Boränteråd januari: Nytt år – nytt räntelandskap

­‏2 januari 2026

Efter flera år av ränte­turbulens, med både snabba upp- och nedgångar, ser 2026 ut att föra med sig goda och stabila ränte­utsikter för svenska bolåntagare. Men trots stabiliteten kan viktiga räntebeslut stå för dörren när gapet mellan bundna och rörliga räntor sakteligen börjar växa. 

Slut på räntekarusellen, för den här gången

Efter flera år av tvära kast i ekonomin går vi nu in i 2026 med något så ovanligt som ett mer förutsägbart ränteläge. Från ett decennium av nollränta, till den snabbaste räntehöjningscykeln i modern tid, följt av 18 månader av räntesänkningar. En resa som satt högt belånade och räntekänsliga hushålls privatekonomi på prov. Svenska hushåll har också en lång tradition av att välja rörligt på sina bolån vilket gjort att den svenska räntepolitiken fått snabbare och kraftigare genomslag i mångas plånböcker jämfört med i många andra länder. Nu står vi inför en ny fas. En fas där stabilitet, snarare än dramatik, ser ut att prägla räntemarknaden. 

En efterlängtad räntepaus

Strax innan jul meddelade Riksbanken att styrräntan kommer lämnas oförändrad under hela 2026. Det innebär att räntan väntas ligga still i minst ett år. SEB:s prognos går ännu längre och räknar med att den första höjningen dröjer till andra halvåret 2027. Förutsättningar kan förändras snabbt men i skrivande stund ser utsikterna stabila och goda ut. Inflationen har stabiliserats, företagens prisplaner dämpats och inflationsförväntningarna ligger nu runt, och i vissa fall under, inflationsmålet på 2 procent. Många hushåll skulle nog hellre föredra fortsatta räntesänkningar framför räntestabilitet men det här är goda nyheter och en viktig signal. 

Räntepolitiken är till för att stötta ekonomin. I svåra tider när hushållen inte konsumerar, arbetsmarknaden försvagas och det saknas fart i ekonomin sänker Riksbanken i regel styrräntan. Det motsatta sker i perioder när ekonomin är överhettad, såsom när hushållen överkonsumerar och företagen inte kan möta efterfrågan med ökad produktion. Tillsammans driver de då upp inflationen. För tillfället återhämtar sig svensk ekonomi i lagom takt. Vi befinner oss varken i en kris eller överhettning vilket därmed är en god nyhet. Efter nästan fem år av antingen upp- eller nedgångar får hushållen nu en chans att andas ut.

Ett växande gap mellan rörligt och bundet

Med ränteutsikterna för 2026 är det svårt att påstå annat än att den rörliga tremånadersräntan kommer vara det billigaste alternativet. Men förbi 2026 blir svaret kanske inte lika självklart. Under 2025 sjönk den rörliga snitträntan tydligt i takt med Riksbankens sänkningar. Samtidigt har de bundna räntorna rört sig i motsatt riktning – från lägre nivåer upp mot högre. Det beror på stigande långräntor på finansmarknaderna eftersom Sverige och flera andra europeiska ekonomier behöver låna till ökade försvar- och infrastruktursatsningar. Det innebär också att gapet mellan rörligt och bundet väntas fortsätta öka under 2026. Men vad innebär det här för den bolåntagare som går i tankarna på att binda sitt bolån? 

Exempel på skillnad i kostnad för ett boån på 3 miljoner kronor

I dagsläget är skillnaden mellan en genomsnittlig tremånadersränta (2,65 procent) och en bunden tvåårsränta (2,74 procent) knappt 9 räntepunkter. För den som har ett bolån på tre miljoner kronor skulle det innebära att den som binder på två år betalar 5 400 kronor mer i ränta över 24 månader, eller 225 kronor i månaden, jämfört med den som har rörligt.