Bostadspriserna har ökat med 150 procent de senaste 20 åren
När min pappa köpte en villa i en stockholmsförort för över 30 år sedan var köpeskillingen under miljonen. Han trodde då att han aldrig skulle lägga så mycket pengar på något igen, samtidigt som han firade med bubbel att banken erbjudit en ränta under 10 procent. När jag själv skulle flytta hemifrån för att plugga i en annan stad kostade den etta jag köpte förvisso mer än vad min pappa betalade för sitt hus, men räntan var i alla fall bara 1,5 procent. Saker har minst sagt förändrats …
De senaste två decennierna har bostadspriserna ökat med i genomsnitt 150 procent i Sverige – bland annat drivet av en period av rekordlåga räntor, då det varit nästan gratis att låna pengar. Att jag hade möjlighet att köpa en lägenhet som student berodde på att mina föräldrar kunde hjälpa mig med bolån. Något som nästan är en förutsättning idag. Att spara ihop till en kontantinsats kan ta lång tid och som ung vuxen har man sällan tillräckligt hög inkomst för att klara bankens krav och få låna det som krävs för att köpa en bostad. Det leder till att man kanske inte kan plugga och jobba där man vill. Faktum är att 84 procent av 20–27-åringar som bor hemma gör det ofrivilligt. Allra värst är det i storstäder och populära studentorter där efterfrågan är långt större än utbudet.
För låg byggnation i förhållande till efterfrågan
Det finns ytterligare en stor sten att lägga i den redan tunga ryggsäcken. Trots långa perioder med hyfsat hög byggtakt har den stigande efterfrågan inte kunnat mötas. Bolagsverket har beräknat att byggbehovet ligger på drygt 63 000 bostäder per år. Under 2022 påbörjades 55 000 bostäder. Med anledning av fallande priser, samtidigt som byggkostnaderna ökar, tros det 2024 endast påbörjas 25 000 bostäder. Glappet mellan utbud och efterfrågan väntas således fortsätta växa.
Frågar man allmänheten om de anser att de har bättre eller sämre möjligheter att bo på ett sätt som de är nöjda med jämfört med generationen innan svarar varannan person att de har sämre möjligheter. Och det är ännu värre bland unga. Bland 18–24-åringar svarar 6 av 10 att de har sämre möjligheter än sina föräldrars generation. Mer än varannan person tror också att kommande generationer kommer ha sämre möjligheter än man själv haft. Med andra ord ser framtidens bostadsmarknad inte så ljus ut i svenskarnas ögon.
Det är inte bara hushållen som är bekymrade. Senaste veckorna har vi kunnat läsa om olika aktörer som larmar om risken för långtgående problem. Olika alternativ har diskuterats och i vissa fall också utretts, inte minst hur man kan underlätta för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Däremot har man ännu inte lyckats komma fram till en lösning. Och vi kan nog inte heller vänta oss en quick fix. Stora problem kräver stora lösningar.
Kommande generationer får det tuffare
Var slutdestinationen är vet såklart ingen. Jag kan bara instämma i att kommande generationer kommer få det än tuffare. Tiden med bolåneräntor på 1,5 procent är passerad, vilket talar för att priserna kommer utvecklas lite mer försiktigt framgent. Men så länge efterfrågan ökar mer än utbudet kommer priserna att pressas uppåt.
En lösning kommer krävas, men till dess finns inte mycket annat att göra än att ha tålamod och spara på för att till slut ha skramlat ihop till en kontantinsats. För egen del funderar jag på om jag redan nu behöver börja spara till mina eventuella framtida barn för att de ska få samma möjligheter som jag hade. Då kan de förhoppningsvis skåla i bubbel över att de kan plugga och jobba där de vill, snarare än att de över huvud taget hade råd att flytta hemifrån innan de blev medelålders.
