Boränteråd februari: Årets första räntesänkning – men blir det också den sista?

­‏3 februari 2025

Riksbanken sänkte styrräntan vid årets första räntemöte med 0,25 procentenheter till 2,25 procent. Det är den sjätte räntesänkningen på mindre än ett år och en positiv signal för hushållen och deras boendeekonomi. Men blir det sista räntesänkningen på ett tag och bör hushållen förvänta sig att räntebotten närmar sig?  

Det har blåst kraftigt från Brunkebergstorg de senaste åren. Under höginflationsåren ändrade räntepolitiken riktning kraftigt och lämnade nollräntemiljön bakom sig för att toppa på 4 procent. Därefter fick man kontroll på inflationen och under förra årets andra halva uppmättes inflationen under målet på 2 procent. Det fick Riksbanken att återigen ändra riktning och inledde en rad räntesänkningar som i skrivande stund tagit styrräntan till 2,25 procent. Fjolårets räntesänkningar har fått ett positivt avtryck i hushållens och företagens ekonomi. Men de har ännu inte fått sitt fulla genomslag på räntekostnaderna vilket motiverade Riksbanken att varken signalera fler sänkningar eller att utesluta dem om ekonomin skulle försvagas. 

I SEB:s senaste konjunkturrapport (Nordic Outlook) gör vi bedömningen att penningpolitiken blir något mer avvaktande under våren men att Riksbanken trots allt sänker ytterligare en gång i maj till en styrränta på 2 procent. Därefter väntas styrräntan vara oförändrad på en nivå som varken gasar på eller bromsar in ekonomin. Det är en bästa bedömning utifrån dagsläget men mycket av den ekonomiska utvecklingen är fortfarande osäker. Hushållens konsumtion har försiktigt börja vända och väntas tillta under året men kan vara något trögrörlig.

Effekten på bolåneräntorna har däremot inte dröjt. Tydligast samband finns mellan Riksbankens styrränta och bankernas rörliga tremånadersränta. Dessa har följt varandra i ett närmast 1:1 förhållande om än med viss eftersläpning för hushållen då den rörliga bolåneräntan är bunden i tre månader. En rimlig utgångspunkt bör därför vara att styrräntan fortsätter pressa ner den rörliga räntan i samma takt som Riksbanken sänker. Det skulle innebära att den genomsnittliga rörliga 3-månadersräntan bottnar strax under 3 procent vid en styrränta på 2 procent. I kronor räknat innebär det att för den med rörligt på sitt bolån så kan räntekostnaderna sjunka med ytterligare 400 kronor per månad och miljon i bolån fram mot sommaren. 

Vad väntar då för bundna bolåneräntor?

Bundna bolåneräntor är som bekant inte lika sammankopplade med Riksbankens förändringar av styrräntan. Här spelar långa marknadsräntor en större betydelse. Till exempel om en räntesänkningscykel precis har påbörjats tenderar de långa marknadsräntorna att falla på antagandet om att det framtida ränteläget kommer vara lägre. Det pressar ner bankernas upplåningskostnader på längre sikt vilket sänker bundna bolåneräntor. Och många gånger är det de långa marknadsräntorna för världens största ekonomi USA som är vägledande. Under hösten steg dessa då amerikansk ekonomi gick bättre än väntat och allt fler räntesänkningar uteblev. Med den nya Trumpadministrationen, där mycket av den ekonomiska agendan hittills fokuserat på tullar, finns risken för att inflationen håller sig på något högre nivåer. Och med högre inflation kommer också en relativt hög räntenivå vilket i teorin bör pressa upp långa marknadsräntor. SEB:s bedömning är att dessa kommer röra sig mestadels sidledes under 2025. Det innebär att man kan förvänta sig relativt små förändringar i bundna bolåneräntor under det närmaste året. Det betyder att dagens nivåer på strax under 3 procent för genomsnittliga 2–5 års räntor fortfarande bör anses som attraktiva, inte minst ur ett historiskt perspektiv. 

För bolåntagaren som funderar över sin räntekorg är det för tidigt att utesluta bundna bolåneräntor som ett konkret alternativ. Den så kallade försäkringspremien att gå från rörligt till bundet är fortfarande låg och kan därför utgöra en del av din räntemix oavsett om du har små eller stora ekonomiska marginaler i privatekonomin. Men blickarna bör då först och främst riktas mot löptider runt 2–5 år.