Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Din webbläsare är för gammal. För en bättre och säkrare användarupplevelse rekommenderar vi att du byter webbläsare.

Rekommenderade webbläsare

 

Från pärm till skärm

Bild på en kvinna som sitter på et café med en läsplatta.

När andelen välutbildade i ett land ökar tenderar produktiviteten i landets ekonomi att göra detsamma. Skattepengar som spenderas på utbildning är således en investering i landets framtid, dess ekonomiska välstånd samt dess konkurrenskraft.

Education Technology, eller “Ed Tech”, en omdebatterad sektor som omfattar digitala utbildningslösningar, har spelat en väsentlig roll i skolan under pandemins nedstängningar och möjliggör samtidigt ökad effektivitet och mer jämbördiga utbildningsmöjligheter globalt.

Detta är en sammanfattning – läs mer på sidan 30-35 i senaste Investment Outlook

Med pandemin har efterfrågan på digitala utbildningslösningar ökat markant, men även demografiska och kulturella trender spelar in. I utvecklade länder ställer arbetsmarknaden allt högre krav, och i utvecklingsländer gör befolkningstillväxt och ökat välstånd att allt fler människor efterfrågar utbildning.

Elevantalet spås öka med över två miljarder de närmsta 30 åren

Researchbolaget HolonIQ spår att elevantalet i världen ökar med över 2 miljarder närmaste 30 åren. Utgifterna för utbildning förväntas även de öka globalt, från 6,2 biljoner dollar i fjol till 10 biljoner 2030, vilket skulle vara i samma storleksordning som sjukvårdssektorn.

Välkommen till klasszoomet

Digitaliseringstrenden adresserar ett flertal globala samhällsproblem. Enligt Unicef har hela 61,6 procent av världens elever påverkats av pandemirelaterade skolnedstängningar.

Digital undervisning begränsas inte nödvändigtvis av geografiska eller socioekonomiska faktorer, utan kan erbjudas till nästan vem som helst, var som helst och när som helst. Dessutom kan digitalisering i längden ge en mängd miljörelaterade fördelar. Skolböcker och fysiskt material kan snart vara ett minne blott, samtidigt som både behovet av undervisningslokaler och resandet till och från skolan kan minska framöver.

Den kritiske läsaren ställer troligen några viktiga frågor, som exempelvis: vad ska de som varken har dator eller internettillgång göra? Hur kan ändrad konsumtion leda till miljöpåverkan genom förbrukning av andra råvaror? Hur mycket påverkar en högre grad av social distansering den psykiska elevhälsan? Svaren och lösningarna på dessa frågor växer förhoppningsvis fram med tiden.

Problemlösning, på olika nivåer

Ett bolag som möjliggör för elever med svagare socioekonomisk ställning att skaffa sig en grundläggande utbildning är indiska BYJU’S, som erbjuder en del av sina tjänster kostnadsfritt men att användaren sedan kan betala för mer avancerade funktioner.

Elever lär sig olika snabbt, och ofta på olika sätt – visuellt, kontextuellt, eller genom att lyssna. Amerikanska Chegg erbjuder en rad olika tjänster för individanpassad utlärning, såsom datatekniska metoder för individuella läroplaner, personlig utlärning i digitala kanaler och uthyrning av digitalt läromaterial.

Den nuvarande pedagogiken är till stor del prövningsorienterad och minnesbaserad, men flera studier understryker den negativa effekt som ett provbaserat skolsystem har på elevers psykiska välmående. Ny undervisningsteknologi spås kunna skapa en mer dynamisk och positiv lärandemiljö, vilket setts öka elevers närvaro, deltagande och engagemang. Ett bolag som fokuserar på detta är norska Kahoot, som erbjuder en spelbaserad inlärningsplattform med flervalsfrågor och tävlingar.

Digitalisering på efterkälken

Elever (åtminstone i utvecklade delar av världen) är säkerligen inte främmande för online-undervisning och individanpassad programvara, men digitala investeringar utgör idag faktiskt mindre än 4 procent av de totala utbildningsutgifterna globalt. Att digitaliseringen har hamnat på efterkälken bör på sikt innebära stora tillväxt- och affärsmöjligheter för bolag med värdeskapande digitala lösningar.

