Närmar du dig pensionen?

Eftersom vi lever allt längre i Sverige behöver också pensions­utbetalningarna räcka längre. Riktåldern används som riktmärke. Du rekommenderas att vänta med att börja ta ut din allmänna pension tills du uppnått riktåldern för att behålla pensions­utbetalningarna på samma nivå som tidigare generationer. 

Riktåldern är dock inte detsamma som den tidigaste möjliga pensions­åldern. Du får nämligen börja ta ut både inkomst­pension och premie­pension tre år före riktåldern. Garanti­pension (ett grundskydd för dig med låg eller ingen inkomst) och vissa andra förmåner som bostads­tillägg kan du däremot inte få förrän du når din riktålder.

Om du exempelvis är född 1963 är din riktålder fastslagen till 67 år. Det betyder att du kan gå i pension den månad du fyller 64 år. Men det är först från 67 års ålder som du även kan ha rätt till garanti­pension och bostadstillägg.  

Om medellivs­längden ökar kommer riktåldern att fortsätta höjas. Därför görs varje år prognoser för dig som är yngre och ännu inte fått en beslutad riktålder. På Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension? (Pensions­myndigheten) kan du se aktuell prognos för ditt födelseår. 

När du tidigast kan börja ta ut din allmänna pension hänger ihop med den så kallade riktåldern, som bestäms utifrån vilket år du är född. Generellt sätt kan man säga att du kan ta ut din allmänna pension tidigast tre år före din riktålder. Rätt till garantipension (ett grundskydd för dig med låg eller ingen inkomst) och vissa andra förmåner som bostadstillägg kan du däremot få först när du har nått din riktålder.

Gå in på Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension? (Pensionsmyndigheten) för att se vad som gäller för just dig.

Den allmänna pensionens storlek är inte densamma livet ut, utan varierar från år till år. Det beror bland annat på hur den ekonomiska tillväxten är i landet. Inkomst­pensions­systemet har både en broms och en gaspedal som justerar pensionerna nedåt eller uppåt beroende på om pensions­systemets tillgångar överstiger eller understiger de planerade pensions­utbetalningarna. Befolkningens livslängd och hur den varierar över tid spelar också roll. För den del av pensionen som utgörs av premie­pensionen beror storleken dessutom på hur dina premie­pensionsfonder har utvecklats.

Din inkomstpension, som är den större delen av din allmänna pension, betalas alltid ut livsvarigt, det vill säga livet ut, från det tillfälle du valt att börja ta ut den. För premie­pensionen däremot kan du välja en begränsad utbetalningstid, dock minst fem år. 

Inbetalningarna till den allmänna pensionen fortsätter så länge du arbetar och har en beskattningsbar inkomst. När det gäller tjänste­pension beror det på vilket kollektiv­avtal du omfattas av.

• Fora: inbetalningarna till tjänste­pensionen avslutas vid 65 års ålder.  
• Collectum: högsta inbetalnings­åldern till tjänste­pensionen är 66 år. 
• För statligt eller kommunalt anställda: inbetalningarna pågår så länge du är anställd, alltså även efter 65. 

För tjänstepensions­avtal utanför kollektiv­avtalen behöver du fråga din arbets­givare om vad som gäller.

Fler och fler personer väljer att jobba lite extra efter pensioneringen och blir “jobbonärer”. Om du vill jobba fastän du redan gått i pension, fundera på hur du vill göra med dina pensions­utbetalningar. 

Din allmänna pension betalas ut hela livet, men du kan pausa den när du vill eller ta ut delar av den (25, 50 eller 75 procent). Sedan 2025 är också att du kan pausa redan påbörjad utbetalning av tjänstepension. SEB var snabba på att erbjuda det här till våra kunder. Fördelen med att kunna pausa sin tjänstepension är att du kan styra din inkomst i relation till brytpunkten för statlig inkomstskatt (2026: för dig under 66 år 660 400 kronor per år, för dig över 66 år vid årets ingång 760 500 kronor per år). Läs mer på Pausa pensionen

Det du tänker på är nog att många som har tjänstepension väljer att ta ut den på bara 5 år. Det innebär att om du går i pension vid 65 års ålder och tar ut hela din tjänstepension på 5 år, kommer inkomsten att sjunka vid 70 års ålder då tjänstepensions­utbetalningen upphör. Det är därför viktigt att planera och göra medvetna val inför pensionen. Om du har flera olika tjänste­pensioner (vilket är mycket vanligt) kan du till exempel dela upp dessa på olika utbetalnings­tider, beroende på hur mycket du önskar få utbetalt vid olika åldrar. Om du loggar in på minpension.se får du koll på vilka tjänste­pensioner du har, när de börjar betalas ut och under hur många år. När det gäller den allmänna pensionen betalas den alltid ut så länge du lever. 

För att få veta vilket land som just nu är förmånligt att flytta till, rekommenderar vi dig att ta kontakt med företag som har detta som sin specialitet.

