Närmar du dig pensionen?

För att få koll på läget, logga gärna in på minpension.se, som är en oberoende tjänst i samarbete mellan staten och pensionsbolagen. Där får du en samlad bild av ditt pensions­sparande och kan simulera olika scenarier. Har du fyllt 54 år kan du även använda tjänsten Uttagsplaneraren som ett stöd för att förstå hur olika uttagsalternativ skulle påverka dina framtida ekonomi. 

Allmän pension och garanti­pension kommer från staten. Allmän pension bygger på din inkomst under livet och består av inkomst­pension och premie­pension. Garanti­pension är ett grundskydd i den allmänna pensionen för dig som haft låg eller ingen inkomst under livet. Tjänste­pension kommer från arbetsgivaren. Cirka nio av tio som jobbar i Sverige har någon form av tjänste­pension via sin arbetsgivare.

För att börja ta ut din allmänna pension behöver du anmäla det till Pensionsmyndigheten. Ansök om möjligt 3 månader innan du vill börja ta ut din pension, eftersom handläggningen kan ta tid. Vid ansökan får du besvara ett antal frågor, till exempel hur mycket du vill ta ut varje månad (100, 75, 50 eller 25 procent). Pensionen kan inte tas ut retroaktivt.

Om du vill börja ta ut din tjänstepension vänder du dig till respektive försäkringsbolag. Cirka ett halvår innan du uppnår din pensionsålder brukar försäkringsbolagen skicka ut information inför kommande utbetalning, där kan du välja att skjuta på utbetalningen eller lägga upp en annan utbetalningsplan. Ta chansen att planera för dina uttag i förväg. Om du inte gör något val startas vanligtvis utbetalningen enligt den förutbestämda utbetalningsplanen.

Det finns ingen fast gräns för hur många år du måste jobba för att få ”full allmän pension”, eftersom den baseras på hur mycket du tjänar under livet. Du tjänar in till den allmänna pensionen från det att du börjar arbeta och betalar skatt, förutsatt att du tjänar mer än miniminivån som för 2025 ligger på 24 872 kronor före skatt per år (42,3 procent av prisbas­beloppet). För att få full garantipension, som är ett grundskydd för dig med låg eller ingen inkomst, krävs att du bott i Sverige i 40 år från det att du har fyllt 16 år.

Hos SEB kan du som kund få personlig rådgivning långt innan du planerar att gå i pension. Det allra bästa är att boka in en rådgivning när du har några år kvar till pensionen, så att du får rätt förutsättningar för den dagen när det väl är dags. Vi hjälper dig att se över helheten på din ekonomi och lägga en plan utefter dina önskemål. Välkommen att kontakta oss!

Hur stor pension du får hänger ihop med hur mycket du har tjänat under ditt arbetsliv. Den allmänna pensionen, alltså den statliga pensionen som alla i Sverige omfattas av, grundas på din inkomst och betalas via arbetsgivar­avgifterna. Eftersom systemet bygger på hela din livsinkomst spelar det oftast inte så stor roll om du jobbar deltid de sista åren före pensionen. 

Utöver den allmänna pensionen har de flesta också någon form av tjänste­pension via jobbet. Den kan vara reglerad i ett kollektivavtal eller tecknad direkt hos ett försäkringsbolag. Även dessa pensions­inbetalningar är i de allra flesta fall baserade på din lön. I vissa fall finns det avtal som gör att pensions­inbetalningarna inte minskar lika mycket som lönen om du går ner i arbetstid – men även då blir påverkan på pensionen oftast ganska liten.

Eftersom vi lever allt längre i Sverige behöver också pensions­utbetalningarna räcka längre. Riktåldern används som riktmärke. Du rekommenderas att vänta med att börja ta ut din allmänna pension tills du uppnått riktåldern för att behålla pensions­utbetalningarna på samma nivå som tidigare generationer. 

Riktåldern är dock inte detsamma som den tidigaste möjliga pensions­åldern. Du får nämligen börja ta ut både inkomst­pension och premie­pension tre år före riktåldern. Garanti­pension (ett grundskydd för dig med låg eller ingen inkomst) och vissa andra förmåner som bostads­tillägg kan du däremot inte få förrän du når din riktålder.

