Det finns flera faktorer som bidrar till att kvinnor har en lägre livsinkomst:
- Kvinnor arbetar oftare inom yrken där lönerna är lägre. Exempelvis var det vanligaste yrket för kvinnor 2023 undersköterska (112 100 kvinnor, 15 900 män), följt av grundskolelärare och barnskötare.
- Mer deltidsarbete. Kvinnor arbetar i högre utsträckning deltid (63 %).
- Större familjeansvar. Kvinnor tar ut en större andel av föräldraledigheten (69 %) och vab (62 %).
Resultatet är tydligt: 2023 var kvinnors genomsnittliga allmänna pension 85 procent av männens. När även tjänstepension räknas in sjunker siffran till 74 procent. Skillnaden är mindre i det allmänna pensionssystemet tack vare grundskyddet – bland annat garantipension – som bidrar till en viss utjämning. I genomsnitt fick kvinnor en total pension, inklusive tjänstepension, på 18 600 kronor per månad 2023. Motsvarande siffra för männen var 25 200 kronor.
Vad finns att göra?
För att skapa mer jämlika pensioner behöver skillnaderna i livsinkomst mellan könen jämnas ut. I andra hand skulle pensionssystemet kunna förändras, men det riskerar att påverka arbetskraftsutbudet och livsinkomstprincipen. Ett alternativt allmänt pensionssystem är att ha en baspension som är lika för alla oavsett hur mycket eller lite individen har jobbat och som ges till personer som har uppnått en viss ålder. Pensionsmyndigheten genomförde en enkät 2022 och ca tre av tio vill ha ett pensionssystem baserat på en baspension medan sju av tio ville ha någon form av livsinkomstbaserat pensionssystem.
Pensionsmyndigheten har föreslagit flera åtgärder för mer jämställda pensioner:
- Höjt grundskydd (garantipension, bostadstillägg, m.m.)
- Sänkt förskottsränta (förskottsräntan ger högre utbetalning i början och lägre i slutet)
- Nya pensionsgrundande belopp för sjuk- och föräldrapenning
- Möjlighet att överföra premiepensionsrätt för sambor
- Slopad avgift vid överföring av premiepension
- Möjlighet att dela inkomstpensionsrätter
- Möjlighet att välja efterlevandeskydd för inkomstpension
De sistnämnda förslagen – delning av inkomstpensionsrätter och efterlevandeskydd – skulle förmodligen ha liten negativ påverkan på livsinkomstprincipen och arbetskraftsutbudet, samtidigt som de kan bidra till mer jämställda pensioner. Men åtgärderna löser inte det grundläggande problemet – att kvinnors livsinkomster är lägre än männens. För att uppnå verklig jämställdhet inom pensionssystemet måste inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män minska under arbetslivet.
