Funderar du på att spara själv till pensionen? Privat pensionssparande kan vara svårt att komma igång med innan man förstår hur det fungerar. Vi hjälper dig på vägen och förklarar vad du bör tänka på när det kommer till ditt eget pensionssparande.
Många vill ha ungefär 80 procent av sin slutlön som inkomst när man blir pensionär. För att nå dit krävs det ett privat pensionssparande. Den allmänna pensionen och tjänstepensionen täcker upp ungefär 60 procent av lönen, men den resterande delen behöver du spara ihop till själv. Därför är det bra att börja spara så tidigt som möjligt, för att inte behöva göra så stora pensionsavsättningar varje gång.
Det finns flera olika sätt att spara extra till pensionen. De vanligaste sparformerna brukar vara fondförsäkring, traditionell försäkring och investeringssparkonto.
Ju tidigare du börjar spara, desto mindre behöver du lägga undan varje månad. Detta beror på den så kallade ränta-på-ränta-effekten, vilket får de sparade pengarna att öka exponentiellt med tiden.
Ett bra riktmärke är att försöka spara 3–5 procent av sin bruttolön. Tjänar du 25 000 kronor i månaden blir det alltså ungefär 1 000 kronor. Detta är en rekommendation baserat på att du börjar sparar tidigt, arbetar heltid och har en jämn löneutveckling. Kommer du exempelvis igång med sparandet senare, saknar tjänstepension eller arbetar deltid så behöver du spara mer.
De flesta som är anställda får tjänstepension från sin arbetsgivare, men om du saknar tjänstepension kan du istället göra avdrag i inkomstdeklarationen för det belopp du sparar till pensionen. Detta kallas för individuellt pensionssparande (IPS). Vill du ta reda på mer om IPS kan du ringa oss eller läsa mer på vår sida om individuellt pensionssparande.
Räntan du får på det sparade kapitalet gör att beloppet ökar. Om du vid årets början har 1 000 kronor och en ränta på 10 procent innebär det att du kommer ha 1 100 kronor på kontot vid årets slut. Har du samma ränta året därpå kommer räntan ha gjort att pengarna vuxit ytterligare, till 1 210 kronor. Du har då fått mer pengar på kontot, utan att behöva lägga in mer pengar själv.
Använd gärna vår pensionskalkyl om du vill få en uppskattning av vad ditt eget pensionssparande kan leda till. På så sätt kan du skapa dig en bild av vad det krävs från dig för att uppnå en viss inkomst som pensionär.
Detta är en schablonberäkning som ger en uppskattning av hur mycket du behöver spara för att nå en önskad pensionsnivå. Beräkningen visar hur mycket mer du behöver spara i månaden utöver det du eventuellt redan sparar idag. I beräkningen antar vi schablonmässigt att du har arbetat och tjänat in allmän pension (inkomstpension och premiepension) från 22 års ålder och att du fortsätter att arbeta och tjäna in allmän pension fram till önskad pensionsålder. Vi tar dock inte hänsyn till eventuell garantipension i det allmänna pensionssystemet.
I beräkningen som berör tjänstepension antar vi att du har en schablonmässig tjänstepensionsplan som liknar ITP1, vilket innebär att pensionsavsättningarna är avgiftsbestämda, d.v.s. en procentsats av din lön. Denna del av pensionen antas tjänas in från 25 års ålder till önskad pensionsålder.
Utöver detta tar vi hänsyn till det angivna befintliga sparandet i form av löneväxling samt sparande i kapitalförsäkring och ISK. Månadsbeloppen som anges antas betalas fram till önskad pensionsålder.
När det gäller löneväxlingen har vi räknat på det belopp du angivit. Oftast är sparbeloppet högre än den lön du växlar till pension – kontrollera gärna att du fyllt i sparbeloppet till din löneväxlingsförsäkring.
Vi antar en årlig realavkastning på 3,5 procent och gör avdrag för avkastningsskatt och avgifter, vilket följer delvis Pensionsmyndighetens standard för pensionsprognoser. Beloppen anges i dagens lön- och penningvärde så att det ska vara lätt att förstå beloppens värde utifrån den lön du har idag.
