Nordiska aktier: Tullar i fokus
Företagen är osäkra och avvaktande, men inte rädda
I kvartalsrapporterna som nyligen avklarats var det stort fokus på tullar och handelskrig. Även de bolag som inte alls är direkt exponerade mot handelsflöden mellan USA och omvärlden lade ofta tid på att beskriva just detta eller hur de är exponerande mot diverse indirekta effekter. Få eller ingen kan göra affärer i en miljö där nya tullar ska implementeras blixtsnabbt och nivån på den planerade tullsatsen kan fluktuera upp och ner samt upp igen med 25 procentenheter inom loppet av ett dygn. Varken säljare eller köpare är särskilt angelägna om att sluta avtal där faktorer utanför deras makt kan ändra priset betydligt mer än vad bolagen har i vinstmarginal på affärerna.
Rapportperioden som helhet har varit blandad. Osäkerheten är betydande men någon stor oro råder inte bland börsbolagen generellt. Kortfattat är utvecklingen för cykliska bolag tveklöst bättre än vad som tycks ha befarats runt 10 april i år men klart sämre än vad vi hoppades på i början av februari. En sektor som sticker ut tydligt negativt under rapportperioden är återigen konsumentvarubolagen. Tillverkare av allt från vitvaror till personbilar, trädgårds- och fritidsprodukter fortsätter pressas av svag efterfrågan. Nedgången fortsätter från en redan låg nivå och dessutom är många av dessa bolag extra hårt utsatta för nya tullar.
På den positiva sidan har banker, teleoperatörer och försäkringsbolag levererat bättre rapporter än väntat.
Sänkta vinstprognoser
Vinstprognoserna har justerats ner signifikant de senaste tre månaderna. Framförallt i Sverige men även Norden i stort. För bara tre månader sedan väntades en vinsttillväxt på drygt 6 procent i Norden och drygt 8 procent i Sverige, nu ser vi marginellt positiv tillväxt i Norden och nära 2 procents vinstfall i Sverige.
Inledningsvis var det primärt den stärkta svenska kronan som medförde nedjusterade vinstprognoser, därefter har försämrad konjunktur och i viss mån befarade tulleffekter samt andra faktorer bidragit ytterligare.
Det går tyvärr inte enbart att skylla de försämrade konjunkturförhållandena på USA. Även den förväntade återhämtningen i Sverige och övriga Norden drivet av räntesänkningar, skattesänkningar och ett uppdämt konsumtionsbehov samt bostadsinvesteringar har hittills inte tagit fart. Konsumentförtroendet i Sverige har fallit kraftigt sedan november 2024. Halva uppgången från den historiska bottennoteringen hösten 2022 har raderats och nivån är nu lägre än under pandemivåren 2020.
Tudelad börs i Norden
Den brutala nedgången för Nordens största bolag, Novo Nordisk, präglar såväl den nordiska börsutvecklingen som helhet som Köpenhamnsbörsen specifikt. Från toppnoteringen för mindre än ett år sedan har aktien rasat mer än 60 procent. Trots nedgången väger Novo Nordisk nära 40 procent i Köpenhamnsbörsens totalindex och cirka 14 procent i Nordenindex. Novo Nordisks börsvärde är fortfarande nära 40 procent större än det näst största bolaget noterat i Norden, AstraZeneca, och mer än tre gånger större än det näst största nordiska bolaget, Investor.
Fokuserar vi istället på Sverige har utvecklingen varit desto mer varierad. Året inleddes med en snabb uppgång och vår prognos om en uppgång 2025 på 10 procent infriades redan i mitten av februari. OMXS30 värderades då till ett premium på 12 procent mot snittet de senaste tio åren. Efter att Trump presenterade de så kallade ömsesidiga tullarna i början av april spreds panik på börsen. Orosindikatorer som volatilitetsindexet VIX rusade till högsta nivån sedan pandemiutbrottet 2020. Oron i finansmarknaden har enligt detta mått under de senaste 20 åren endast varit högre under våren 2020 samt under finanskrisen 2008/2009. Tittar vi istället på motsvarande indikator i Europa är även oron i samband med ryska invasionen av Ukraina 2022 jämförbar.
Paniken har nu lagt sig men kan komma tillbaka om nya politiska misstag begås, antingen i USA eller i respons till amerikanska infall. Konjunkturen har försämrats, men de effekterna försöker analytikerna redan återspegla i sina prognoser. Nordenindex värderas 11 procent under historiskt snitt och är på den lägsta nivån sedan hösten 2022, då oron var stor över att centralbankernas inflationsbekämpning skulle leda till global recession. Nordiska småbolag är också fortsatt attraktivt värderade. Chans/risk-relationen framstår som mindre fördelaktig i svenska storbolag som handlas till ett mindre premium mot historiskt snitt.
Banker har gått starkt och utklassat börsen i år. Utvecklingen kan mycket väl fortsätta men hotas av risken för snabbare styrräntesänkningar. Fastighetsbolagen gynnas av lägre räntor men har trots det varit en av årets förlorare på Stockholmsbörsen, här bör det finnas utrymme för uppvärdering av de bolag som kan parera den ökade vakansrisken. Den nordiska aktiemarknaden är attraktivt värderad och vi ser god återhämtningspotential men osäkerheten är stor och kommer påverkas starkt av den politiska utvecklingen.
Detta är en sammanfattning – läs en längre artikel på sidan 15-19 i senaste Investment Outlook.
