Det har nog inte undgått någon att inflationen stigit rejält, alltså att livsmedel, el och tjänster har blivit dyrare än på många år. Det har fått Riksbanken att kraftigt höja styrräntan och på mindre än ett år har den gått från 0 procent till 3 procent. På så vis vill Riksbanken bromsa viljan hos både hushåll och företag att låna mer och i stället spara pengar, i hopp om att dämpa prisuppgångarna.
Precis som det låter är det styrräntan som styr riktningen för alla andra räntor i ekonomin. Bolåneräntorna är inget undantag och också de har förändrats dramatiskt. Om vi backar 12 månader var en genomsnittlig bolåneränta ungefär 1,5 procent. I skrivande stund ligger den över 3,5 procent. För- varje miljon i bolån blir det nästan 1 700 kronor mer i ränteutgifter per månad.
Om vi återvänder till middagsbordet har man nu kommit förbi den initiala chocken i samtalet. I stället riktas blicken mot framtiden: när toppar bolåneräntorna? Hur höga kan de bli? Det är fullt rimliga frågor. Vid det här laget brukar jag ta en extra stor klunk vatten, innan jag kör i gång igen.
Det enkla svaret är; så länge inte inflationen vänder ner kommer räntehöjningarna att fortsätta. I dagsläget är inflationen fortfarande för hög, vilket talar för fler räntehöjningar under våren. Men om jag ändå ska försöka vara lite mer konkret skulle det låta så här: Riksbanken väntas höja med en halv procentenhet i april och det går inte att utesluta ytterligare en höjning (0,25 procentenheter) i juni. Det skulle innebära en räntetopp mellan 3,5 och 3,75 procent. En rimlig utgångspunkt är att bolåneräntorna stiger ungefär lika mycket som Riksbanken höjer, alltså bolåneräntor som toppar någonstans mellan 4,5–5 procent runt sommaren.
Som bolånetagare bör inställningen alltså vara att ränteläget kommer bli fortsatt ansträngt innan det stabiliseras på en betydligt högre nivå än vi har vant oss vid under senaste decenniet. Nedgångarna dröjer sannolikt till slutet av 2024 och då handlar det snarast om boräntenivåer på 3–3,5 procent, som blir det nya normala.
Som ni säkert förstår har jag vid det här laget redan förstört stämningen runt middagsbordet. Men så här kan jag såklart inte avsluta mitt inlägg. I rollen som privatekonom ingår att vara tydlig med budskapen, även om det ibland kan låta dystert. Det finns dock en del tips och verktyg som är värda att lyfta fram, inte minst i tuffare ekonomiska tider.
- Se över dina lån och förbered dig för högre ränteutgifter. Det gäller oavsett om du har rörlig eller bunden ränta, då många ska ta beslut om att binda om sina bolån under året. Räntenivån är individuell och baseras på hela din ekonomiska situation. För vissa som har små marginaler kan det finnas skäl att binda bolånet för att skapa en del stabilitet i utgifterna. I sådana fall bör man snarast se bundet på 3-5 år som en försäkring. Men för de flesta handlar det om att rida ut räntevågen och anpassa plånboken till ett tuffare ränteklimat som kommer att stabiliseras under andra halvåret.
- Ta vara på elstöd, skatteåterbäring och sparande. För de flesta finns goda anledningar att se över sin buffert och anpassa sin ekonomi till en ny verklighet.
- Ansök om en tillfällig amorteringslättnad ifall dina ekonomiska förutsättningar förändrats drastiskt till följd av höga elräkningar.
- Prioritera hårt bland de rörliga utgifterna. ”Många bäckar små” bör vara den privatekonomiska ledstjärnan för att hitta utrymmet.
- Ta kontakt med banken för att se över hela din ekonomi och stå väl rustad för resten av 2023.
Med dessa verktyg kan man förhoppningsvis hitta en del plånbokslättnader, men också minska på den ekonomiska stress som många upplever i dagsläget. Och för egen del hoppas jag att det inte blir den sista middagen jag blir bjuden på.
