För att kunna tackla de stigande kostnaderna och högre priserna som vi fått erfara senaste åren har svenska hushåll behövt anpassa sin konsumtion. Men motståndskraften var ändå förvånansvärt stark och många förundrades över fortsatt långa köer till skidliftar och fullbokade restauranger. Just tjänster var något många hade ett uppdämt behov av att konsumera eftersom det inte var möjligt att göra det under nedstängningarna i samband med pandemin. Till slut började däremot en avmattning i konsumtionen skymta och idag konsumerar vi till och med mindre än vad vi gjorde för ett år sedan. Och konstigt vore det nästan annars.
Spartanken – spara eller konsumera med mer pengar i plånboken?
I takt med att det ekonomiska läget ljusnar för svenska hushåll ökar också utrymmet i deras plånböcker. Pengar som kan användas till såväl sparande som ökad konsumtion. Även om konsumtion hade varit mest fördelaktigt för återhämtningen av svensk ekonomi ser det ut som att hushållen kommer vilja spara de extra slantarna. Sannolikt kommer det behövas en återhämtningsperiod innan hushållen vågar sig ut för att konsumera igen.
Den allmänna prisnivån i Sverige är idag 15 procent högre jämfört med för tre år sedan och köpkraften, hur mycket vi får för våra pengar, ligger på 2013 års nivåer.
Vi får alltså lika mycket för dagens lön som vi fick för den lön vi hade 2013.
Därmed är det inte heller så konstigt att många upplever att allt blivit så dyrt. Svenska hushåll har enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer varit rekorddeppiga under de senaste årens tuffa ekonomiska läge. Varken under pandemin, finanskrisen 2008 eller 90-talskrisen var man lika deppig. Det blev helt enkelt ett hårt slag att få kraftigt stigande räntekostnader samtidigt som priset på mat och el steg markant. Att vi i samma veva också fick ett krig i vår närhet bidrog troligen också till känslan av att det är tuffa tider.
Under de senaste månaderna har hushållen däremot börjat få erfara en ljusning för privatekonomin. Räntorna sjunker så sakteliga och med inflationen tillbaka på låga nivåer kan vi vänta oss att reallönen, och därmed också köpkraften, stiger under året. En utveckling som kommer bli än starkare under 2025 med ytterligare stärkt köpkraft och en styrränta som väntas komma ner till 2 procent i början på året. Med stigande reallöner och sjunkande räntor, tillsammans med vissa skattelättnader nästa år, får vi mer pengar i plånboken att röra oss med. Frågan är vad hushållen kommer göra med det extra utrymmet. Kommer det gå till sparande eller konsumtion?
9 av 10 hushåll skulle spara om de fick en högre inkomst
På frågan om vad man skulle göra om man fick en extra inkomst på 2 000 kronor i månaden svarar 1 av 10 att de skulle konsumera medan resterande svarar att de skulle spara på ett eller annat sätt. Det visar senaste SEB-undersökningen Sparkollen. Det talar ganska tydligt för att konsumtion inte är top of mind när man får mer pengar. Samma tankegångar syns i Konjunkturinstitutets undersökningar där hushållen uppger att det är läge att spara nu, medan det inte är rätt tillfälle för att göra större kapitalinköp. För många handlar det nog i första hand om att stärka det sparande som man kanske behövt använda sig av under de senaste åren samt att man anser det viktigt att bygga upp en trygghet i form av en stabil ekonomi när det är så mycket annat i världen som är osäkert.
De flesta skulle lägga pengarna på ett sparkonto följt av investeringar på börsen. Här har det skett ett litet skifte jämfört med för ett år sedan då det var en något större andel som skulle välja konto och en något mindre andel som skulle välja börsen. Något som tyder på att det finns en mer positiv syn på ekonomin framöver. Man vågar helt enkelt ta lite mer risk. Att hushållen har en mer positiv syn på ekonomin återspeglas också i konjunkturbarometern som nu börjar närma sig neutrala nivåer.
Majoriteten av svenskarna har en buffert
Om det då är sparandet som kommer först blir en följdfråga hur mycket man kommer spara innan det känns okej att övergå till konsumtion. Enligt Sparkollen har majoriteten av svenska hushåll redan idag ett ganska bra skyddsnät i form av buffert. 2 av 3 skulle klara av att betala sina löpande utgifter i minst tre månader vid ett totalt konsumtionsbortfall. 7 av 10 uppger också att de ganska eller mycket enkelt skulle klara av att hantera en oförutsedd utgift på 30 000 kronor. Med andra ord har man generellt sett inte behövt dränera sin buffert helt och hållet.
Kanske har man insett att det kan vara bra att ha en större buffert än vad man tidigare hade. Kanske föredrar man att konsumera för pengar man har sparat ihop. Men i mångt och mycket handlar det nog om att hushållen vill vänja sig vid de nya tiderna vi lever i. Även fast räntorna börjat sjunka har inte alla fått ta del av dessa sänkningar, till exempel om man haft bunden ränta. Och med en känsla av att det är knapert med anledning av de många årens förlorade köpkraft krävs det en återhämtningsperiod innan man så sakteliga upplever att det inte finns samma behov av att vända på kronorna i samma utsträckning som tidigare. Det finns utrymme för mer än det absolut mest nödvändiga och det går att unna sig sådant som står på vill ha-listan. Då kommer man börja ge sig ut och konsumera såväl tjänster som varor igen. Förhoppningsvis håller sig hushållen däremot fortsatt till devisen att spara först och konsumera sen.
Privatekonomisk analytiker
Amie Berglund
Privatekonomisk analytiker