Samtidigt visar undersökningar att ”quitters day”, dagen då de flesta bryter sitt nyårslöfte, infaller redan andra fredagen i januari –något undertecknad känner igen sig i. För att lura systemet, som är min egen hjärna, har jag istället valt att redan nu börja med nyårslöftet för 2025 – undvika årets fattigaste månad.
Lätt att falla för kortsiktiga belöningar
Under december tenderar betalkortet att gå varmt när julklappar, julmat och mellandagsrea ska prioriteras. Dessutom brukar större räkningar dimpa ner i brevlådan vid årsskiftet. För egen del är det försäkring för såväl hem, hund och bil som ska betalas. Inte undra på att de första 24 dagarna på året snarare känns som 75. Att det är stora utgifter som ska betalas i januari är inte heller något nytt. Ändå hamnar man i den här situationen år efter år.
Förklaringen är att vi människor av naturen är kortsiktiga. Vi tänker här och nu, istället för att planera framåt. Det är ofta roligare att spendera pengarna än att spara dem till en annan dag eftersom det ger oss de kortsiktiga belöningar som hjärnan vill ha. För att inte bli offer för spontana infall behöver man därför sätta upp en plan för sin konsumtion. För mig som vill att januari 2025 ska kännas mindre fattig behöver planeringen börja redan nu. Det jag väljer att göra med min ekonomi under 2024 sätter förutsättningarna för 2025.
Så gör du det enkelt att lyckas
Att helt ändra sina beteendemönster är inte lätt och att sätta ambitionsnivån för högt är just det som gör att nyårslöftet många gånger inte håller. Därför kommer jag troligtvis lyckas bättre om jag disponerar om min ekonomi än att sätta mål som att helt sluta konsumera. För att göra det enkelt har jag valt tre saker att ta i beaktande när jag planerar för året framför mig.
- Använd förra året som mall. Genom att se över förra årets inkomster och utgifter skapas en tydlig bild över hur mycket pengar som behövs för att klara sig fram till 25 januari utan problem. Kanske finns det något att dra in på för att minska utgifterna till nästa gång? Med julen i backspegeln kan jag för egen del konstatera att jag ytterligare ett år la pengar på mat till julbordet som ingen orkade äta upp. Pengar som kunde användas till annat.
- Budgetera för ett jämt flöde av utgifter. Trots att exempelvis försäkringar ofta betalas på års- eller halvårsbasis vet man långt innan hur stora räkningarna kommer vara. Sprid ut den stora utgiften i form av att varje månad sätta av motsvarande månadskostnad på ett konto som en buffert. Eller ändra betalningsstrukturen så räkningen betalas kvartals- eller månadsvis istället.
- Tydliga ramar. Trots att det är roligare att vara spontan och spendera är det inte värt det när baksidan blir att äta havregrynsgröt tre gånger om dagen i tre veckor. Sätt därför upp tydliga ramar för hur mycket vissa saker får kosta. Vare sig det gäller semester, födelsedagar eller julklappar.
Eftersom jag vill gå emot det som är naturligt för min hjärna, att tänka kortsiktigt, behöver jag göra det lätt att göra rätt. Genom en tydlig plan för hur min inkomst ska disponeras är det enklare att fatta rätt beslut när lönen trillar in på kontot. Då vet jag precis hur mycket som behöver sättas av varje månad för att jämna ut utgiftsflödet. Det blir också enklare att göra det innan jag börjar konsumera – då kan jag undvika att det inte finns pengar kvar att spara när månaden är slut.
Med tydliga ramar kommer förhoppningsvis ekonomin bara flyta på och jag märker inte ens av när vi går in i januari 2025.
Läs mer: Välj ett sparande som passar dig
