Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Warrantskolan

I warrantskolan får du veta mer om vad som är bra att tänka på innan du börjar investera i warranter. En warrant är ett värdepapper som ger dig möjligheten att ta del av en akties eller annat värdepappers värdeförändring utan att du behöver köpa eller sälja själva aktien eller värdepappret. Du kan få en hög procentuell avkastning men riskerar samtidigt att förlora allt du har investerat. Det är därför väldigt viktigt att du förstår vilka risker som är förknippade med den här typen av värdepapper.

Det här är warranter

Warranter är samma sak som börsnoterade optioner med lång löptid. En option är en rättighet att köpa eller sälja en viss vara på ett förutbestämt datum till ett förutbestämt pris.

Varan brukar kallas den underliggande varan (ett index, en aktie, valuta eller råvara). När man köper och säljer optioner och warranter så handlar man i rättigheten – inte i den underliggande varan. Warranter ges ut av banker eller andra finansiella institutioner.

Om man jämför med en vanlig aktie så köper och säljer man aktien med betalning och leverans omedelbart. Handlar man med optioner och warranter så köper eller säljer man rätten att köpa eller sälja en underliggande vara med betalning och leverans någon gång i framtiden. I praktiken är det ovanligt att man köper och säljer aktier i samband med warrantaffärer. Det är vanligast att man gör kortare affärer för att ta del av warrantens värdeförändring. På lösendagen löser man in warrantens värde mot kontant betalning.

När man köper en option eller warrant så måste man vara mycket noggrann med villkoren. Warranten eller optionen kommer endast att finnas till under en viss period (löptiden) fram till slutdagen, det vill säga sista dagen för att handla med rätten. Därefter saknar warranten eller optionen värde. Det pris som man får rätten att köpa eller sälja något till kallas lösenpris. Den dag man utnyttjar sin rätt att köpa eller sälja den underliggande varan kallas lösendag. Slutdag och lösendag är oftast samma sak när man pratar om warranter.

Europeiska warranter är den vanligaste sorten och kan bara lösas in på slutdagen. De löser man in kontant. Då utbetalas skillnaden mellan den underliggande aktiekursen och optionens lösenkurs.

Amerikanska warranter är inte så vanliga. De kan lösas in när som helst under löptiden, och lösendagen behöver därför inte vara samma dag som slutdagen.

Asiatiska warranter är mycket viktiga att känna till. Slutkursen räknas ut som medelvärdet av kursen på den underliggande aktien. Vanligen räknas slutkursen ut som medelvärdet av kursen under de sista 5 eller 10 dagarna, och man säger då ofta att de har en ”asiatisk svans”.

Asiatiska warranter kan inte lösas in före slutdagen. Men warranter med asiatisk svans ska ha ett lägre värde än motsvarande europeiska warranter eftersom rörligheten (volatiliteten) i asiatiska derivat blir mindre.

Du köper en köpwarrant när du tror att den underliggande varan ska stiga i pris under warrantens löptid. För att du ska få avkastning på din investering måste kursen på den underliggande varan vara högre än ditt lösenpris på slutdagen. Om kursen är lägre förlorar du din insats, eftersom warranten blivit värdelös.

Du köper en säljwarrant när du tror att den underliggande varan ska sjunka i pris under warrantens löptid. Kursen på den underliggande varan måste vara lägre än ditt lösenpris för att du ska få avkastning på sin investering på lösendagen. Om kursen är högre förlorar du din insats, eftersom warranten blivit värdelös.

De flesta behåller inte sina warranter till slutdagen. Det är vanligast att man säljer dem före lösendagen för att på så sätt säkra sin vinst eller undvika en förlust.

  • Du gör en begränsad insats jämfört med om du skulle köpa den underliggande varan direkt.
  • Du kan få en procentuellt högre avkastning på dina insatta medel. Det här brukar kallas ”hävstångseffekten”.
  • Hela din insats kan gå förlorad.
  • Stora kurssvängningar på kort tid.

Det finns många risker som samtidigt kan påverka värdet på din placering under warrantens löptid. Du bör därför noggrant läsa igenom prospektet och värdepapprets villkor. Du ansvarar själv för att veta tillräckligt mycket för att kunna fatta ett affärsmässigt beslut. Du måste även förstå riskerna som förknippas med en placering i warranten mot bakgrund av till exempel din egen finansiella och skattemässiga position.

Så handlar du warranter

Du handlar på internetbanken privat via din depå. Kursinformation hittar du under fliken Börs och finans – Kurser – Aktier – Warranter. Handel med warranter sker normalt på Stockholmsbörsen eller hos NDX (en markandsplats som drivs av NGM). Du kan köpa och sälja en warrant när som helst under löptiden.