Om du exempelvis är född 1963 är din riktålder fastslagen till 67 år. Det betyder att du kan gå i pension den månad du fyller 64 år. Men det är först från 67 års ålder som du även kan ha rätt till garanti­pension och bostadstillägg.  

Om medellivs­längden ökar kommer riktåldern att fortsätta höjas. Därför görs varje år prognoser för dig som är yngre och ännu inte fått en beslutad riktålder. På Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension? (Pensions­myndigheten) kan du se aktuell prognos för ditt födelseår. 

När du tidigast kan börja ta ut din allmänna pension beror på vilket år du är född. Du som är född 1961–1962 (det vill säga fyller 64 eller 63 år 2025) kan tidigast ta ut din allmänna pension från den månad du fyller 63 år. Du som är född mellan 1963 och 1967 kan tidigast ta ut din allmänna pension från den månad du fyller 64 år. För personer som är födda 1968 och framåt finns ingen fast bestämd ålder, men det finns prognoser för när du kan börja ta ut din allmänna pension. På Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension? (Pensionsmyndigheten) kan du se aktuell prognos för din ålder. 

Den allmänna pensionens storlek är inte densamma livet ut, utan varierar från år till år. Det beror bland annat på hur den ekonomiska tillväxten är i landet. Inkomst­pensions­systemet har både en broms och en gaspedal som justerar pensionerna nedåt eller uppåt beroende på om pensions­systemets tillgångar överstiger eller understiger de planerade pensions­utbetalningarna. Befolkningens livslängd och hur den varierar över tid spelar också roll. För den del av pensionen som utgörs av premie­pensionen beror storleken dessutom på hur dina premie­pensionsfonder har utvecklats.

Din inkomstpension, som är den större delen av din allmänna pension, betalas alltid ut livsvarigt, det vill säga livet ut, från det tillfälle du valt att börja ta ut den. För premie­pensionen däremot kan du välja en begränsad utbetalningstid, dock minst fem år. 

Vid en livslång utbetalning av tjänste­pension eller privat pensions­försäkring gör försäkrings­bolaget flera antaganden och beräkningar:

• En bedömning görs av din förväntade livslängd som baseras på statistik.
• En beräkning görs av utbetalningen med ett så kallat delningstal som baseras på den förväntade livslängden.
• En prognosränta används för att göra en försiktig bedömning av framtida avkastning under tiden som pensionen betalas ut.

Om du inte har ett åter­betalnings­skydd, alltså ett skydd för efterlevande, får du ta del av så kallade arvsvinster från personer i din åldersgrupp som avlider tidigare än förväntat, och som inte heller hade ett åter­betalnings­skydd. Om du däremot har ett efterlevande­skydd minskar storleken på dina utbetalningar eftersom en del av kapitalet då reserveras för att betalas ut till dina efterlevande.

Inbetalningarna till den allmänna pensionen fortsätter så länge du arbetar och har en beskattningsbar inkomst. När det gäller tjänste­pension beror det på vilket kollektiv­avtal du omfattas av.

• Fora: inbetalningarna till tjänste­pensionen avslutas vid 65 års ålder.  
• Collectum: högsta inbetalnings­åldern till tjänste­pensionen är 66 år. 
• För statligt eller kommunalt anställda: inbetalningarna pågår så länge du är anställd, alltså även efter 65. 

För tjänstepensions­avtal utanför kollektiv­avtalen behöver du fråga din arbets­givare om vad som gäller.

Fler och fler personer väljer att jobba lite extra efter pensioneringen och blir “jobbonärer”. Om du vill jobba fastän du redan gått i pension, fundera på hur du vill göra med dina pensions­utbetalningar. 

