Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Hur mycket får jag i pension?

Hur mycket får jag i pension?

Hur stor din pension blir beror på flera olika faktorer. Några av dem är exempelvis hur många år du arbetar, vad du får i lön och om du har tjänste­pension. Läs vidare för att ta reda på mer om vad som påverkar din pension och använd vår pensions­kalkyl för att se hur mycket pension du kan komma att få i framtiden.

Den allmänna pensionen och tjänste­pensionen beräknas ge ungefär 60 procent av snittlönen du har under arbetslivet. För många blir det en märkbar minskning av inkomsten. Många har som mål att få ut 80 procent av slutlönen som pension för att kunna ha ett aktivt liv som pensionär. För att ha möjlighet att nå dit finns det flera saker du kan göra för att påverka din pension. Läs vidare och se om du kan påverka din pension. Använd sedan gärna vår räknesnurra och få en uppskattning av hur stor din pension blir.

Det här påverkar din pension

I samband med att du börjar arbeta så får du även pensions­avsättningar från staten. Det är också inkomsten du får från ditt arbete som lägger den största grunden för din framtida pension. Utöver lönen finns det även mängder av andra faktorer som påverkar din pension och hur stor den till slut blir.

  1. Hur tidigt du börjar jobba – 18,5 procent av din pensions­grundande inkomst (upp till  7,5 inkomst­basbelopp*) avsätts årligen till din pension. I din pensions­grundande inkomst ingår bland annat lön, föräldrapenning och studiebidrag. Ju tidigare du börjar arbeta desto tidigare börjar du tjäna in till din pension. Den allmänna pensions­avsättningen görs nämligen till alla oavsett ålder som har en årsinkomst på cirka 21 000 kronor. Pensions­kapitalet du tjänar in tidigt i livet har också möjlighet att ge högre avkastning då dessa förvaltas under längre tid. 
  2. Din lön påverkar pensionen – att börja arbeta tidigt i livet är viktigt, men även lönenivån har en stor påverkan på din pension. Hög lön innebär en högre pensions­avsättning – både till den allmänna pensionen och till tjänste­pensionen, om du har en sådan. En högre lön kan också innebära att du får bättre möjligheter till ett större privat pensions­sparande, vilket kan vara viktigt om du har stora mål och planer för livet som pensionär. 
  3. Om du har tjänstepension – de allra flesta får tjänstepension via sin arbetsgivare, men inte alla. Tjänste­pensionen är normalt sett en avsättning på 4,5 procent av din lön, men den kan vara högre eller lägre än så. Har du en årslön som överstiger 7,5 inkomst­basbelopp* får du oftast ytterligare avsättning på 30 procent av lönen som överstiger den nivån. Avsättningen kan dock skilja sig beroende på vilket kollektiv­avtal du omfattas av. Med högre lön och högre pensions­avsättning får även tjänste­pensionen en stor påverkan på din framtida pension. Läs mer om tjänstepension och avtalspension.
  4. Privat pensionssparande – det privata pensionssparandet blir allt viktigare. Hur mycket pension du får beror på många delar, bland annat om du pensionssparar privat. Börjar du spara tidigt kan du få ut mest av den så kallade ränta på ränta-effekten. Då behöver du inte lägga undan så stora belopp men ändå ha möjlighet att få en god avkastning. Mellan 3–5 procent av lönen brukar vara ett bra riktmärke, men har du en årslön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp eller som du saknar tjänstepension så behöver du spara mer. 
  5. Om du jobbar heltid eller deltid – eftersom din lön ligger till grund för en stor del av din pension så är det viktigt att jobba heltid så länge som möjligt. Går du ner från att arbeta heltid, det vill säga 100 procent, till att arbeta 80 procent så minskar även din pensions­avsättning på motsvarande sätt. Det gäller både allmän pension och tjänste­pension. Minskningen blir dessutom procentuellt sett ännu större om du vid heltid haft en lön som är högre än 7,5 inkomst­basbelopp* men som sedan hamnar under den gränsen vid en deltidstjänst. Detta beror på att du då kan gå miste om den extra pensions­avsättningen om 30 procent på beloppet som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Att jobba deltid istället för heltid kan därför påverka din pension negativt. 
  6. Vad händer om du blir sjukskriven, föräldraledig eller börjar studera? Ibland dyker det upp perioder i livet då det inte är möjligt att arbeta heltid. Det kan exempelvis vara om du blir sjukskriven, får barn och blir föräldra­ledig eller börjar studera. Dessa händelser innebär ett inkomst­bortfall vilket kan påverka hur stor pension du får. Däremot blir du inte helt utan pensions­avsättningar trots detta. Såväl sjukpenning som studie­bidrag och föräldra­penning klassas som pensions­grundande inkomst, vilket gör att en viss avsättning görs till din allmänna pension. 
  7. När du slutar jobba – din pensionsålder har stor påverkan på hur stor din pension blir. Eftersom vi blir en allt äldre befolkning så kommer pensionsåldern gradvis att höjas under åren som kommer. Genom att gå i pension senare än vid den generella pensionsåldern så fortsätter du att spara in pengar till pensionen, samtidigt som det kapital du redan sparat in kan fortsätta växa till sig. Dessutom fördelar du då pensionen på färre år som pensionär, vilket gör att varje utbetalning blir större. 