Mer information om varje enskilt värdepapper (till exempel prospekt och villkor) hittar du hos utgivaren.

Oavsett på vilken svensk börs du handlar en warrant kan du utifrån warrantens kortnamn få mycket information. De är nämligen uppbyggda på ett strukturerat sätt som gäller alla warranter. Här följer ett exempel: Kortnamnet ELU0K 140 CAR är en köpwarrant med Electrolux B-aktie som underliggande tillgång. Warranten har en löptid till december 2010, ett lösenpris på 140 svenska kronor (SEK) och har utfärdats av Carnegie (CAR). 

Kortnamn: ELU0K140CAR Betydelse: Kod:
Underliggande tillgång Electrolux B ELU
Slutår 2010 0
Slutmånad November K
Lösenpris 140 kr 140
Emittent Carnegie CAR

Turbowarranters namn inleds vanligen av ett ”T”. I det här exemplet skulle kortnamnet alltså vara TELU1J235SWE. Ofta anger man också om det är en köp- eller säljturbowarrant. Om det står ”TL” (Turbo Long) betyder det att det är en köpturbowarrant. Om det står ”TS” (Turbo Short) betyder det att det är en säljturbowarrant. Om det bara står ”T” måste du se på bokstaven för slutmånaden för att avgöra vilken sorts turbowarrant det är fråga om, se tabellen nedan.

  Köpwarrant Säljwarrant
Januari A M
Februari B N
Mars C O
April D P
Maj E Q
Juni F R
Juli G S
Augusti H T
September I U
Oktober J V
November K W
December L X

 

Kursen (priset) på en warrant kan växla kraftigt från utgivningsdagen fram till slutdagen. Det beror framför allt på hur kursen på den underliggande varans kurs rör sig (till exempel aktiekursen), men det finns även många andra orsaker.

Det här är några av viktigaste orsakerna:

  • Aktiekursen på den underliggande aktien
    Om aktiekursen stiger kommer värdet på en köpwarrant öka och värdet på en säljwarrant att minska. Om aktiekursen däremot faller kommer värdet på köpwarranten att minska och säljwarranten att öka.
  • Utdelningar på den underliggande aktien
    När en aktie ger utdelning faller normalt aktiekursen. Denna effekt diskonteras i priset på warranten under hela warrantens löptid fram till utdelningstillfället. Effekten av utdelningar är att en köpwarrant blir billigare och säljwarrant dyrare.
  • Lösenpriset
    Ett lösenpris som är långt från den aktuella börskursen för den aktuella varan gör att warrantens kurs blir lägre. Ett lösenpris nära den aktuella börskursen för den aktuella varan ger en högre kurs på warranten. Det slutliga lösenpriset sätts när warranten ges ut.
  • Warranter per underliggande
    Du behöver i regel flera warranter för att ha rätt att köpa den underliggande aktien. Hur många warranter som krävs varierar, och den här faktorn kallas ”warranter per underliggande” (W/U). Ibland benämns faktorn också för paritet eller multiplikator. Till exempel: om en köpwarrant har W/U på 10 så krävs det 10 warranter för att få köpa en aktie. Ju fler warranter som krävs desto lägre blir kursen per warrant. Hävstången påverkas dock inte. Den slutliga multiplikatorn sätts när warranten ges ut. Warranter per underliggande ser du på internetbanken i våra kurslistor för warranter, under fliken nyckeltal.
  • Återstående löptid
    Återstående löptid är den tid som återstår till slutdatumet. Om det är lång tid kvar är sannolikheten högre att warranten har ett värde även på slutdagen. Om det är kort tid kvar och lösenpriset ligger långt från den aktuella börskursen för den underliggande varan så är sannolikheten mindre för att lösenpriset kommer att uppnås. Warranten minskar därför i värde. Ju längre tid det är kvar till lösendagen desto högre kurs får warranten, oavsett vad det är för kurs på den underliggande varan.
  • Volatiliteten (rörligheten)
    Volatiliteten beskriver rörligheten för den underliggande varans kurs (till exempel aktiens). Volatiliteten anges i procent på årsbasis. En aktie med volatiliteten 25 % har en ganska fast kurs. En aktie med volatiliteten 110 % gör stora kast i kursutvecklingen. Om volatiliteten är hög eller förväntas öka så stiger kursen på warranten. Det beror på att stora kursrörelser ökar sannolikheten för att lösenpriset ska passeras och därmed kan din warrant få ett värde på slutdagen. Du kan alltså få nytta av den så kallade hävstångseffekten. När en warrant handlas på börsen är det den förväntade volatiliteten i den underliggande aktien som påverkar kursen. Den här volatilitet sätts av marknaden utifrån förväntningar och spekulationer eller efter särskilda händelser. Volatiliteten ser du på internetbanken i våra kurslistor för warranter, under fliken nyckeltal.
  • Räntan under löptiden
    En hög ränta sänker priset på warranten vilket innebär att det kostar mer att låna till både warranten och den underliggande varan. Räntan har dock inte någon stor betydelse för warrantkursen.

