Det spelar nog ingen roll om det är vinter eller sommar, högkonjunktur eller recession, offentliga tillställningar eller på en privat middag med vänner. Så fort jag säger att jag jobbar som privatekonom tar det oftast bara några sekunder innan den eviga frågan dyker upp. Ska jag binda bolåneränta eller inte? Det är långt ifrån en ny fråga men utan tvekan den mest återkommande fråga många ställer sig när det kommer till ens privatekonomi. Och det råkar också vara en fråga jag verkligen brinner för att diskutera eftersom beslutet påverkar både plånbok och det ekonomiska sinnestillståndet. Det finns många ekonomiska beslut som skapar ångest – börsen, pensionen, bostadsmarknaden och nu även räntebeslutet. Om jag kan bidra till att bocka av ett av alla beslut från ångestlistan så är jag mer än nöjd. Vi gör ett försök.
I den här bloggen har jag tidigare skrivit en del om kognitiva missar som påverkar dina ekonomiska beslut. Det kan handla om att skjuta fram viktiga beslut för att de är tråkiga och inte ger dig något kortsiktig belöning (hint: pensionen). Men det kan också handla om flockbeteende som får dig att hoppa på köp- eller säljtåget på börsen vid exakt fel tillfälle. Frågan om bundna bolåneräntor påminner lite om utmaningen med att följa flocken på börsen. För drygt ett halvår sedan började vi ekonomer prata om att de långa bundna räntorna började röra sig uppåt. ”Det extremt låga ränteläget är på väg mot sitt slut” kunde det heta i massmedia. Vad hände? Fler och fler blev medvetna om utvecklingen och fler hoppade på tåget och började binda sina bolåneräntor. Den mest naturliga följdfrågan, gjorde flocken rätt för en gångskull? Ja, flocken gjorde rätt. Först och främst, att fler binder sina bolån innebär att hushållen som grupp vet vilka räntekostnader de kommer att ha den närmaste framtiden. Det skapar en större stabilitet i det ekonomiska ekorrhjulet. Tummen upp från både Riksbanken och Finansinspektionen som länge varnat för att så många hushåll haft rörligt och därmed räntekänsliga när räntorna väl stiger (som det gör nu). Det fick även godkänt av ekonomen som kunde konstatera att det aldrig tidigare hade det varit så billigt att binda som under förra året. Under flera månader var det till och med billigare att binda på 3-5 år än att ha rörlig 3-månadersränta, historiskt.
Men får det tummen upp av Privatekonomen? Nej. Det kan låta konstigt eftersom jag precis konstaterade att det var billigare med bundet framför rörligt i höstas. Men privatekonomiska beslut bör alltid fattas utifrån den egna plånboken, preferenser och förutsättningar och inte baserat på vad flocken gör. Ja, för vissa hushåll träffade det helt rätt. Men för de flesta handlar det om att fundera på vilka bostadsplaner du har framöver. Hur länge tänker du bo kvar i samma bostad? Vad finns det för ekonomiska marginaler att ligga kvar på rörligt? Ja, det är återigen billigare men i takt med fler räntehöjningar bör man förvänta sig att det svänger en del i den månatliga budgeten. Hur känns det i magen?
Om du fattar det privatekonomiska beslutet att binda hela eller delar av ditt bolån, trots att du säkert kan få det billigare rörligt, för att du vill åt tryggheten att veta vilka räntekostnader du har varje månad. Då är det rätt beslut för dig. Och det samma gäller det omvända, alltså den som känner att man har marginaler i sin plånbok för att hantera svängningar i räntekostnaderna och känner att man mår bäst av att ha örat mot rälsen så är det också rätt beslut. Det man dock bör ha med sig innan du besvarar Shakespeares välformulerade fråga (även om han förmodligen inte tänkte att den skulle användas i boräntesyfte) är att aldrig binda längre än vad du planerar att bo kvar i bostaden och bygg upp en stadig buffert vid sidan av räntebeslutet så du kan sova lugnt om natten oavsett om du väljer bundet eller rörligt.
Läs mer: Allt om bostadslån och boräntor
