Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Din webbläsare är för gammal. För en bättre och säkrare användarupplevelse rekommenderar vi att du byter webbläsare.

Rekommenderade webbläsare

 

Om att ”köpa till sillen och sälja till kräftorna” förr och nu

Midsommar står för dörren och för många innebär det starten för ett lugnare tempo och en efterlängtad semester. För den aktieintresserade innebär sommarmånaderna normalt sett också en lugnare period på börsen med lägre avkastning än resten av året. Att det är så fångas väl i det gamla brittiska talesättet ”Sell in May and go away…” I Sverige har vi sedan länge dock ett annat talesätt ”Att köpa till sillen och sälja till kräftorna” som tvärtom rekommenderar att man ska köpa aktier på sommaren. I den här sommartanken går vi till botten med hur det rådet fungerat både förr och nu.

Det gamla engelska talesättet "Sell in May and go away…" illustrerar väl hur aktier oftast går mycket sämre under perioden maj till oktober än mellan november och april. Att den säsongeffekten verkligen finns har visats i en massa studier för många olika länder och även för svenska börsen är effekten tydlig. Sedan början av 80-talet har en "vinterportfölj" där man är lång från november till april och sen säljer allt och har pengarna i madrassen under maj till oktober ökat nästan 17 000 procent medan sommarportföljen (lång börsen maj till oktober) bara har stigit med 89 procent under samma period.

"Sell in May and go away" i all ära men i Sverige har vi ju ett annat talesätt som ännu fler känner till. Att man ska "köpa till sillen och sälja till kräftorna" eller helt enkelt gå in på börsen vid midsommar och sen sälja vid kräftpremiären i början av augusti. Det svenska rådet ser alltså ut att gå helt på tvärs med "Sell in May…" om det nu inte är så att den dryga månaden mellan midsommar och kräftpremiären sticker ut på ett positivt sätt under det annars, ur börssynpunkt, rätt bleka sommarhalvåret.

Det finns många artiklar, studier och bloggar skrivna om "att köpa till sillen…" men väldigt lite information att hitta om när och hur rådet uppstod. Efter att ha googlat en hel del, slängt ut frågan på finanstwitter och pratat med ett par personer som varit i aktiemarknaden under hela sitt yrkesliv har jag ändå bara hittat två rätt vaga förklaringar. En är att den lägre aktiviteten under sommarmånaderna gör att det är lättare att få till kursrallyn på börsen och den andra är att många investerare förr valde att sälja direkt efter att utdelningarna kom i april/maj för att sedan köpa tillbaka aktierna innan bolagsrapporterna för andra kvartalet började komma i juli. (Om någon har en bättre förklaring får ni gärna mejla).

Hur har rådet funkat?

Men den viktigaste frågan är naturligtvis hur rådet har funkat? För att en gång för alla gå till botten med det här har jag tittat på hela den moderna svenska börshistorien från början av 1980-talet fram till idag. Att gå längre tillbaka än så känns inte meningsfullt eftersom den svenska börsen innan 80-talet får beskrivas som en sovande marknad. Så hur har sill/kräftrådet funkat?

Midsommarafton infaller sedan 1982 på en fredag mellan den 19 och 25 juni och kräftpremiären sätts traditionellt till den första onsdagen i augusti. Skulle man ha haft strategin att gå in på börsen torsdagen innan midsommarafton och sälja den första onsdagen i augusti skulle det sedan 1981 ha genererat avkastning på i snitt 0,055 procent per dag under den tid du varit på börsen. Den genomsnittliga dagliga avkastningen för resten av årets dagar sedan 1981 ligger på 0,037 procent. Det verkar alltså som att det faktiskt i det långa perspektivet har varit en bra strategi att "köpa till sillen och sälja till kräftorna". Men "sillportföljen" haft en ojämn utveckling med sin storhetstid under 80- och 90-talen, medan det har gått betydligt sämre de sista 20 åren.

Gör vi om sifferexercisen efter att ha delat upp perioden i två halvor så har "sillportföljen" de första 20 åren haft mer än dubbelt så hög daglig avkastning som man fått resten av året. Men under de senaste 20 åren har sambandet kastats om så att den istället bara givit knappt hälften av vad man fått under en normal dag resten av året.

Förklaringen till varför rådet uppstått

Det här kanske också är förklaringen till varför uttrycket uppstått. När den svenska aktiemarknaden började spira på 80-talet så funkade uppenbarligen strategin. På den tiden var den svenska börsen mycket mer lokal än idag. De flesta som investerade i aktier köpte bara svenska bolag och börsen drevs framförallt av inhemskt kapital. Samtidigt var det en fantastisk tid för börsen med snabbt stigande kurser i takt med att marknaden växte och började avregleras och man från politiskt håll såg ett starkt behov av att öka mängden riskkapital i det svenska näringslivet. Under 80-talet började också privatpersoner intressera sig alltmer för aktier som sparform inte minst genom de skattesubventionerade Allemansfonderna infördes 1984. Kreditregleringen som begränsade hur mycket företag och hushåll kunde låna försvann 1985 och några år senare avskaffades valutaregleringen så att kapital kunde flyta fritt över gränsen.

Av flera skäl var alltså 80- och 90-talet en tid då den svenska börsen kunde leva sitt eget liv och också uppenbarligen hålla sig med ett helt eget säsongsmönster under sommaren. Idag är läget annorlunda. Aktiemarknaden är global och den svenska börsen påverkas mycket mer av vad som händer med USA:s ekonomi och vad Fed gör än vad som händer i den svenska ekonomin och vad vår egen Riksbank gör. Nästan alla äger idag, via fonder och pensionssparande aktier, både i Sverige och i utlandet medan utlänningar på motsvarande sätt investerar fritt på den svenska börsen. I dag äger utländska investerare cirka 40 procent av aktierna på Stockholmsbörsen vilket kan jämföras med bara 7 procent (!) 1984. Alltså ska man inte vara förvånad över att Stockholmsbörsens säsongmönster också har globaliserats och det gamla rådet att "köpa till sillen och sälja till kräftorna" kan därmed en gång för alla förpassas till finansmarknadshistorien.

Johan Javeus
Chefsstrateg

Johan Javeus

Chefsstrateg

Johan Javeus


Customer service