Inspiration för stiftelser – Filantropi i praktiken

Filantropi i praktiken

Ett sätt att tacka för det man själv har fått i livet, men också en möjlighet att ändra på något man tycker är fel. Fler och fler svenskar bildar en stiftelse för att göra avtryck i samhället. 2019 gjordes den största privata donationen i Sverige på mer än 40 år, då miljardären Bengt Sjöberg donerade 2 miljarder kronor till sin nybildade stiftelse Sjöbergsstiftelsen, i syfte att stötta cancerforskningen.

– Jag är affärsman och har ägnat mitt liv åt att bygga företag, men det här är det mest givande jag ägnat mig åt, sa Bengt Sjöberg då, själv drabbad av lungcancer som han senare avled av.

Och Bengt Sjöberg var inte ensam om att donera en del av sin förmögenhet till en stiftelse, snarare var han en del i en lång tradition som började redan på medeltiden. Men den riktiga stiftelseboomen kom i slutet av 1800-talet.

– Då och fram till 1920 var det många svenskar som blev väldigt förmögna i och med det industriella genombrottet, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

Bidra till framtiden

Flera av dessa, bland annat Knut och Alice Wallenberg, satte då en del av de här pengarna i stiftelser, dels för att säkra familjens fortsatta ägande, dels för att bidra till allmännyttiga ändamål. Forskning, utbildning, sjukvård, ålderdomshem, allt det som vi senare har kommit att ta för givet att staten ska stå för, fick stora medel från de här stiftelserna. Sedan kom mellankrigstiden och den stora depressionen och den svenska viljan att bilda stiftelser fick sig en rejäl törn.

– Däremot har vi de senaste 30 åren sett en renässans inom området, konstaterar Hans Sjögren. Både i Sverige och internationellt har det skapats stora förmögenheter och många av de här personerna väljer stiftelser som en form att ge tillbaka till samhället.

Paradexemplen är Warren Buffet och Bill och Melinda Gates, och USA är ock-så ett land där det är betydligt vanligare än i Sverige att bilda en stiftelse för att gynna en fråga man brinner för. Totalt har landet tio gånger större donationsvolym per capita än Sverige.

– Dels har det här med skattelagstiftningen att göra, i USA är gåvor till välgörenhet avdragsgillt, säger Hans Sjögren. Men det handlar också om att där finns en attityd i samhället att det är fint att ge och att berätta om det. En gåva till ens gamla universitet ses som ett sätt att ge tillbaka, ett tack för den utbildning som gjort ens framgång möjlig.

Och det här den här cirkeln, där utbildning leder till innovation som leder till företag som tjänar pengar som bygger en förmögenhet som sedan kan ge tillbaka till universitetet där kunskapen kom från som Hans Sjögren menar är den stora fördelen med filantropi.

– Det finns ingen forskning som kan sätta exakta tal på vad stiftelser och donationer innebär för tillväxten. Däremot vet vi att de här bidragen står för mellan 15 och 20 procent av finansieringen av all forskning som sker vid universitet och högskolor i Sverige, något som definitivt är ett viktigt bidrag.

Och även om Hans Sjögren menar att det är många som vill att den siffran ska öka så är det inte på bekostnad av den statliga finansieringen.

– Det spelar ingen större roll om du frågar en moderat eller en vänsterpartist, i Sverige finns en bred politisk konsensus om att staten ska stå för majoriteten av finansieringen för att på så vis vara en trygg långsiktig garant. Däremot kan stiftelser hjälpa till när staten inte räcker till eller för att snabba upp processen.

Och intresset för att bilda sin egen stiftelse för ett ändamål man brinner för är fortsatt stort. Det märker Brita Löfgren Lewin, expert på stiftelser inom SEB, som får flera förfrågningar i veckan från privatpersoner och företag.

– Särskilt under de stora flyktingströmmarna 2015 . Då var det väldigt många som hörde av sig och undrade om en stiftelse var ett bra sätt att hjälpa till.

Det vanligaste är annars att personen i fråga är en entreprenör som har tjänat pengar och som nu vill bidra med en stiftelse för att lösa en fråga som de anser är viktig. Kanske en familjemedlem har blivit sjuk, kanske vill man stötta ungdomars utbildning, ämnena är lika många som donatorerna. Det gemensamma är att det är en sak man brinner för, och att man ser en stiftelse som en trygghet, en garant för att pengarna används till rätt sak.

– En stiftelse är väldigt oflexibel, något som i detta fall är väldigt positivt, för har du en gång bestämt ändamålet är det i princip omöjligt att ändra, säger Brita Löfgren Lewin.

– Nackdelen är att stiftelsen kan bli omodern,till exempel finns det gamla stiftelser som ska betala skolmat för socknens fattiga barn. Mitt råd är att ta god tid på sig och verkligen fundera igenom vad man vill göra, för har man väl gjort det kan stiftelsen verka under lång tid och bidra till samhället på precis det sätt man vill.

Så här bildar du en stiftelse

1. Anlita en jurist för att diskutera ändamål, styrelse, utdelning med mera.
2. Låt gärna juristen skriva stiftelseförordnandet.
3. Bestäm vilka som ska sitta i styrelsen, vilka som ska vara revisorer och öppna bankkonto för stiftelsen.
4. Håll ett konstituerande styrelsemöte.
5. När du har fört över dina tillgångar till stiftelsens konto, när stiftelseförordnandet är påskrivet och när styrelsen har åtagit sig att förvalta stiftelsen – då är stiftelsen en juridisk person.
6. Alla handlingar skickas Länsstyrelsen för registrering. Därefter får stiftelsen sitt organisationsnummer från Skatteverket och kan påbörja sin verksamhet.