Här hittar du bolagens hållbarhetsdata
- Logga in i vår mobilapp eller på din internetbank.
- Gå in under Sparande och klicka på Handla aktier.
- Sök eller klicka på bolaget du är intresserad av.
- Klicka på Hållbarhet för att se hållbarhetsdatan.
Hållbarhetsdata för aktier – så hållbara är börsbolagen
Hur klimatvänliga, jämställda och ansvarsfulla är egentligen börsbolagen? Med hjälp av hållbarhetsdata för bolagen i vår aktielista, kan du väga in uppgifter om företagens växthusgasutsläpp, jämställdhetsarbete och bidrag till Parisavtalet i dina investeringsbeslut.
Som en av de första aktörerna i Norden samlar vi in och presenterar data som gör det enklare för dig att göra medvetna val. Den data vi visar har inhämtats från externa aktörer, men är utvald och kvalitetsgranskad av oss på SEB.
Investeringar i finansiella instrument innebär en risk.
De olika hållbarhetsmåtten och vad de står för
* hållbarhetsbegrepp som förklaras i ordlistan längre ned på sidan.
Enligt Parisavtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader, helst högst 1,5 grader.
Vi har delat in bolagen i fyra kategorier efter hur väl de anpassar sig till Parisavtalet*, baserat på bolagens mål för att minska sina utsläpp. Indelningen speglar vår dataleverantör ISS ESG:s bedömning, och vi använder också data från FN-initiativen NZBA och NZIA* (Net-Zero Alliances).
Godkända: Bolaget har ambitiösa och externt godkända utsläppsmål.
Ambitiösa: Bolaget har, eller har lovat sätta, ambitiösa utsläppsmål.
Låg ambition: Bolaget har utsläppsmål, men ambitionsnivån är låg.
Inga mål: Bolaget har inga mål för att minska sina utsläpp.
Vad menas med godkända mål?
Företag kan ansöka om att få sina utsläppsmål godkända av organisationen Science Based Target initiative* (SBTi), som stöds av bland annat FN och Världsnaturfonden WWF. Målen ska bidra till att bolagets utsläpp ligger i linje med Parisavtalet.
För banker kompletterar vi med data från banksammanslutningen Net-Zero Banking Alliance* (NZBA), och för försäkringsbolag från Net-Zero Insurance Alliance* (NZIA). Ett medlemskap innebär ett åtagande att sätta mål för nettonollutsläpp* 2050.
ISS Temperature Score är ett mått som visar hur bolaget förväntas minska sina utsläpp av växthusgaser och förändringens relation till vad Parisavtalet föreskriver. Resultatet uttrycks som ett gradtal mellan 1,5 (Parisavtalets överenskomna nivå) och 6,0 grader. Ett lägre värde indikerar att bolaget förväntas bidra mindre till den globala uppvärmningen, medan ett högre värde innebär ett större förväntat bidrag.
Prognosen baseras på bolagets nuvarande utsläpp, bolagets historiska utsläppsminskningar och bolagets mål för utsläppsminskning. För att ta fram måttet görs flera branschspecifika antaganden med utgångspunkt i etablerade klimatscenarier, särskilt SDS IEA*.
De eventuella klimatfördelarna hos ett bolags produkter i användningsfasen är inte inräknade. Däremot räknas utsläpp från till exempel förbränningen av sålda fossila bränslen in i datan för ett oljebolag.
Visar hur mycket växthusgaser* bolaget släpper ut under ett år, uttryckt som koldioxid i ton. Mängden är antingen den som bolaget har rapporterat, eller en mängd som ISS ESG har uppskattat, om rapportering saknas.
Från egna verksamheten
Den totala mängd växthusgaser som företaget släpper ut i den egna verksamheten (Scope 1*) och från inköpt energi (Scope 2*). I Scope 1 ingår till exempel bränsleförbränning och utsläpp från fordon som bolaget äger eller kontrollerar. I Scope 2 ingår indirekta utsläpp från inköpt elektricitet, ånga, värme och kyla.
Från värdekedjan
Indirekta växthusgasutsläpp som bolagets värdekedja bidrar till utöver den egna verksamheten (Scope 3*). Där ingår till exempel utsläpp från inköpta material, köpta transporter och kundernas användning av bolagets produkter och tjänster. Dessa utsläpp är svåra att beräkna, värdet är oftast en grov uppskattning. Fler och fler bolag väntas dock förbättra sin rapportering.
Vad är mycket och vad är lite?
För att enklare förstå storheterna i bolagets utsläpp kan en jämförelse till exempel göras mot Sveriges växthusgasutsläpp eller hur mycket en genomsnittssvensk släpper ut.
Under 2020 rapporterade Sverige territoriella utsläpp*, det vill säga utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser, på cirka 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter*. Under samma år uppgick de konsumtionsbaserade utsläppen,* det vill säga utsläpp som all vår konsumtion orsakar i Sverige och andra länder, till 79 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Fördelat per person var de konsumtionsbaserade utsläppen cirka 8 ton under 2020. Under 2023 hade Sveriges territoriella utsläpp minskat till 44,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (konsumtionsbaserade utsläpp ej uppdaterade). Allt enligt Naturvårdsverkets siffror.
Enligt Världsnaturfonden WWF bör även utsläppen per person vara noll år 2050 och får högst uppgå till ett ton koldioxidekvivalenter beräknat för en befolkning på nio miljarder, om vi ska klara målen i Parisavtalet.