Ett komplext samspel mellan stat och privat

Men om potentialen nu är så hög – varför har inte utbildningssektorn digitaliserats i större utsträckning? Komplexiteten ligger i anpassning av privata aktörers verksamhet till de offentliga aktörernas tjänstemodell, samt i samhällskrav under ständig förändring. Denna dynamik försvårar utformandet av en varaktig affärsmodell.

Vilken roll har framtidens lärare?

Ur ett långsiktigt perspektiv kan AI-teknologi, robotar och digitala verktyg gradvis komma att påtagligt förändra läraryrket, eller till och med konkurrera med lärare. Men trots att utvecklingen går snabbt framåt är vi idag emellertid långt ifrån den kognitiva, känslomässiga faktor som mänsklig undervisning kan ge i form av exempelvis emotionell intelligens och empati. En i högre grad digitaliserad utbildningssektor betyder således inte slutet för mänsklig undervisning. Troligare är att teknikens roll på medellång sikt snarare blir att underlätta, assistera och effektivisera.

Kinesisk marknadsdominans…

På aktiemarknaden utgör Ed Tech en spännande nisch som idag domineras av bolag i Kina och USA. Värderingarna är betydligt högre jämfört med aktiemarknaden i stort och risken i bolagen får även den anses vara högre än snittet. Utöver tidigare nämnda komplexitet beror detta till stor del på att mognaden är relativt låg och att osäkerheten kring framtidens vinnare är hög.

Den geografiska tyngden i Kina kan inte ignoreras. Bland befolkningen på cirka 1,4 miljarder finns en växande medelklass, samt en stark historisk kultur som accentuerar betydelsen av utbildning. Men trots cirka 180 miljoner elever i landet deltar endast 40-50 miljoner aktivt i online-undervisning i dagsläget.

I början av 2021 var Ed Tech ett av Kinas hetaste investeringsteman, och man drog under 2020 in över 10 miljarder dollar i VC-investeringar från storföretag som Alibaba, Tencent och SoftBank.

...men ett tufft år på börsen

Medan de amerikanska utbildningsbolagen haft ett relativt lugnt år, har de större kinesiska bolagen, liksom övriga Kinabörsen, haft ett turbulent 2021. Utbildningssektorn har emellertid drabbats hårdare än de flesta andra. Detta grundar sig i framför allt i dramatiska åtstramningar från den kinesiska staten, som bland annat fokuserats mot privata utbildningsalternativ för grundskolan.

I mars förbjöds bolag som erbjuder privata utbildningsalternativ från att marknadsföra sina tjänster i statsmedia. Man införde därtill ett förbud mot vinstdrivande verksamhet i förskolan och mot online-utbildningar efter klockan 21:00.

Nya regleringar, som fortsätter att inskränka privata bolags möjligheter att erbjuda sina tjänster samt att gå med vinst, väntas träda i kraft inom kort. I avsaknad av detaljer och ytterligare förklaringar är de långsiktiga effekterna idag svårbedömda. Investerare var emellertid snabba på säljknappen; jättarna TAL Education och New Oriental Education har exempelvis fallit ungefär 90 procent vardera i år. Kurserna har visserligen stabiliserats något på senare tid, men återhämtningen har uteblivit trots försök från staten att lugna marknaden.

Slutsats

Sett till prognoser och analyser råder inget tvivel om att framtiden är ljus för digital utbildning. Covid-19 fortsätter att accelerera en redan stark trend och den digitala utbildningssektorn slår kontinuerligt nya rekord. Vi ser en rad potentiella fördelar ur ett hållbarhetsperspektiv, som kan utgöra viktiga framtida drivkrafter. Samtidigt bör man kritiskt analysera varför utvecklingen gått så pass långsamt hittills. Många nya bolag med innovativa affärsmodeller navigerar fortsatt över landsgränser och genom knepiga regulatoriska vatten, där de politiska vindarna snabbt kan vrida och sikten är bristfällig. När dimman lättar återstår att se – men den tidpunkten kan som investerare vara värd att vänta på.

Gustaf Blidholm

Investeringsstrateg
Investment Strategy

Karl Ohlsson

Junior investeringsstrateg
Investment Strategy

Customer service