Din allmänna pension betalas ut hela livet, men du kan pausa den när du vill eller ta ut delar av den (25, 50 eller 75 procent). Nytt för 2025 är också att du kan pausa redan påbörjad utbetalning av tjänstepension. SEB var snabba på att erbjuda det här till våra kunder. Fördelen med att kunna pausa sin tjänstepension är att du kan styra din inkomst i relation till brytpunkten för statlig inkomstskatt (2025: för dig under 66 år 643 100 kronor per år, för dig över 66 år vid årets ingång 733 200 kronor per år). Läs mer på Pausa pensionen

Om du ligger kvar över gränsen för maximal intjäning till allmän pension, som för 2025 är 54 167 kronor före skatt per månad, påverkas inte den allmänna pensionen av att du går ner i tid. Däremot kan din tjänstepension påverkas. Flertalet tjänste­pensions­avtal har en större avsättning vid högre lön, vilket gör att en nedgång i lön/arbetstid kan få stor effekt på tjänste­pensionen – som kommer att vara en viktig del i din framtida pension. Stäm av med din arbetsgivare hur ert tjänste­pensions­avtal ser ut och hur stor effekt en deltidslön skulle få på din pensions­avsättning innan du fattar ett beslut. 

Det beror på om din tjänste­pension omfattas av ett så kallat efterlevande­skydd eller inte. Ett vanligt sådant skydd kallas för återbetalnings­skydd och innebär att din tjänste­pension betalas ut till dina efterlevande om du går bort – till exempel make, maka, sambo eller barn. 

Tänk på att återbetalnings­skydd inte alltid ingår automatiskt – det kan vara ett aktivt val du behöver göra. Om du saknar återbetalnings­skydd när du går bort fördelas ditt kapital på övriga personer i försäkrings­kollektivet (personer födda samma år som du). Det kallas för arvsvinst. På samma sätt får du ta del av arvsvinsten när andra i din åldersgrupp går bort utan återbetalnings­skydd. 

Så hur ska man tänka? Här är det behovet som styr. Har du familj som du vill ska få pengarna om du går bort, kan återbetalnings­skydd vara ett bra val. Om du däremot inte har någon som kan vara förmånstagare, det vill säga kan få pengarna, kan det vara aktuellt att ta bort återbetalnings­skyddet och istället få lite högre pension själv tack vare arvsvinsten. Är du under cirka 60 år kommer den eventuella arvsvinsten att vara låg. Därför kan detta vara mest aktuellt att fundera kring när du uppnår 60-årsåldern och kanske saknar personer som kan vara förmånstagare, eller om din familj inte är i behov av ett tillskott om du skulle gå bort.   

Det är väldigt svårt att ge ett generellt svar eftersom det beror på din personliga riskprofil. Ju högre risk du har tagit i ditt sparande, desto högre risk är det att kapitalet sjunker i värde vid stora börssvängningar när det är dags att få pengarna utbetalda. 

Generellt sett rekommenderar vi att du bör se över dina placeringar redan 5–10 år innan du planerar att gå i pension. Då hinner du successivt göra omfördelningar till mindre riskfyllda placeringar.

Det du tänker på är nog att många som har tjänstepension väljer att ta ut den på bara 5 år. Det innebär att om du går i pension vid 65 års ålder och tar ut hela din tjänstepension på 5 år, kommer inkomsten att sjunka vid 70 års ålder då tjänstepensions­utbetalningen upphör. Det är därför viktigt att planera och göra medvetna val inför pensionen. Om du har flera olika tjänste­pensioner (vilket är mycket vanligt) kan du till exempel dela upp dessa på olika utbetalnings­tider, beroende på hur mycket du önskar få utbetalt vid olika åldrar. Om du loggar in på minpension.se får du koll på vilka tjänste­pensioner du har, när de börjar betalas ut och under hur många år. När det gäller den allmänna pensionen betalas den alltid ut så länge du lever. 

Ja, du tjänar in till allmän pension även när du är sjukskriven och föräldraledig. Både sjukpenning och föräldrapenning är pensions­grundande, precis som din vanliga lön. Tänk dock på att eftersom ersättningen ofta är lägre än din vanliga lön, kan det innebära att du tjänar in mindre till pensionen under tiden du är sjukskriven eller föräldraledig. Detta gäller om du inte tjänar så mycket att du ändå kommer över gränsen för hur mycket man kan tjäna in till den allmänna pensionen (8,07 inkomst­basbelopp, vilket motsvarar en årslön på 650 442 kronor före skatt).