Turbowarranter

En turbowarrant är en typ av warrant där den underliggande volatiliteten (rörligheten) har mindre betydelse jämfört med vanliga warranter. En turbowarrant kan förlora hela sitt värde redan före slutdagen, jämfört med en vanlig warrant som du kan behålla till slutdagen.

Turbowarranten kan förtidsförfalla om den underliggande tillgången (t.ex. aktien) uppnår den så kallade knock out-nivån eller barriärnivån. En knock out-nivå eller barriärnivå är en förutbestämd kurs på den underliggande aktien vid vilken warranten kan förlora hela eller delar av sitt värde. Ibland kallas turbowarranter därför också för barriärwarranter eller knock out-warranter.

Det finns två sorters turbowarranter: köp- och säljturbowarranter. I den vanligaste sorten är lösenpriset och barriärnivån skilda från varandra. I de mindre vanliga sorterna är lösenpriset och barriärnivån oftast samma.

Köpturbowarranter ökar i värde när den underliggande varan stiger i värde. Den här sorten kallas för Turbo long, och heter TL i kurslistorna. En köpturbowarrant förfaller om den underliggande varan (t.ex. aktien) sjunker till barriärnivån eller hamnar under den. Om den underliggande varan har ett högre värde än lösenpriset på slutdagen får du ut detta värde. Om värdet är lägre så har du förlorat din insats.

Säljturbowarranter ökar i värde om den underliggande varan sjunker i värde. Den här sorten kallas för Turbo short och heter TS i kurslistorna. En säljturbowarrant förfaller om den underliggande varan stiger till barriärnivån eller hamnar över den. Om den underliggande varan har ett lägre värde än lösenpriset på slutdagen får du ut detta värde. Om värdet på den underliggande varan är högre än lösenpriset så blir din säljturbowarrant värdelös.

  • Turbowarranter påverkas i mindre utsträckning av rörligheten (volatiliteten) i den underliggande varan, jämfört med t.ex. vanliga warranter.
  • Kursen rör sig i närheten av den underliggande varans kursutveckling.
  • Du kan förlora hela insatsen
  • Det finns många risker som samtidigt kan påverka värdet på din placering under turbowarrantens löptid. Du ansvarar själv för att ha tillräckligt med kunskap för att kunna fatta ett affärsmässigt beslut. Du måste även förstå riskerna som förknippas med en placering i turbowarranten mot bakgrund av till exempel din egen finansiella och skattemässiga position. Läs därför prospektet och värdepapprets villkor noggrant.

Risker med warranter

Innan du köper något av de värdepapper som står här bör du ha kontrollerat villkoren för det värdepapper du tänker köpa, exempelvis antal warranter per underliggande, löptid, lösenpris och sista handelsdag.

Tänk även på att värdepappren har olika utgivare (emittenter) vilket innebär att det kan finnas olika sätt som man anger namn och villkor. Det är därför viktigt att du sätter dig in i vad handeln innebär för att du ska kunna utnyttja möjligheterna på bästa sätt.

Om du investerar i till exempel warranter och certifikat riskerar du att helt eller delvis förlora det du har investerat. Du bör därför bara ha en mindre del av ditt sparande i dessa värdepapper och den större delen i säkrare placeringar. Om du investerar i ett värdepapper som är noterat i en utländsk valuta kan du också ha en valutarisk.

Förutom de mer vanliga riskerna finns det också speciella risker med dessa värdepapper. Därför är det mycket viktigt att du förstår hur värdepappren är uppbyggda och vad som påverkar kurserna innan du börjar handla med dem. Även små kursförändringar i den underliggande varan kan kraftigt påverka värdet på din placering på grund av den så kallade hävstångseffekten. Hävstången gör att både vinster och förluster kan bli procentuellt mycket större än om du hade investerat direkt i den underliggande varan.

Kursen påverkas av många olika faktorer och det är därför viktigt att du som investerare är uppmärksam på både marknaden i stort och på kursutvecklingen i den underliggande tillgången.
Värdepapper med ett tidsvärde får ett sjunkande värde med tiden. Det betyder att värdet på din placering sjunker ju närmare slutdagen du kommer. Du bör alltså vara observant på hur lång tid som återstår av den eventuella löptiden.

Tänk på att du kan förlora hela värdet av din placering om du inte har koll på alla villkor. Du bör kontinerligt överväga när det är lämpligt att sälja dina placeringar för att kunna ta hem din eventuella vinst.

Customer service
;