Nordiska aktier: Värderingarna spretar så in i Norden

Stora skillnader i värdering ger väldigt olika förutsättningar för de olika marknaderna i Norden. För att orka fortsätta uppåt behöver Stockholmsbörsen någon form av kraftfull katalysator. I Köpenhamn behöver oron kring Novo Nordisks rättsliga problem i USA lösas och förtroendet för läkemedelsportföljens konkurrenskraft återställas. Det är stora skillnader i värdering mellan olika sektorer, utöver läkemedelsbolag menar vi även att fastighetsbolag är attraktivt värderade idag. Potentiellt kan återköp av egna aktier minska substansrabatten i fastighetsbolagen framöver. Nordiska banker smittas av oro för bankskatter i en rad andra europeiska länder. En osedvanligt lång lågkonjunktur bör snart visa tecken på vändning vilket kommer att gynna cykliska aktier. Det är som mörkast före gryningen och krisläget i skogsindustrin kan mycket väl visa sig utgöra ett bra köpläge.
Katalysator behövs för Stockholmsbörsen
OMXS30 har klättrat 5 procent hittills i år samtidigt som vi skruvat ner vinstprognoserna med cirka 14 procent för innevarande år. För att Stockholmsbörsen ska orka klättra vidare behövs rimligtvis någon form av kraftfull katalysator i närtid, annars bör en återgång till konsolideringsintervallet sedan mars 2024, med OMXS30 mellan 2450 och 2650, vara huvudscenariot. Det finns flera sådana potentiella katalysatorer, exempelvis fred i Ukraina eller tydliga tecken på en betydligt starkare konjunktur, men ingen som framstår som särskilt sannolik i närtid. USA:s handelspolitik tycks för stunden ha försvunnit från investerarnas radar och förhoppningsvis får vi nu en uthållig stabilitet och bättre transparens på området, men risken för nya börspåverkande bakslag på området är enligt vår mening inte negligerbar.
En faktor som talar för de mer cykliska segmenten på de nordiska börserna, inte minst verkstad och skog i Stockholm och Helsingfors, är att den efterlängtade återhämtningen i global industrikonjunktur rycker allt närmare. Den nuvarande lågkonjunkturen är ovanligt lång, i USA är det endast nedgången 2008 då den stora finanskrisen skapade en extremt negativ ekonomisk spiral som har varit längre under de senaste 45 åren. I Tyskland har utvecklingen varit minst lika illa men här väntas kraftfulla finanspolitiska stimulanser få effekt under nästa år, inte minst nordiska investeringsvarubolag är förhoppningsfulla om att kunna dra nytta av landets satsningar på försvar och infrastruktur. För en mer uthållig och långsiktig förbättring i Europa krävs sannolikt reformer och avregleringar men finanspolitiska stimulanser kan ge en kortsiktig vändning 2026. Detta är sannolikt redan delvis, men inte helt, intecknat av investerarna och en delförklaring till varför Stockholmbörsen trots allt haft en så pass positiv utveckling i år. Tecken som bekräftar en mer positiv utveckling nästa år och ger stöd åt våra optimistiska vinstförväntningar för 2026 vore mycket välkomna. Vi räknar med nära 15 procents vinsttillväxt för bolagen som SEB bevakar på Stockholmsbörsen under nästa år och 18 procents vinsttillväxt för nordiska investeringsvarubolag (verkstad och fordon) samt 32 procent för nordiska råvarubolag (skog, metall, kemi).
Rea på läkemedelsaktier
Det är inte bara kollapsen för Novo Nordisk som pressat Köpenhamnsbörsen men med en vikt på 45 procent i index och en extrem volatilitet är det sannolikt ändå den aktien som avgör om raset ska fortsätta eller om en stabilisering och återhämtning ska inledas. Vi räknar alltjämt med att andra halvåret 2025 är ett tillfälligt hack i kurvan för Novo Nordisk och att vinsten fortsätter växa 2026 och 2027. Utöver Novo Nordisks bolagsspecifika problem plågas hela hälsovårdssektorn av en svag utveckling och pressade värderingar i hela västvärlden. Läkemedelsaktier är historiskt rekordlågt värderade relativt börssnittet i både USA och Europa. Förutom Novo Nordisk ingår ytterligare fem hälsovårdbolag i index över de 20 största bolagen på Köpenhamnsbörsen och tillsammans utgör de över 55 procent av index.
Vi bedömer att oron kring hälsovårdssektorn generellt och läkemedelsbolagen specifikt är överdriven och att nuvarande värderingar är klart attraktiva för långsiktiga investerare som vågar se bortom den politiskt orsakade volatilitet som nu präglar sektorn. De nordiska läkemedelsbolagen bör klara Trumps nya läkemedelsspecifika tullar relativt väl, i synnerhet om de omfattas av den allmänna EU-tullen på 15 procent såsom har indikerats. Förändringar inom den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har hittills inte medfört någon avgörande förändring för de nordiska läkemedelsbolagen vi bevakar.
Politiska påtryckningar för lägre läkemedelspriser är inte ett nytt fenomen utan något som präglat amerikansk politik under decennier. De höga läkemedelskostnaderna i USA är långt ifrån enbart en funktion av högre priser från läkemedelsbolagen på patenterade substanser, landet har ett unikt krångligt system där mellanhänder står för betydande kostnadspåslag. En internationell utjämning av läkemedelspriserna behöver inte heller ske enbart genom att priserna sänks i USA, exempelvis har Eli Lilly nyligen höjt priset på ett bästsäljande läkemedel i Storbritannien med 170 procent. Andra läkemedel kommer sannolikt i framtiden inte alls att lanseras i Europa eller senareläggas ännu mer än idag om det är vad som krävs för att säkerställa lönsamheten på den avgörande amerikanska marknaden.
Hälsovårdssektorn gynnas långsiktigt av en rad sekulära trender såsom åldrande befolkning och en tendens för rika länder att prioritera hälsa och sjukvård högre. En allt större andel av BNP tenderar att läggas på vård ju högre välstånd ett samhälle har. Kombinerat med mängder av innovationer i branschen har detta utgjort grunden för en, för investerare, mycket gynnsam sekulär trend. Den långa trenden är rimligtvis inte bruten varför nuvarande svacka för hälsovårdssektorn i stort och läkemedelsbolagen i synnerhet på sikt kan förväntas utgöra ett hack i kurvan snarare än något värre.
De nordiska hälsovårdsbolagen har historiskt haft en överlägsen kombination av tillväxt och stabilitet jämfört med börsen som helhet och vi prognostiserar fortsatt vinsttillväxt de närmaste åren, främst drivet av de stora läkemedelsbolagen. Även i Norden värderas nu hälsovård lägre än snittet för börsen vilket är ovanligt. Vi menar att detta talar för ett bra långsiktigt köpläge i branschen även om det givetvis är svårt att pricka botten exakt.
Investerarna är fortsatt påtagligt nervösa för politiska förändringar, vilket kan bidra till fortsatt volatilitet för sektorn i närtid. På de nordiska börserna domineras hälsovårdssektorn av två stora läkemedelsbolag som bägge väntas ha ett intensivt nyhetsflöde det närmaste halvåret med flera viktiga kliniska studieresultat och kritiska legala frågor som kan komma att avgöras. Vi bedömer att de positiva nyheterna kommer överväga men givetvis finns det risk för motsatsen.
Detta är en sammanfattning – läs en längre artikel på sidan 15-19 i senaste Investment Outlook.