*Läs mer om aktuella inkomstbasbelopp.

Räkna ut pensionen

För att lättare få en uppskattning om hur stor din pension kan komma att bli så kan du använda vår pensions­kalkyl. Skriv in dina uppgifter och få en uppskattning direkt på hur stor din pension kan bli.

Loading...

Pensionsberäkning

Detta är en schablonberäkning som ger en uppskattning av hur mycket du behöver spara för att nå en önskad pensionsnivå. Beräkningen visar hur mycket mer du behöver spara i månaden utöver det du eventuellt redan sparar idag. I beräkningen antar vi att du har arbetat och tjänat in allmän pension (inkomstpension och premiepension) från 22 års ålder och att du fortsätter att arbeta och tjäna in allmän pension fram till önskad pensionsålder. Vi tar dock inte hänsyn till eventuell garantipension i det allmänna pensionssystemet.

I beräkningen som berör tjänstepension antar vi att du har en schablonmässig tjänstepensionsplan som liknar ITP1, vilket innebär att pensionsavsättningarna är avgiftsbestämda, d.v.s. en procentsats av din lön. Denna del av pensionen antas tjänas in från 25 års ålder till önskad pensionsålder.

Utöver detta tar vi hänsyn till det angivna befintliga sparandet i form av löneväxling samt sparande i kapitalförsäkring och ISK. Månadsbeloppen som anges antas betalas fram till önskad pensionsålder.

När det gäller löneväxlingen har vi räknat på det belopp du angivit. Oftast är sparbeloppet högre än den lön du växlar till pension – kontrollera gärna att du fyllt i sparbeloppet till din löneväxlingsförsäkring.

Vi antar en årlig avkastning på 2,1 procent och gör avdrag för avkastningsskatt och avgifter, vilket följer Pensionsmyndighetens standard för pensionsprognoser. Beloppen anges i dagens lön- och penningvärde så att det ska vara lätt att förstå beloppens värde utifrån den lön du har idag.

Vidare utgår vi schablonmässigt från att pensionsutbetalningarna pågår till 85 års ålder, med hänsyn tagen till begränsningar om tidigast möjliga utbetalningsålder för den allmänna pensionen samt tjänstepensionen.

När vi räknar ut hur mycket mer du behöver spara för att nå din önskade pension utgår vi från att du månadssparar i en kapitalförsäkring alternativt ISK, d.v.s. med redan beskattade pengar. Sparandet i ISK och kapitalförsäkring är i beräkningen omräknat så att det motsvarar bruttolön. Beroende på din framtida beskattningssituation kan därför beloppen vid utbetalning avvika från de beräknade.


Försäkringsgivare är SEB Pension och Försäkring AB
Organisationsnummer: 516401-8243, 106 40 Stockholm

Customer service