givare är ansluten till ett kollektiv­avtal ingår automatiskt ett försäkrings­skydd och att arbets­givaren gör en avsättning till din tjänste­pension. Hur mycket som sätts av och från vilken ålder kan skilja sig mellan de olika kollektiv­avtalen. 

Genom kollektiv­avtalet har du också försäkringar om du till exempel skulle bli långtids­sjukskriven. Försäkringarna är ett komplement till den ersättning du får från Försäkrings­kassan och säkerställer att pensions­avsättningen fortsätter under tiden du är sjukskriven. I försäkrings­skyddet ingår också en tjänste­gruppliv­försäkring som ger din familj ersättning i händelse av din bortgång. 

Andra lösningar

Inte alla företag är anslutna till ett kollektiv­avtal. Det kan innebära att du inte har samma försäkrings­skydd som inom ett kollektiv­avtal, eller att du har ett skydd på lägre nivå. Men det kan också innebära att du har ett bättre skydd, eftersom företagen kan sätta sina egna riktlinjer. 

Om din arbets­givare inte har kollektiv­avtal är det viktigt att fråga vad det är för försäkringar och tjänste­pensions­avsättning som ingår i anställningen. Säkerställ att du har ett försäkrings­skydd och att det är rätt – det vill säga en sjukförsäkring som kompletterar Försäkrings­kassans ersättning vid långtids­sjukskrivning – och att det finns en avsättning till tjänste­pension, inklusive premie­befrielse­försäkring, i händelse av att du blir långtids­sjukskrivning och att du har en tjänste­gruppliv­försäkring.

Arbetar du för en arbets­givare utan kollektiv­avtal, och som inte heller gör någon avsättning till tjänste­pension, bör du spara pengar på egen hand. Se också över möjligheten att teckna en privat sjuk­försäkring som kompletterar din ersättning från Försäkrings­kassan i händelse av att du blir långtids­sjukskriven. Det kan vara ett argument för att få en högre lön än det generella löneläget för den tjänsten som du har. En bra tumregel att utgå ifrån är att avsätta 4,5–6 procent av din månadslön för att kompensera att tjänste­pension saknas. Utöver det är en vanlig rekommendation att spara 5 procent av din lön till privat pensions­sparande.

Läs mer om tjänstepension

Eget pensionssparande

Vid sidan av den allmänna pensionen och tjänste­pensionen bör du påbörja ett eget pensions­sparande för att säkra din framtida lön. Här är det smart att börja så tidigt som möjligt. Många upptäcker för sent att man har sparat för lite till sin pension, och det är ofta svårt att spara i kapp. Över tid kan nämligen avkastningen på ditt sparande, den så kallade ränta-på-ränta effekten, göra stor skillnad på slutresultatet. 

Hur mycket du kan lägga undan är beroende av din lön och dina övriga utgifter. Du kan förstås börja i mindre skala för att senare avsätta mer. Men tänk också på att när du får ditt första jobb har du kanske stora marginaler, medan du senare i livet vill vara föräldra­ledig med mindre marginaler. Ett bra riktmärke, är alltså att spara cirka 5 procent av lönen till din privata pension. 

När du sparar privat till pensionen handlar det ofta om ett sparande under lång tid. Ju längre tidshorisont du har i ditt sparande, desto större risk kan du ta, till exempelvis genom att spara i en högre andel fonder eller aktier. Det finns olika former att spara i, bland annat kapital­försäkring – där du kan få ditt sparande löpande utbetalt som en pension varje månad – och investerings­sparkonto (ISK) – där du betalar en årlig schablon­skatt på det totala värdet av insättningar som gjorts under ett år, oavsett hur mycket avkastning investeringarna faktiskt genererar.