Missuppfattningar och myter om pension

Nej, det finns ingen lagstadgad pensionärsskatt i Sverige idag. Däremot beskattas pensionärer på ett annat sätt än löntagare. Skillnaden mellan skatt på lön jämfört med skatt på pension är jobbskatteavdraget. Det gör att lönen beskattas lägre än pensionen. Skatten på pensionen blir dock lägre i takt med att du blir äldre. En äldre pensionär betalar alltså mindre i skatt på sin pension än en yngre pensionär.

Nej, hela din pension ligger inte på börsen. Faktum är att den största delen av din allmänna pension – inkomst­pensionen – inte är placerad på börsen. Inkomst­pensionen förvaltas av Pensions­myndigheten och du får en ränta på avsättningen som motsvarar den allmänna löneut­vecklingen i Sverige. Premie­pensionen placeras däremot delvis i fonder som i sig kan bestå av en viss andel aktier. Indirekt placeras därmed en del av pensionen på börsen. Det finns dock möjlighet att placera premie­pensionen i exempelvis räntefonder. Har du tjänste­pension eller ett privat pensions­sparande kan du i stort sett själv bestämma hur pengarna ska placeras.

Alla som har bott och arbetat i Sverige har rätt till den så kallade garanti­pensionen. Den betalas däremot bara ut till de pensionärer som är bosatta i Sverige. Bor man utomlands har man inte längre rätt till garanti­pension. Garanti­pensionen är ett grundskydd för alla pensionärer och ett minimi­belopp som du är garanterad att få när du gått i pension. Hur mycket du får beror på flera olika faktorer som varierar från person till person. Har du haft tjänste­pension och eget pensions­sparande får du ut mer i pension jämfört med om du inte haft det. Utöver det påverkar även avkastningen på pensions­avsättningarna hur stor din pension blir.

Staten tar delvis hand om ditt pensions­sparande genom den allmänna pensionen men utan ett eget pensions­sparande riskerar du att få en låg framtida inkomst som pensionär. Inkomst­pensionen och premie­pensionen täcker bara upp för ungefär 40–60 procent av din lön. För att få en högre pension behöver du tjänste­pension och ett privat pensions­sparande.

Driver du enskild firma eller är delägare i kommandit­bolag eller handels­bolag kan du däremot inte ha tjänste­pension utan bara ett privat pensions­sparande.

I och med att vi kommer in i arbetslivet senare, lever längre och därmed är pensionärer under en längre tid, så behöver vi avsätta mer pengar till vårt pensions­sparande. Ett bra sätt att få mer i pension är genom att jobba längre. Däremot finns det inget krav på att du ska behöva jobba tills du är 75 år för att få en bra pension. Vill du få en uppskattning av vad din framtida pension kan komma att bli utifrån dagens förutsättningar kan du använda vår pensionskalkyl. Du kan även gå in på minpension.se för att se din pensionsprognos.

Ett privat pensionssparande är ett bra sätt att få ut högre pension när du slutar arbeta. Många har som riktmärke att kunna behålla ungefär 80 procent av sin slutlön som pensionsinkomst. För att nå upp till den nivån behöver du ha ett privat pensionssparande.

Det svenska pensionssystemet gör ingen skillnad på män eller kvinnor. Däremot jobbar kvinnor deltid i större utsträckning än män. En anledning är exempelvis att kvinnor generellt sett är hemma mer under småbarnsåren. Detta får som konsekvens att lönen också blir lägre. I takt med att du arbetar tjänar du även in till pensionen. Börjar du till exempel jobba deltid tappar du en viktig del i din pensionsgrundande inkomst. Det kan även leda till att kvinnor får en lägre pension än män, men du kan jämna ut skillnaderna på olika sätt.

Att göra aktiva val för din pension kan innebära flera olika saker. Det är ett aktivt val att överhuvudtaget börja pensionsspara privat. Hur du placerar ditt pensionskapital är också ett aktivt val du kan göra. Ett aktivt val kan även vara att börja sälja av andelar av ditt investerings­sparkonto (ISK) när du gått i pension. Detta är bara några av de aktiva val du kan göra för din pension.

Aktiva val för placeringen av pensions­kapitalet syftar ofta på valet mellan olika placerings­former. Beroende på vilken del av pensionen det handlar om så varierar alternativen.

• Inkomst­pensionen förvaltas helt av staten. Det kapitalet kan du inte placera någon annanstans.
• Premie­pensionen kan du placera fritt mellan de tillgängliga fond­alternativen.
• Tjänste­pensionen kan i huvudsak placeras i antingen en fond­försäkring eller en traditionell försäkring. Fond­försäkringen ger dig möjlighet bestämma hur kapitalet ska placeras medan den traditionella försäkringen innebär att du överlåter förvaltningen till försäkrings­bolaget.
• Privat pensions­sparande kan du styra fritt över.

Vill du göra så få aktiva val som möjligt kan ett alternativ vara att placera ditt privata och tjänste­pensions­kapital i traditionella försäkringar. Då förvaltar försäkrings­bolaget pengarna åt dig utan att du behöver göra någonting. Gör du inget aktivt val för din premiepension så placeras det kapitalet i det så kallade förvals­alternativet, vilket förvaltas av Sjunde AP-fonden. Du kan alltså till viss del själv välja hur många aktiva val du behöver göra för din pension.