Vidare utgår vi schablonmässigt från att pensionsutbetalningarna pågår till 85 års ålder, med hänsyn tagen till begränsningar om tidigast möjliga utbetalningsålder för den allmänna pensionen samt tjänstepensionen.
När vi räknar ut hur mycket mer du behöver spara för att nå din önskade pension utgår vi från att du månadssparar i en kapitalförsäkring alternativt ISK, d.v.s. med redan beskattade pengar. Sparandet i ISK och kapitalförsäkring är i beräkningen omräknat så att det motsvarar bruttolön. Beroende på din framtida beskattningssituation kan därför beloppen vid utbetalning avvika från de beräknade.
Skatten på ditt privata pensionssparande beror på vilken sparform du har valt. Vi går igenom hur skatten skiljer sig mellan sparformerna traditionell försäkring, fondförsäkring och investeringssparkonto.
Pensionen som betalas ut från en traditionell försäkring eller en fondförsäkring betalar du ingen inkomstskatt för. Däremot betalar du en årlig avkastningsskatt under tiden du sparar. Avkastningsskatten är 30 procent på schablonintäkten. Din schablonintäkt räknas ut genom att multiplicera kapitalunderlaget med förra årets statslåneränta plus 1 procentenhet (som lägst 1,25 procent). Kapitalunderlaget är värdet på pensionskapitalet vid början på året plus pensionsavsättningarna som gjorts under året (eller halva värdet av avsättningarna om de betalats in mellan 1 juli – 31 december).
Pengarna du tar ut från ditt investeringssparkonto betalar du ingen skatt för. Däremot betalar du en årlig schablonskatt under tiden du sparar. Skatten är 30 procent på schablonintäkten. Din schablonintäkt räknas ut genom att multiplicera kapitalunderlaget med förra årets statslåneränta plus 1 procentenhet (som lägst 1,25 procent). Kapitalunderlaget är värdet på kontot vid ingången av årets fyra kvartal plus de insättningar du gjort under året, delat med fyra.
Uttagsreglerna för ditt privata pensionssparande skiljer sig åt mellan olika sparformer.
Ett investeringssparkonto är det mest flexibla alternativet eftersom du själv bestämmer när och hur du tar ut pengarna. Med ett ISK har du även möjlighet att ta ut pengarna innan du går i pension.
Pensionssparande i pensionsförsäkringar som fondförsäkring och traditionell försäkring kan tas ut tidigast vid 55 års ålder och måste minst tas ut under 5 års tid. Pengarna betalas ut automatiskt en gång i månaden efter att du valt att ta ut dem. Du har möjlighet att ändra utbetalningstiden, utbetalningsbeloppet eller göra uppehåll i utbetalningarna.
3–5 procent av sin bruttolön är det många som avsätter till pensionssparandet. Detta är ett generellt riktmärke och det är bara du som individ som kan bestämma hur mycket du själv ska spara. Allt beror på vilken pension du vill ha när du slutat arbeta. Börjar du pensionsspara relativt tidigt, i åldern 25–30 år, kan just 3–5 procent vara bra att förhålla sig till. Börjar du spara senare, saknar tjänstepension eller jobbar deltid behöver du avsätta mer.
Genom att samla en större del av din ekonomi hos oss kan du få mer tillbaka. Med bolån, sparande och pension på samma ställe får du bättre förmåner och tillgång till fler erbjudanden. Upptäck och jämför fördelarna du får med våra tre förmånsnivåer – Plus, Premium och Platinum.
I vår pensionsskola får du lära dig allt du behöver veta om pension och pensionssparande. Här går vi igenom hur du kommer igång, hur du får ut det mesta av din pension och vad du kan göra för att påverka din pension även efter att du har pensionerat dig.
Var tionde man jobbar deltid, gentemot var tredje kvinna. Den här snedfördelningen i arbetstid mellan könen bidrar till att kvinnor löper större risk att drabbas av låga pensionsnivåer. Men det finns smarta sätt för att ta jämställdhetshänsyn under småbarnsåren.
Försäkringsgivare är SEB Pension och Försäkring AB
Organisationsnummer: 516401-8243, 106 40 Stockholm