Det beror på om din tjänste­pension omfattas av ett så kallat efterlevande­skydd eller inte. Ett vanligt sådant skydd kallas för återbetalnings­skydd och innebär att din tjänste­pension betalas ut till dina efterlevande om du går bort – till exempel make, maka, sambo eller barn. 

Tänk på att återbetalnings­skydd inte alltid ingår automatiskt – det kan vara ett aktivt val du behöver göra. Om du saknar återbetalnings­skydd när du går bort fördelas ditt kapital på övriga personer i försäkrings­kollektivet (personer födda samma år som du). Det kallas för arvsvinst. På samma sätt får du ta del av arvsvinsten när andra i din åldersgrupp går bort utan återbetalnings­skydd. 

Så hur ska man tänka? Här är det behovet som styr. Har du familj som du vill ska få pengarna om du går bort, kan återbetalnings­skydd vara ett bra val. Om du däremot inte har någon som kan vara förmånstagare, det vill säga kan få pengarna, kan det vara aktuellt att ta bort återbetalnings­skyddet och istället få lite högre pension själv tack vare arvsvinsten. Är du under cirka 60 år kommer den eventuella arvsvinsten att vara låg. Därför kan detta vara mest aktuellt att fundera kring när du uppnår 60-årsåldern och kanske saknar personer som kan vara förmånstagare, eller om din familj inte är i behov av ett tillskott om du skulle gå bort.   

Vid en livslång utbetalning av tjänste­pension eller privat pensions­försäkring gör försäkrings­bolaget flera antaganden och beräkningar:

• En bedömning görs av din förväntade livslängd som baseras på statistik.
• En beräkning görs av utbetalningen med ett så kallat delningstal som baseras på den förväntade livslängden.
• En prognosränta används för att göra en försiktig bedömning av framtida avkastning under tiden som pensionen betalas ut.

Om du inte har ett åter­betalnings­skydd, alltså ett skydd för efterlevande, får du ta del av så kallade arvsvinster från personer i din åldersgrupp som avlider tidigare än förväntat, och som inte heller hade ett åter­betalnings­skydd. Om du däremot har ett efterlevande­skydd minskar storleken på dina utbetalningar eftersom en del av kapitalet då reserveras för att betalas ut till dina efterlevande.

Du som pensionär ansöker om bolån på samma sätt som den som jobbar, men eftersom många pensionärer har lägre inkomst jämfört med arbetande kan det vara svårare att få bolån. Banken gör en bedömning av din återbetalnings­förmåga och en lägre inkomst kan innebära en lägre återbetalnings­förmåga. Banken tittar också på kontinuerlig och framtida inkomst, där pensionen kan variera och successivt beräknas bli lägre i takt med stigande ålder. 

Om du ansöker om bolån efter cirka 60 års ålder tar banken ofta redan då hänsyn till att din inkomst kan komma att minska med anledning av kommande pensionering, vilket kan få stor betydelse för lånebeslutet. 

Att se sin bostad som ett pensions­sparande är inte ovanligt, och att amortera på bolånet minskar skulden, ökar tillgångarna och gör ränte­kostnaderna lägre. Men det är viktigt att komma ihåg att även som pensionär behöver du någonstans att bo. Om du väljer att sälja ditt boende kan du visserligen göra en vinst, beroende på hur länge du ägt det och hur värdeutvecklingen sett ut. Samtidigt genererar vinsten en vinstskatt, och du behöver dessutom hitta ett nytt boende med en månads­kostnad du klarar av. 

Bostäder är även mindre likvida än andra tillgångar, vilket betyder att det kan vara svårt att frigöra kapitalet om du behöver det snabbt. Bostads­marknaden kan också variera kraftigt i värde vilket påverkar bostadens värde. 

Med detta som bakgrund är svaret: Ja, du kan se ditt boende som ett pensions­sparande till viss del, men rekommendationen är att ha ett annat pensions­sparande vid sidan av boendet för att sprida dina tillgångar och riskerna. 

Det är vanligt att man har flera olika tjänste­pensioner utspritt om man har arbetat hos olika arbetsgivare under livet. I vissa fall är det möjligt att slå ihop dessa försäkringar. Genom att samla pensionen på ett ställe får du en tydligare överblick. Vi hjälper dig att ta reda på var ditt pensions­sparande finns och vad som går att flytta. Läs mer på Hitta, flytta och samla din pension

Om du ligger kvar över gränsen för maximal intjäning till allmän pension, som för 2026 är cirka 56 100 kronor före skatt per månad, påverkas inte den allmänna pensionen av att du går ner i tid. Däremot kan din tjänstepension påverkas. Flertalet tjänste­pensions­avtal har en större avsättning vid högre lön, vilket gör att en nedgång i lön/arbetstid kan få stor effekt på tjänste­pensionen – som kommer att vara en viktig del i din framtida pension. Stäm av med din arbetsgivare hur ert tjänste­pensions­avtal ser ut och hur stor effekt en deltidslön skulle få på din pensions­avsättning innan du fattar ett beslut. 

