Officiell pensionsålder 2020
Land |
Ålder |
| 1. Grekland | 67 |
| 2. Frankrike | 66,6 |
| 3. Nederländerna | 66,3 |
| 4. Danmark | 66 |
| 5. Spanien | 65,8 |
| 6. Tyskland | 65,7 |
| 7. Sverige | 65 |
| 7. Finland | 65 |
| 7. Belgien | 65 |
| 10. Estland | 63,5 |
Källa: Eurostat
Vilket land har Europas lägsta pensionsålder?
Var i Europa får man tidigast luta sig tillbaka mot olivträdet – eller tallstammen – och njuta av pensionen? Svaret är inte självklart, då de olika ländernas allmänna, statliga pensionssystem är en verklig snårskog. Bland annat finns en uppsjö av olika regelverk för tidig pension. Men låt oss gräva lite.
Vi börjar vår resa i den europeiska civilisationens vagga: Grekland. Där har man rätt till full allmän pension vid 62 års ålder, givet att man har åtminstone 40 arbetsår inom pensionsförsäkringssystemet bakom sig. Med kortare sammanlagd tid på arbetsmarknaden är det i stället 67 år som gäller, för full allmän pension. Så vilken är landets officiella pensionsålder? 62 eller 67?
Greklandsexemplet får illustrera svårigheten i att jämföra. Dessutom har, som sagt, olika länder olika regler för tidig pension.
Ta Sverige, där du i dag – 2024 – tidigaste kan ta ut allmän pension från 63 års ålder, men där den officiella pensionsåldern samtidigt är 66. Privata pensionsförsäkringar och tjänstepension kan man för övrigt börja ta ut redan vid 55 – men i den här texten fokuserar vi alltså på allmän, statlig pension.
Vad säger då statistiken om allmän pensionsålder för olika europeiska länder?
Grekland toppar med 67 år som officiell pensionsålder
År 2020 var de här de lagstadgade, officiella pensionsåldrarna i ett urval av europeiska länder, enligt officiell EU-statistik från Eurostat. Alla tio länderna i jämförelsen har samma officiella pensionsålder för kvinnor och män, men det finns också länder där det skiljer – som Österrike, med 65 år för män och 60 år för kvinnor. Siffrorna här nedanför visas i fallande ordning.
Kanske höjs ett och annat ögonbryn över att det är Grekland och Frankrike som toppar tabellen – och alltså var de av länderna i jämförelsen som 2020 hade högst officiell pensionsålder. Samtidigt ger den officiella pensionsåldern inte hela bilden.
Som vi redan har konstaterat finns nämligen gott om specialregler och undantag, och i de flesta länder är den effektiva pensionsåldern – det vill säga det verkliga snittet för när människor går i pension – lägre än den officiella pensionsåldern.
Effektiv pensionsålder – Sverige klättrar till etta
Om vi i stället kikar på OECD:s siffror – som är uppdelade enligt kön – över just effektiv pensionsålder mellan 2017 och 2022 händer saker med tabellen. Då ser den plötsligt ut så här, för de tio länderna i jämförelsen:
Effektiv pensionsålder – Sverige klättrar till etta
Land |
Ålder – män |
Ålder – kvinnor |
| 1. Sverige | 65,5 | 64,5 |
| 2. Esland | 64,6 | 65,1 |
| 3. Nederländerna | 65 | 63,9 |
| 4. Danmark | 64,5 | 63,8 |
| 5. Tyskland | 63,7 | 63,4 |
| 6. Finland | 63,7 | 63 |
| 7. Spanien | 62 | 61,8 |
| 8. Frankrike | 60,7 | 62,2 |
| 8. Grekland | 63,2 | 59,7 |
| 10. Belgien | 61,1 | 61,3 |
Källa: OECD
Sverige – som sett till officiell pensionsålder hamnade på delad sjunde plats av de tio länderna – är alltså etta om man tittar på hur högt upp i åren människor faktiskt jobbar. Också Estland lyfter rejält, medan Grekland och Frankrike rör sig en god bit i motsatt riktning. Generellt kan man säga att länderna i norra Europa klättrar i listan, när man byter fokus till effektiv pensionsålder.
Samtidigt tillhör länderna med högst effektiv pensionsålder också toppskiktet när man frågar människor hur högt upp i åren de vill jobba, enligt Eurostat. Och det är givetvis ett relevant perspektiv. Att människor jobbar länge behöver inte betyda att man ser sig tvungen till det – det kan lika gärna handla om att man faktiskt känner för att göra det ...
Pensionssystem under press i ett åldrande Europa
Att titta på statistik över pensionsålder ger en bild av hur det i dagsläget ser ut i de olika länderna. Samtidigt brottas Europa med ett demografiskt problem som beror på att allt färre barn föds, medan vi lever allt längre. Med andra ord är befolkningen åldrande. Siffror från Eurostat visar att andelen personer över 65 år ökade från 19 till 21 procent inom EU mellan 2012 och 2022.
Det innebär också att pensionssystem i de flesta europeiska länder är satta under press, då pengarna i dem ska räcka till allt fler. Från politiskt håll ser man därför ett behov av att höja pensionsåldern, vilket redan har skapat stort missnöje på flera håll.
I Sverige har man valt ett system med en riktålder för pension som stegvis ska höjas. Annorlunda uttryckt är planen att justera upp gränserna för både tidig pension och generell pensionsålder över tid. En person som är född 1999 kommer till exempel att tidigast kunna ta ut allmän pension från 66 års ålder, och ha 70 år som officiell pensionsålder – jämfört med dagens 63, respektive 66 år.
Avslutningsvis kan man alltså konstatera att vi framöver kommer att få se flera ändringar av pensionsvillkoren i de olika europeiska länderna – och vem vet hur pensionsålderstabellerna ser ut om, säg, tio år?
Påverka din pension
Det bästa med pensionen är att det finns en hel del du kan göra för att påverka den. Genom att göra aktiva val och komplettera med ett eget sparande kan du öka dina möjligheter att få den pension du önskar, eller tror att du behöver.
Lär dig mer om pension
Pensionen kan ses som din framtidslön. Det är den inkomsten du kommer ha när du gått i pension och slutat jobba. För att få en pension som gör det möjligt att leva ett aktivt liv som pensionär är det bra att ha koll på sitt pensionssparande. Vi hjälper dig gärna på traven och har därför skapat en pensionsskola.
