Den 27 september varje år uppmärksammas Tjänstepensionens dag. Det är ett utmärkt tillfälle att ta en titt på din framtida pension och se till att du har koll på en av de viktigaste delarna i ditt långsiktiga sparande.
Tjänstepensionen är den del av pensionen som din arbetsgivare betalar in, och för de flesta blir den en betydande andel av den totala pensionen.
Tjänstepensionen kan se olika ut beroende på var du arbetar. Om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal omfattas du normalt av ett kollektivavtalat pensionsavtal. Det kan till exempel vara ITP för privatanställda tjänstemän eller AKAP-KR för anställda inom kommuner och regioner. Avtalen reglerar bland annat från vilken ålder inbetalningarna börjar, när de slutar och hur mycket som betalas in. Storleken styrs vanligtvis av din lön och vilket avtal som gäller.
Arbetar du inom den privata sektorn i ett företag utan kollektivavtal är det vanligt med individuell tjänstepension. Då betalar arbetsgivaren in till dig enligt ett avtal som är mer skräddarsytt. Här blir det extra viktigt att du själv sätter dig in i villkoren, eftersom det inte finns samma standardisering som i de stora kollektivavtalen.
Saknar du tjänstepension helt är det klokt att spara privat, till exempel i en pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande (IPS). Har du ingen tjänstepension i din anställning har du vanligtvis avdragsrätt för privat pensionssparande i en pensionsförsäkring eller IPS (Individuellt pensionssparande). Kontrollera alltid vad som gäller i din situation.
För att få en uppfattning om rimlig nivå kan man titta på de stora kollektivavtalen, till exempel kommun- och region avtalet AKAP-KR. Där ligger inbetalningen vanligtvis på 6 procent av månadslönen upp till cirka 52 125 kronor (7,5 inkomstbasbelopp 2026) och 31,5 procent på lönedelar därutöver.
Frågan "Hur mycket får jag i tjänstepension när jag går i pension?" är svår att svara på exakt. Det beror på flera faktorer: hur många år du har arbetat och fått inbetalningar, vilken lönenivå du har haft, hur pengarna har placerats och hur avkastningen har utvecklats över tid.
En hög lön relativt tidigt i arbetslivet har stor betydelse tack vare ränta-på-ränta-effekten. Lönen hänger ofta ihop med yrkesval. Det vanligaste kvinnliga yrket, undersköterska, har en snittlön på cirka 33 000 kr, mot det vanligaste manliga yrket, mjukvaru- och systemutvecklare, på cirka 55 000 kr.
Ett förenklat räkneexempel (med samma typ av avtal AKAP-KR, placering i en global aktiefond med 3,5 procent real avkastning per år och ingen löneökning utöver inflation) visar hur skillnaden kan se ut efter 20 års sparande:
| Yrke | Lön/mån | Sparande/mån | Värde efter 20 år |
| Undersköterska | 33 000 kr | 2000 kr | 700 000 kr |
| Mjukvaru- och systemutvecklare | 55 000 kr | 4 000 kr | 1 400 000 kr |
Exemplet visar två saker. För det första har antalet år som arbetsgivaren betalar in stor betydelse. För det andra spelar lönen stor roll, eftersom en högre lön innebär större inbetalningar. En lön som var 66% högre gav dubbelt så stort pensionskapital.
En uppskattning är att tjänstepensionen ofta står för 25–50 procent av slutlönen (lön precis före pensioneringen).
Tjänstepensionen är en viktig del av din framtida ekonomi. Ju tidigare du skaffar dig koll, desto större möjlighet har du att förstå och vid behov påverka din pension.
Flytta tjänstepension och eget pensionssparande till oss i fyra enkla steg. Vi hjälper dig med flytten och erbjuder personlig rådgivning hela din spartid.
Hur fungerar pensionen? Din pension består av tre delar: allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Här förklarar vi hur de hänger ihop.
Hur mycket du ska spara beror bland annat på hur mycket du vill ha att leva på som pensionär. Många svenskar uppger att de åtminstone vill ha 80 procent av sin slutlön.
