Inspiration för stiftelser – Filantropi på frammarsch

Filantropi på frammarsch

Cecilia Safaees första ord när hon kliver upp på scenen under ett seminarium i Näringslivets hus får åhörarna att skratta, men även ta till sig av budskapet:

– Det händer ibland när jag är bokad som föreläsare att någon kommer fram och vänligt men bestämt talar om att jag måste gått fel eftersom detta är ett slutet sällskap med inbjuden föreläsare. Eller att jag kommer till ett möte och de frågar mig om min chef också kommer snart.

En filantropisk entreprenör på scen

Hon ska nämligen prata om ledarskap, men matchar ju inte stereotypen för hur en föreläsare i managementteori ska se ut; trots att Cecilia bara är 30 år, har hon varit ledare i halva sitt liv. Det var som 14-åring som en fotbollstränare såg potentialen i den inte helt lugna tonåringen, och föreslog Cecilia som fotbollstränare för andra tjejer.

– Han använde orden: Vill du bli ledare och förebild? Jag tog till mig den rollen och det blev naturligt att eftersträva att vara just en förebild för de andra tjejerna som jag började träna, berättar Cecilia Safaee.

Två saker hände efter det. Tjejerna som Cecilia tränade blev väldigt bra i fotboll, men framförallt började de känna sig trygga i sig själva och stå upp för varandra långt utanför planen.

– Tanken föddes hos mig att om effekten blir så här stor i Sverige så borde den bli ännu större i andra länder. När jag var 19 år fick min mamma jobb i Moçambique och jag tänkte att jag skulle åka med och testa min tes. Jag blev kvar i fyra år.

Resten är så att säga historia. Cecilia träningsfilosofi gav resultat även i Östafrika och andra fotbollstränare ville veta vad hon gjorde annorlunda. Det blev startskottet för Futebol dá força, portugisiska för ”fotboll ger styrka”, i dag en omfattande folkrörelse med 18 500 fotbollstränande tjejer i 25 läder och över 1 500 ideellt arbetande ledare som alla genom Futebol dá forças metodik använder fotboll som plattform för att bygga upp tjejers självkänsla, ledarskap och ge dem verktyg att forma sin egen framtid.

Drivkraften i att vinna nästa match är så otroligt effektiv och kan användas för att bidra till att lösa stora samhällsutmaningar, som tidiga oönskade graviditeter och andra jämställdhetsfrågor. För du kan inte vinna ligan om dina tonårstjejer i laget behöver gifta sig och får barn, förklarar Cecilia Safaee.

Att hitta formen för det ideella

Futebol dá força är en insamlingsstiftelse i juridisk mening, men Cecilia Safaee definierar verksamheten snarare som en hybrid av socialt entreprenörskap och en modern folkrörelse. Finansieringen sker med så långsiktiga samarbeten som möjligt, med bland annat Folkhälsomyndigheten. Att hitta finansiering i konkurrens med de stora biståndsorganisationerna är långt ifrån lätt, trots Futebol dá forças omfattning, berättar Cecilia Safaee.

– Men vi har aldrig förhållit oss till om vi har pengar eller inte, utan har hittat medel för att göra det vi strävar mot. Det har verkligen varit en tuff resa, men på så vis har vi alltid kunnat stå för våra värderingar, säger hon.

En viktig lösning har dock blivit det bolag som Futebol dá força bildade 2015. Bolaget FDF for Business ägs till 100 procent av stiftelsen. Hela vinsten går till stiftelsen och finansierar i dag cirka hälften av dess verksamhet.

– Vi tog helt enkelt vår ledarskapsfilosofi och vår evidensbaserade metodik, anpassade den till näringslivet och håller i dag i föreläsningar och workshopar kring framförallt värdebaserat ledarskap för ledningsgrupper och team inom näringslivet, säger Cecilia Safaee.

Renässans för privata initiativ

Den här kopplingen mellan filantropi och socialt entreprenörskap, ett ideellt och ett mer kommersiellt ben, är något som vi kommer få se mer av framöver, tror Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och professor vid KTH.

Som varm förespråkare för filantropins roll i vårt moderna samhälle har han följt hur trenden svängt från en stendöd fråga till ett hett ämne, vars betydelse han menar växer i Sverige och har kraften att vara ett viktigt komplement till offentlig finansiering. En global skattemiljö och nya skatteregler, demografiska förändringar som ökar utmaningarna för den offentliga sektorn, tillsammans med många unga, framgångsrika entreprenörer som på kort tid tjänat stora pengar och ser behov inom olika frågor inom det sociala, eller kopplat till miljön, är starka, bidragande faktorer.

