Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Vad är en fond?

En fond består av en samling olika värdepapper, till exempel aktier. En fond har alltid en viss risknivå. När du köper fonder ska du välja en risknivå som du känner dig bekväm med. Värdet på fonden kan gå både upp och ner beroende på hur innehavet i fonden utvecklas.

Eftersom fonder placerar i många olika värdepapper sprids risken mer än när du handlar med till exempel enskilda aktier. Genom att spara i fonder kan du också få tillgång till värdepapper som annars kan vara svåra att handla på egen hand.

Ett vanligt sätt att spara i fonder är genom månadssparande. När du månadssparar sköter sparandet sig självt genom att du köper fonder varje månad utan att behöva göra ett nytt val.

Våra vanligaste fonder är räntefonder, aktiefonder, blandfonder och indexfonder. Det är tillgångarna i fonden som avgör vilken typ av fond det är. Fondtypen påverkar exempelvis fondens risknivå och avgift.

Räntefond

En räntefond placerar i värdepapper som kan ge ränta, till exempel obligationer. Räntefonder passar dig som inte vill ta så stor risk i ditt sparande. Generellt sett har de låg risk med små värdesvängningar jämfört med andra fondtyper och ligger också lägre i avgift. Ett högt ränteläge på marknaden ger vanligtvis högre avkastning än ett lågt ränteläge. Men när räntorna på marknaden stiger kan de tillfälligt tappa en del i värde.

Aktiefond

En aktiefond är en fond där större delen av innehavet består av aktier i olika företag. Aktiefonder har ofta olika inriktningar såsom specifika branscher eller regioner. De passar dig som vill vara mer aktiv i ditt sparande. Normalt sett har de medel till hög risk och måttliga till kraftiga värdesvängningar. Eftersom målet oftast är att slå ett visst index genom aktiv förvaltning är avgiften ofta högre.

Blandfond

En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen kan skilja sig mellan olika blandfonder. Blandfonder passar dig som vill kombinera räntesparandets låga risk med aktiesparandets möjlighet till en högre avkastning. Normalt sett har blandfonder medelrisk med måttliga värdesvängningar och avgiften kan variera beroende på fördelningen mellan aktier och räntor i fonderna.

Indexfond

En indexfond följer en viss marknad. Ett exempel på en marknad kan vara OMXS30 som är de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen. Indexfonder passar dig som vill vara mer aktiv i ditt sparande. Eftersom fonden följer marknaden och inte har någon aktiv förvaltning är avgiften låg. Indexfonder följer sitt index till skillnad från aktivt förvaltade fonder som har som mål att slå sitt index. Värdesvängningarna i en indexfond beror på vilken marknad och vilket index den följer.

När värdesvängningarna är små motsvarar det 1–3 på riskskalan vilket innebär en låg risknivå. När det svänger måttligt motsvarar det 4–5 vilket är medelrisk. När det är kraftiga svängningar motsvarar det 6–7 och en hög risknivå.

Generellt sett har räntefonder den lägsta risken, följt av blandfonder som har en något högre risk och därefter aktiefonder och indexfonder. Risk går ofta hand i hand med avkastning. Hög risk förknippas generellt med möjlighet till hög avkastning, men också större risk för att förlora pengar. Lägre risk förknippas med en lägre avkastning.

Mer om fonder

Digital rådgivning

Vårt digitala rådgivningsverktyg hjälper dig att kalibrera din ekonomi, utifrån dina förutsättningar.
Testa digital rådgivning

Redo att börja spara?

Om du är redo att börja spara i fonder finns det olika vägar att gå beroende på vad du vill med ditt sparande.
Börja spara i fonder

Gå vidare i guiden

Här kan du läsa om varför aktivt förvaltade fonder oftast kostar mer än passivt förvaltade.

Till nästa steg i guiden
Customer service
;