Vad är en fond?

Våra vanligaste fonder är räntefonder, aktiefonder, blandfonder och indexfonder. Det är tillgångarna i fonden som avgör vilken typ av fond det är. Fondtypen påverkar exempelvis fondens risknivå och avgift.

Räntefond

En räntefond placerar i värdepapper som kan ge ränta, till exempel obligationer. Räntefonder passar dig som inte vill ta så stor risk i ditt sparande. Generellt sett har de låg risk med små värdesvängningar jämfört med andra fondtyper och ligger också lägre i avgift. Ett högt ränteläge på marknaden ger vanligtvis högre avkastning än ett lågt ränteläge. Men när räntorna på marknaden stiger kan de tillfälligt tappa en del i värde.

Aktiefond

En aktiefond är en fond där större delen av innehavet består av aktier i olika företag. Aktiefonder har ofta olika inriktningar såsom specifika branscher eller regioner. De passar dig som vill vara mer aktiv i ditt sparande. Normalt sett har de medel till hög risk och måttliga till kraftiga värdesvängningar. Eftersom målet oftast är att slå ett visst index genom aktiv förvaltning är avgiften ofta högre.

Blandfond

En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen kan skilja sig mellan olika blandfonder. Blandfonder passar dig som vill kombinera räntesparandets låga risk med aktiesparandets möjlighet till en högre avkastning. Normalt sett har blandfonder medelrisk med måttliga värdesvängningar och avgiften kan variera beroende på fördelningen mellan aktier och räntor i fonderna.

Indexfond

En indexfond följer en viss marknad. Ett exempel på en marknad kan vara OMXS30 som är de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen. Indexfonder passar dig som vill vara mer aktiv i ditt sparande. Eftersom fonden följer marknaden och inte har någon aktiv förvaltning är avgiften låg. Indexfonder följer sitt index till skillnad från aktivt förvaltade fonder som har som mål att slå sitt index. Värdesvängningarna i en indexfond beror på vilken marknad och vilket index den följer.

När värdesvängningarna är små motsvarar det 1–3 på riskskalan vilket innebär en låg risknivå. När det svänger måttligt motsvarar det 4–5 vilket är medelrisk. När det är kraftiga svängningar motsvarar det 6–7 och en hög risknivå.

Generellt sett har räntefonder den lägsta risken, följt av blandfonder som har en något högre risk och därefter aktiefonder och indexfonder. Risk går ofta hand i hand med avkastning. Hög risk förknippas generellt med möjlighet till hög avkastning, men också större risk för att förlora pengar. Lägre risk förknippas med en lägre avkastning.