Ja, du tjänar in till allmän pension även när du är sjukskriven och föräldraledig. Både sjukpenning och föräldrapenning är pensions­grundande, precis som din vanliga lön. Tänk dock på att eftersom ersättningen ofta är lägre än din vanliga lön, kan det innebära att du tjänar in mindre till pensionen under tiden du är sjukskriven eller föräldraledig. Detta gäller om du inte tjänar så mycket att du ändå kommer över gränsen för hur mycket man kan tjäna in till den allmänna pensionen (8,07 inkomst­basbelopp, vilket motsvarar en årslön på 650 442 kronor före skatt).

Om du har tjänstepension – kolla med din arbetsgivare vad som gäller för just dig. Ofta fortsätter inbetalningarna till din pension även vid sjukskrivning och föräldraledighet, men det varierar beroende på exempelvis kollektivavtal. 

Nej inte riktigt. Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för olika skydd som ger pengar till dina efterlevande om du dör innan hela pensionen är utbetald. Ett återbetalningsskydd är ett exempel på efterlevandeskydd som innebär att det pensionssparande du har samlat ihop betalas ut till dina efterlevande. Ett förmånstagar­förordnande bestämmer vem eller vilka som ska få försäkringsbeloppet om du går bort.

Om det gäller att ta bort återbetalningsskyddet så brukar vi råda våra kunder att vara ute i god tid, minst ett par månader innan du går i pension, eftersom det kan ta tid att handlägga.

Om det gäller att lägga till ett återbetalningsskydd rekommenderar vi dig att kolla med ditt försäkringsbolag vad som gäller, eftersom det kan finnas en slutålder för när man kan göra ändringar av detta slag.

Ja det kan du absolut göra, om du har den rätta åldern för att ta ut dem båda samtidigt. Gå in på Pensionsmyndigheten.se och kolla när du tidigast kan ta ut din allmänna pension. Hör med försäkringsbolaget där du har din tjänstepension om vilka regler som gäller för tjänstepensions­utbetalningen. 

Ja! Enligt LAS (Lagen om anställningsskydd) har du rätt att behålla din anställning till 69 års ålder. Arbetsuppgifterna kan ändras, men anställningen får du ha kvar till 69 års ålder.

Ja, utbetalningarna kan både öka och minska beroende på hur dina fonder utvecklas. När du börjar ta ut pensionen räknas ett belopp fram utifrån värdet på dina fonder, hur lång utbetalningstid du har valt och antaganden om avkastning, försäkringsrisker, avgifter och skatt. Beloppet justeras sedan regelbundet under utbetalningstiden för att spegla fondvärdet och hur många utbetalningar som återstår. Det betyder att din pension inte är helt fast – den följer marknaden.

En jättebra fråga, men som är svår att svara på eftersom det är väldigt individuellt. Fundera på när du vill gå i pension, hur dina kostnader kommer att se ut framöver, hur mycket pengar som behövs varje månad och under hur lång tid du vill att de ska betalas ut. 

På SEB har vi som riktmärke att rekommendera våra kunder att sträva efter att ha 80 procent av sin slutlön i pension under minst 20 år. Gå in på till exempel minpension.se och titta på din sammanställning där för att få en helhetsbild.

Bra fråga, som inte har ett självklart svar. Att ta ut sin tjänstepension på 5 år kan ha både nackdelar och fördelar. En kortare utbetalningstid leder till en högre pensionsutbetalning under perioden, vilket kan medföra en högre skatt om du hamnar över brytpunkten för statlig skatt. En hög pension under några år kan också påverka rätten till olika bidrag (exempelvis bostadstillägget). Om du tar ut tjänstepensionen på kort tid innebär det även att inkomsten minskar därefter, vilket är en risk för långsiktig trygghet. 

Å andra sidan kan en kort utbetalningstid göra att du frigör kapital till nödvändiga investeringar, som bostad. Du kanske även har en låg inkomst i övrigt under en tid (till exempel om du går i pension innan du kan ta ut allmän pension), och då kan det vara ett bra tillfälle att plocka ut tjänstepension och på så sätt jämna ut beskattningen.

Om du stoppar din utbetalning av allmän pension, kommer pensionen ackumuleras och ge ett större belopp per månad när du väljer att ta ut den igen. Du går alltså inte miste om någon utbetalning. När du startar utbetalningen görs en ny beräkning baserat på antagande om livslängd. Har du då en högre summa och en högre ålder, kommer utbetalningarna per månad att öka eftersom pengarna behöver fördelas på färre år kvar att leva. 

Din egen tjänstepension kan ärvas av dina barn (inte barnbarn) om du har valt att ha återbetalningsskydd där barn kan vara förmånstagare. Den allmänna pensionen kan inte ärvas av barn. Vill du spara direkt till dina barn eller barnbarn kan du skapa ett långsiktigt sparande för dem som fungerar som en framtida ekonomisk trygghet, exempelvis för pension. Detta kan göras i olika sparformer som till exempel en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto.

Läs om olika sparformer för att spara till barn.