Om du har tjänstepension – kolla med din arbetsgivare vad som gäller för just dig. Ofta fortsätter inbetalningarna till din pension även vid sjukskrivning och föräldraledighet, men det varierar beroende på exempelvis kollektivavtal. 

Du som pensionär ansöker om bolån på samma sätt som den som jobbar, men eftersom många pensionärer har lägre inkomst jämfört med arbetande kan det vara svårare att få bolån. Banken gör en bedömning av din återbetalnings­förmåga och en lägre inkomst kan innebära en lägre återbetalnings­förmåga. Banken tittar också på kontinuerlig och framtida inkomst, där pensionen kan variera och successivt beräknas bli lägre i takt med stigande ålder. 

Om du ansöker om bolån efter cirka 60 års ålder tar banken ofta redan då hänsyn till att din inkomst kan komma att minska med anledning av kommande pensionering, vilket kan få stor betydelse för lånebeslutet. 

Att se sin bostad som ett pensions­sparande är inte ovanligt, och att amortera på bolånet minskar skulden, ökar tillgångarna och gör ränte­kostnaderna lägre. Men det är viktigt att komma ihåg att även som pensionär behöver du någonstans att bo. Om du väljer att sälja ditt boende kan du visserligen göra en vinst, beroende på hur länge du ägt det och hur värdeutvecklingen sett ut. Samtidigt genererar vinsten en vinstskatt, och du behöver dessutom hitta ett nytt boende med en månads­kostnad du klarar av. 

Bostäder är även mindre likvida än andra tillgångar, vilket betyder att det kan vara svårt att frigöra kapitalet om du behöver det snabbt. Bostads­marknaden kan också variera kraftigt i värde vilket påverkar bostadens värde. 

Med detta som bakgrund är svaret: Ja, du kan se ditt boende som ett pensions­sparande till viss del, men rekommendationen är att ha ett annat pensions­sparande vid sidan av boendet för att sprida dina tillgångar och riskerna. 

Jämställd ekonomi är jätteviktigt och påverkar den framtida pensionen. Att arbeta deltid påverkar avsättningar till både den allmänna pension och tjänste­pensionen. Deltidsarbete kan också påverka bland annat löneutveckling och karriär­möjligheter. Försök därför att om möjligt dela på deltidsarbetet om det behövs. Ett annat tips är att dela på vab, då det kan få liknande konsekvenser om en av partnerna tar en större del. Använd dig gärna av vår deltidsnurra på sidan Jobba deltid? Så påverkas din pension för att se hur stor effekt deltidsarbete får på din framtida pension.

Om en av er har tagit större del av föräldraledighet och deltid, kan den andra parten kompensera detta genom att föra över sin pensionsrätt för premie­pensionen till sin make, maka eller registrerad partner (inte sambo). Premie­pensionen är den delen av den allmänna pensionen där man själv får välja placering i fonder. Vid en överföring av premie­pensionen behöver man inte tänka på det här med äktenskaps­förord och enskild egendom, eftersom premie­pensionen ändå inte delas på vid skilsmässa.

Ytterligare ett sätt kan vara att starta ett kompensations­sparande till den part som varit hemma mest. Kom då ihåg att skriva ett äktenskaps­förord för att göra sparandet till enskild egendom, för att inte riskera att sparandet delas vid en skilsmässa. 

Det är vanligt att man har flera olika tjänste­pensioner utspritt om man har arbetat hos olika arbetsgivare under livet. I vissa fall är det möjligt att slå ihop dessa försäkringar. Genom att samla pensionen på ett ställe får du en tydligare överblick. Vi hjälper dig att ta reda på var ditt pensions­sparande finns och vad som går att flytta. Läs mer på Hitta, flytta och samla din pension

För att få veta vilket land som just nu är förmånligt att flytta till, rekommenderar vi dig att ta kontakt med företag som har detta som sin specialitet.