Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Vem vill bli miljonär?

Att köpa fonder innebär en risk. Du kanske inte får tillbaka dina insatta pengar.

De två senaste åren har börsen gått rekordstarkt och många har valt att hoppa på tåget. Idag har investeringar på börsen blivit en hobby för många och vissa har till och med gjort det till en livsstil där de väljer att dra in på så mycket konsumtion som möjligt för att kunna spara mer med förhoppningen om att bli ekonomiskt oberoende (så kallade FIRE-rörelsen). Ambitionsnivån kan såklart variera från sparare till sparare men ofta kommer man tillbaka till ett handfast mål – och det är att nå den första miljonen. Men hur når jag den då? Och hur lång tid tar det?

Det finns ett par faktorer som spelar roll när man pratar om att få sitt sparkapital att växa. Den första är hur mycket jag sparar. Ju mer jag sparar, desto snabbare går det. Inga konstigheter. Den andra faktorn handlar om vad jag sparar i. Och då menar jag inte om jag har en blå eller en grön spargris utan om jag placerar mina pengar på ett sparkonto eller investerar dem på börsen. Idag får man praktiskt taget ingen ränta på ett sparkonto vilket innebär att jag behöver spara ihop hela miljonen på egen hand. Pengar som är placerade i värdepapper, som aktier och fonder, genererar i regel en betydligt bättre avkastning över tid. Historiskt har den genomsnittliga avkastningen legat på 7 procent per år. Tack vare ränta-på-ränta effekten behöver jag inte spara ihop till hela beloppet själv utan pengarna jobbar åt mig. Det ska dock påpekas att börsinvesteringar alltid innebär en risk. Tittar vi bara på börsutvecklingen hittills i år lyser den med sina röda siffror. Men sparar jag månadsvis investeras mindre belopp i både upp- och nedgångar vilket i det längre perspektivet oftast är en vinnande strategi då risken att köpa på toppen och sälja på botten minskar.

För att göra det konkret har jag använt mig av den klassiska hjälpredan – räkneexemplet. Men istället för att använda mig av hypotetiska siffror tänkte jag basera det på faktiska siffror. Mer specifikt SEB-kunder i min egen ålder, 18-29 år. Den genomsnittliga SEB:aren i åldern 18-29 år har ett månadssparande på 1 644 kronor, vilket motsvarar en sparkvot, det vill säga hur mycket man sparar i förhållande till sin inkomst, på knappt 10 procent. Detta fördelas mellan 674 kronor (41 procent) på sparkonto och 970 kronor (59 procent) i fonder.

För att visa på hur sparbeloppet och avkastningen påverkar utfallet utgår jag från tre exempel. Det första är baserat på hur mycket man sparar idag med nuvarande fördelning mellan sparkonto och fonder. I exempel nummer två utgår jag från att hela sparbeloppet istället placeras i fonder. Det tredje exemplet är baserat på att sparkvoten istället är höjd till 15 procent samtidigt som hela beloppet placeras i fonder.

Exempel 1 – Genomsnittsspararen: Utgår jag från hur den typiske ”SEB:aren” sparar idag innebär det att jag varje månad skulle sätta av 674 kronor på sparkonto och 970 kronor i fonder. Med antagandet att jag inte får någon ränta på mitt sparkonto och har en årlig avkastning på 7 procent på mina fonder skulle det ta mig knappt 26 år tills jag når en miljon. Lagom till dagen jag fyller 52. Bryter jag ner det på hur mycket jag faktiskt sparat och hur mycket mina pengar jobbat åt mig har jag sammanlagt sparat 503 000 kronor medan 497 000 kronor är avkastning. Nästan halva kapitalet har pengarna jobbat ihop på egen hand.

Exempel 2 – Risktagaren: Förutsatt att jag redan har ett buffertsparande skulle jag kunna placera hela mitt månadssparande i fonder. Med en årlig avkastning på 7 procent skulle det ta 22 år att nå miljonen. 48 år och miljonär, härligt! Då har jag sparat 434 000 kronor medan avkastningen har genererat 569 000 kronor, motsvarande 57 procent.

Exempel 3 – Superspararen: Vill jag snabba på miljon-målet ytterligare och är beredd att dra ner på konsumtion för att nå det kan jag också höja min sparkvot till 15 procent. Det skulle innebära att jag utökar mitt sparande med 898 kronor från 1 644 till 2 542 kronor i månaden. Med årlig avkastning på 7 procent skulle det istället ta lite drygt 17 år att bli miljonär. Redan som 43-åring hade jag varit i mål. Om jag väljer att fortsätta i samma takt skulle det inte ens ta 8 år att komma upp i nästa miljon och sedan ytterligare 5 år för att nå miljon nummer tre. Vid 56 års ålder hade jag alltså haft tre miljoner med den här strategin medan jag i exempel 1 bara nått min första miljon.

Den första miljonen är den svåraste sägs det, men långt ifrån omöjlig att nå. Det gäller bara att ha tålamod och en långsiktig strategi. Är vi dessutom medvetna om vilka faktorer som påverkar kan vi göra aktiva val och nå målen snabbare. Vare sig det handlar om att våga ta mer risk med möjligheten att få högre avkastning, eller om det finns utrymme för att utöka sparandet. Miljonen är inom (långsiktigt) räckhåll, oavsett om du är en hobbyinvesterare eller har gjort börsinvesteringar till din livsstil.


Relaterat innehåll: Börja spara i fonder

Amie Berglund
Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund

Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund