Att köpa sin första bostad är en stor investering och ett steg ut i vuxenlivet. Den kraftiga prisuppgången på bostäder de två senaste decennierna har gjort det svårt för unga att ha råd att köpa en egen bostad. Det gäller inte minst i större städer där utbudet är litet i förhållande till efterfrågan. Ett av syftena med de nya bolånereglerna är att sänka tröskeln till den ägda bostadsmarknaden och göra det enklare för unga att köpa sin första bostad. Det gör man bland annat genom att höja bolånetaket, det vill säga hur mycket man får låna, till 90 procent av bostadens värde från nuvarande 85 procent. Ska man köpa en bostad för 1 miljon kronor innebär det nu en kontantinsats på 100 000 kronor i stället för 150 000 kronor.
Kontantinsatsen – det stora hindret för bostadsköpet
Ofta är det kontantinsatsen som sätter ribban för hur dyr bostad man har råd att köpa som ung då de flesta inte haft så lång tid på sig att spara till sin kontantinsats. Tittar man på olika orter i landet är det tydligt att de ändrade bolånereglerna får effekt. För en person som har en månadslön före skatt på 37 000 kronor och sparar 10 procent av sin lön med en årlig real avkastning på 5 procent, det vill säga justerad för inflation, skulle det i snitt ta drygt fyra år att spara ihop till en kontantinsats på 15 procent för att köpa en etta på 35 kvadratmeter. Om det i stället krävs en kontantinsats på 10 procent tar det knappt tre år i snitt. Det är dock stora variationer beroende på var i landet man vill köpa sin bostad.
