Jo, en buffert är en stötdämpare – och det är just det ett buffertsparande är till för: att kunna stötta och ta emot om något oförutsägbart händer.
Hur stort ska ett buffertspar vara?
När vi nu har rett ut det kommer 10 000 kronorsfrågan. Hur stort ska ett buffertsparande vara? Många av er har säkert hört det klassiska ”två månadslöner efter skatt”. Men det utgår från att du har en månadslön. Är du student är det inte omöjligt att den månadslönen är 0 kronor – och betyder i så fall det då att du också ska spara 0 kronor?
Nej, med 0 kronor kommer du inte så långt ifall något skulle hända. Eftersom buffertsparandet är till för oförutsägbara utgifter måste vi ta reda på vad sådana kan bestå av för att få ett hum om vad du behöver spara ihop. ”Hur ska vi veta vad det är för utgifter eftersom de är oförutsägbara?”, kanske någon säger då. Det är en fullt rimlig fråga. Till att börja med handlar mycket om hur du bor – hemma, i ett studentrum eller en hyreslägenhet, eller i en egen bostad? Därefter behöver vi fundera ut vad av det du äger som är det dyraste som kan gå sönder och kan behöva ersättas snabbt.
Vad är en oförutsägbar utgift?
Självklart är svaren individuella. Om vi ändå ska generalisera: mat behöver du för att överleva, så det kan vi inte kalla en oförutsägbar utgift. Men om datorn eller diskmaskinen skulle gå sönder, går det inte att förutse. Och även om de här produkterna ibland kan kännas livsnödvändiga, är det inga utgifter vi räknar med att ha.
Låt mig måla upp ett scenario. Du är student och sitter en sen kväll och tentapluggar. Du sträcker dig efter energidrycken, men råkar välta ut den över datorn. Tentan är om tre dagar. Ja… det låter ju inte jättekul. Men här kan vi vara överens om att du behöver din dator för att kunna fortsätta plugga. En hemförsäkring kan hjälpa till, men du måste snabbt ha pengar till en ny laptop – och det är där buffertsparandet kommer in i bilden.
För de flesta studenter som bor hemma, i studentlägenhet, eller hyreslägenhet är det oftast just elektronik, som datorer eller mobiler, som är de dyraste sakerna som kan gå sönder. Om du bor i en egen bostad breddas bilden av oförutsedda utgifter och här pratar vi om allt ifrån vitvaror till VVS-problem. Därmed blir formuleringen om två månadslöner efter skatt ett ganska bra riktmärke.
Att spara ihop till en buffert
Allt det här ger oss en grund för storleken på sparandet, men hur ska man få ihop pengarna? Att ha en automatisk månatlig överföring till ett sparkonto är ofta ett bra sätt att få struktur på sparandet. Är du student kan det vara enklast att börja i samband med deltidsjobb eller ett sommarjobb. Välj ett belopp som passar just din situation och lägg in en automatisk månatlig överföring. Du kan ändra beloppet om din situation förändras. Om du till exempel får skatteåterbäring kan du också göra en större engångsöverföring. När du fått ihop tillräckligt mycket utifall-något-händer-pengar, kan du lägga undan beloppet du nu har vant dig vid att spara till något annat.
Det är svårt att planera för det oförutsedda, men när olyckan är framme kommer du vara glad att du gjorde det.