– Kombinationen av ett entreprenöriellt driv för att hantera komplexa problem med viljan att lösa samhällsutmaningar blir särskilt spännande och kraftfullt, säger Pontus Braunerhjelm.

Men utvecklingen betyder också att lagstiftningen behöver hänga med och politikerna behöver hänga på, menar han och kritiserar det politiska signalvärde som borttagandet av skattemässiga avdrag för gåvor till ideella föreningar, stiftelser och trossamfund 2016 innebar.

– För att i stället stötta utvecklingen behövs till exempel ett skattemässigt ramverk som främjar donationer då filantropin har förutsättningar att utveckla nya metoder, insatser och finansieringsverktyg som kan bidra till lösningar på såväl lokala som globala samhällsutmaningar, säger Pontus Braunerhjelm.

Cecilia Safaee

Född: 1991.
Gör: Grundare och vd för Futebol dá força.

Bor: I Stockholm.

Familj: Maken Ashkan Safaee och ett barn.
Det bästa med att jobba i ideell verksamhet: Jag ser mig nog själv snarare som entreprenör. Men det bästa med vad jag gör är att kunna bygga något utifrån behov och förutsättningar och göra det prestigelöst så att det hela tiden kan utvecklas. Att kunna göra det med ett stort nätverk av ideellt engagerade människor är otroligt givande, då jag har förmånen att få bidra till att kanalisera deras passion och potential och omvandla till impact.

Det finns många sätt att göra skillnad

Filantropi betyder olika saker för olika personer, men gemensamt är att på något sätt göra skillnad.”Från vår sida ser vi allt fler stiftelsebildningar och hur fler blir intresserade av filantropi”, säger Brita Löfgren Lewin, expert på Stiftelser inom SEB.

Filantropi handlar om att ge till något som man vill stötta eller förändra. Filantropen kan bidra med sin tid, kompetens, nätverk eller finansiella resurser och engagemanget kan ske till exempel genom volontärarbete, donationer, socialt entreprenörskap eller genom att bilda en stiftelse.

– De kunder som söker alternativ för någon form av filantropisk verksamhet hjälper vi på Private Banking med att kartlägga deras behov. Därefter har vi en palett av tjänster att bistå med, säger Brita Löfgren Lewin.

Det kan handla om att man vill starta egna projekt, skriva testamente eller gåvobrev. I andra fall finns möjlighet att samarbeta med Social Initiative, som matchar givarens önskemål med organisationer och initiativ.

– Vi finns där som ett bollplank för att hjälpa dig så att ditt engagemang får största möjliga genomslag, säger Brita Löfgren Lewin.

För den som vill ägna sig åt socialt entreprenörskap, finns flera alternativ för hur det kan drivas med både för- och nackdelar, berättar hon:

1. Aktiebolag är en välkänd juridisk form som kan kombineras med ideell inriktning genom att bilda ett svb-bolag (bolag med begränsad vinstutdelning).
2. En ideell förening är en bra form om basen är ett ideellt engagemang och flera personer ska vara involverade, samt att det finns vissa skattemässiga fördelar. Men det passar inte för dig som vill driva verksamheten på egen hand.
3. Om du vill driva en långsiktig verksamhet där kontinuitet och stabilitet är extra viktig, kan en stiftelse vara ett alternativ – men den kan samtidigt uppfattas som oflexibel för en expanderande verksamhet.

Filantroper i dag

• Bill och Melinda Gates. 1994 bildade it-miljardären det som sedermera blev Bill & Melinda Gates Foundation, världens största välgörenhetsorganisation.
• Stefan Krook, serieentreprenör, grundare av Kivra-appen och Glocalnet och svensk pionjär inom socialt entreprenörskap. Grundade 2005 stiftelsen Good Cause tillsammans med bland annat H&M:s Karl-Johan Persson, Oriflames Robert af Jochnick och Ikea-sfärens Per Ludvigsson. I stiftelsen ingår bland annat bolagen GodEl, GodFond och GoodCause Invest. Stiftelsen har ett samarbete med en mängd hjälporganisationer.
• Klarnagrundaren Niklas Adalberth har fått stor uppmärksamhet för bildandet 2016 av Norrsken Foundation, en stiftelse som investerar i socialt entreprenörskap.
• Norske miljardären Johan Andresen har investering i samhällsentreprenörer som ett av fem affärsområden inom sitt familjeägda investmentbolag Ferd.
• Gunilla von Platen, entreprenör, filantrop och företagsledare som bland annat varit med och bildat Insamlingsstiftelsen 100%, vars syfte är att hjälpa barn i fattiga regioner.