Svenskarnas sparande – en framgångssaga

12 november 2025 09:06

Nyligen firades den internationella Världsspardagen och därför tänkte jag att det kan vara lärorikt att stanna upp och ställa sig frågan ”hur bra är vi egentligen på att spara?”. För när EU tittar på förebilder inom sparandet är det just Sverige som sticker ut.

Olika typer av sparande

Det finns flera olika typer av sparande. En undersökning av Finansinspektionen tidigare i år visade att varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande – alltså pengar på ett konto för att exempelvis klara oförutsedda utgifter. Med andra ord är det viktigt att fortsätta prata buffertsparande. Men det finns en annan sparform där svenskarna sticker ut, nämligen sparandet på investeringssparkonto (ISK).

Varför är ISK så speciellt?

ISK är en sparform som infördes 2012 och gjorde det enklare att spara i aktier och fonder. Med ett ISK behöver du inte betala kapitalvinstskatt, i stället schablonbeskattas kontot. Det innebär att deklarationen blir förifylld och du behöver inte hålla koll på några inköpsvärden. I Sverige har det alltså gjorts lättare att vara aktiv på börsen. I år, 2025, blev sparandet på ISK dessutom skattefritt upp till 150 000 kronor, en gräns som kommer att höjas till 300 000 kronor 2026.

150 000 kronor

Skattefritt sparande på ISK under 2025.

300 000 kronor

Skattefritt sparande på ISK från 2026.

EU vill använda Sverige som förebild

För att öka hushållens välstånd och samtidigt stärka företagens kapitalförsörjning har EU arbetat på en plan för att uppmuntra fler till att flytta sitt sparande från bankkonton till börsen. Många saknar finansiell kunskap, vilket i kombination med dåliga sparvillkor leder till att de väljer att ha pengarna på konton med ingen eller låg ränta.

Nyligen föreslog kommissionen en strategi för att göra européerna mer ekonomiskt kunniga och en modell för hur spar- och investeringskonton kan byggas upp. I det sammanhanget lyfts Sverige fram som en föregångare. Vår privatspararbas, alltså privatpersoner som sparar i aktier och fonder, är bland de bästa i världen. Anledningen? Det är enkelt att investera i börsnoterade bolag.

Varför vill vi se investeringar på börsen?

Enligt en rapport från European Savings Institute investerar svenskarna uppemot hälften av sitt sparande i aktier, vilket är dubbelt så mycket som snittet i euroområdet. Nästan en fjärdedel av svenskarna äger aktier direkt i börsnoterade bolag och runt 70 procent fondsparar. Att svenskarna är investerade på börsen är alltså tydligt. Men varför är det bra?

Fondsparande i Sverige

Runt 70 procent av svenskarna fondsparar.

Källa: European Savings Institute

Först och främst möjliggör ett långsiktigt sparande på börsen en högre avkastning. Visserligen tar du en större risk än om pengarna ligger på ett vanligt konto, men över tid brukar vi säga att börssparande ger en genomsnittlig avkastning på runt sju procent per år. Vidare innebär de demografiska utmaningar som vi står inför att framtida pensioner kommer att kräva ett större eget ansvar – och eftersom pensionssparande är långsiktigt hör det hemma på börsen. Slutligen, när fler investerar på börsen, inte minst i inhemska bolag, går pengarna till investeringar i företag och arbetstillfällen. Det ökar välståndet generellt.

Stanna upp, reflektera, fortsätt

Sparande kan vara svårt – det finns en djungel av olika produkter och en del begrepp kan vara riktigt kluriga. Men i Sverige har det gjorts enklare att investera och lära sig genom att prova. Självklart finns ännu utvecklingsmöjligheter, men visst är det kul att vara en förebild? Så varför inte ta vara på fördelarna med ISK och starta ett månadssparande redan idag!

Så beräknas skatten på ett ISK i deklarationen 2026

Kapitalunderlaget: Tillgångarna på kontot vid ingången av varje kvartal adderas med summan av alla insättningar på kontot och beloppet delas på fyra.

Schablonintäkten: En procentsats som beräknas utifrån statslåneräntan den 30 november året före inkomståret där man sedan lägger till en procentenhet. Dock kan den aldrig bli lägre än 1,25 procent.

Schablonintäkten för inkomståret 2025 baseras alltså på statslåneräntan den 30 november 2024 som var 1,96 procent. Alltså blir schablonintäkten 2,96 procent (1,96 % + 1 %) av kapitalunderlaget.

Skatt: 30 procent skatt betalas på schablonintäkten.

Det innebär att du betalar 0,888% skatt (30 % × 2,96 %) på kapitalunderlaget som överstiger 150 000 kronor.

Förändring per 1 januari 2026

Den skattefria grundnivån höjs från 150 000 kronor till 300 000 kronor för det sammanlagda sparandet du har på ISK, kapitalförsäkring. Du får automatiskt den skattefria delen som ett avdrag i kapital i din inkomstdeklaration och behöver inte själv begära något.

Den 30 november 2025 sätts statslåneräntan som kommer bestämma schablonintäkten för inkomståret 2026 där den skattefria grundnivån höjs till 300 000 kronor.

Privatekonomisk analytiker