Läs mer på Världsnaturfondens hemsida
Utsläppt koldioxid i ton per miljon euro i intäkter
Med det här måttet kan du jämföra utsläppen från bolag av olika storlek. Vi visar också snittet för jämförbara bolag i samma bransch i världen, och om bolaget ligger under eller över snittet.
Måttet visar den totala mängden koldioxid som bolaget släpper ut i den egna verksamheten (Scope 1) och från inköpt energi (Scope 2), i relation till sina intäkter i euro. Alla växthusgaser räknas om till koldioxid.
Tänk på att vissa branscher kan ha sina största utsläpp i värdekedjan (Scope 3) snarare än i den egna verksamheten, vilket exempelvis gäller fordons- eller oljebranschen. Dessa utsläpp ingår inte i koldioxidintensiteten.
Jämförbarheten mellan bolag kan påverkas av att bolag i samma bransch drivs med olika affärsmodeller.
Visar fördelningen i procent mellan kvinnor och män i bolagets styrelse. Måttet gäller ordinarie styrelsemedlemmar, inte suppleanter.
Fördelningen mellan kvinnor och män i styrelsen är bara ett av flera mått på jämställdheten i bolaget. Vi kommer att lägga till fler jämställdhetsmått längre fram.
Visar om bolaget efterlever FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Riktlinjerna gäller mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, miljö samt att motverka korruption.
Har bolaget processer för att efterleva riktlinjerna?
Visar om ISS ESG har bedömt att bolaget har processer för att följa upp riktlinjernas efterlevnad, exempelvis policyer, utbildning, organisationsstrukturer eller visselblåsarfunktioner. Om sådana processer finns visas ”Ja”, om brister finns visas ”Nej”. Om data saknas för bolaget visas inte datapunkten.
Efterlever bolaget riktlinjerna?
Visar om ISS ESG hittat exempelvis medierapportering om att bolaget varit involverad i en händelse eller incident som gör att de brutit mot riktlinjerna. Vissa typer av bolag är mer intressanta för media att granska, medan andra kan bryta mot riktlinjer utan att det rapporterats.
Om ingen rapportering finns om att bolaget brutit mot riktlinjerna visas ”Ja”. Om det finns belägg för att bolaget brutit mot riktlinjerna visas ”Nej”.
Är dina aktier i linje med Parisavtalet?
Med hjälp av hållbarhetsdata kan du som sparare välja aktier utifrån vilka hållbarhetsfaktorer som är viktigast för dig. Läs inlägget i Ekonomibloggen om hur datan kan användas och tolkas. Är då ett bolag med godkända utsläppsmål att klassa som en hållbar investering?
Ordlista – förklaring av hållbarhetsbegrepp
Ett mått på utsläpp av växthusgaser som gör det möjligt att jämföra olika gasers bidrag till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Utsläpp av en viss växthusgas uttryckt i koldioxidekvivalenter visar hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att uppnå motsvarande bidrag till växthuseffekten.
Klimatpåverkande utsläpp som svensk konsumtion, både privat och offentlig, orsakar i Sverige och övriga länder. De konsumtionsbaserade utsläppen anses ha en högre osäkerhet än utsläppen som sker inom Sveriges gränser (de territoriella). E-handel och övrig direktimport från privatpersoner ingår inte.
Utsläpp av växthusgaser så nära noll som möjligt, där verksamhetens eventuella återstående utsläpp återabsorberas från atmosfären. Utsläpp kan återabsorberas genom att bolaget till exempel planterar träd eller samlar in koldioxid med tekniska lösningar. Ett bolag med nettonollutsläpp redovisar både sina utsläpp och åtgärderna för återabsorbering, som tillsammans ska summera till ett nettoutsläpp som är noll.
Branschinitiativ som organiseras av FN, där banker och försäkringsbolag åtagit sig att försöka nå nettonollutsläpp 2050 genom att arbeta för att minska sina kunders utsläpp. Syftet är att påskynda minskningen av koldioxidutsläpp globalt.
Net-Zero Banking Alliance (NZBA)
Net-Zero Insurance Alliance (NZIA)
Slöts mellan världens länder 2015. Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen sedan slutet av 1800-talet (förindustriell tid) hållas långt under 2 grader, helst högst 1,5 grader. Just nu är den globala uppvärmningen 1,2 grader och redan idag syns tecken såsom extremväder, torka och ökad risk för skogsbränder som följd av den ökade temperaturen.
Ett initiativ som stöds av bland annat FN och Världsnaturfonden WWF. SBTi har skapat ett ramverk som guidar företag i att sätta vetenskapliga mål för att minska sina växthusgasutsläpp i linje med Parisavtalet. Företag kan uttrycka ett löfte att sätta sådana mål genom att skriva på ett avsiktsbrev till SBTi och även senare får sina mål godkända av SBTi.
Direkta utsläpp från den egna verksamheten, till exempel bränsleförbränning, och utsläpp från fordon som bolaget inte äger eller kontrollerar.
Indirekta utsläpp från inköpt elektricitet, ånga, värme och kyla.
Indirekta utsläpp från inköpta material, produktanvändning, avfallshantering, affärsresor osv, som bolaget inte äger eller kontrollerar. Dessa utsläpp är svåra att beräkna, värdet är oftast en grov uppskattning. Fler och fler bolag väntas dock förbättra sin rapportering.
Sustainable Development Scenario är ett klimatscenario introducerat av internationella energirådet (IEA). Det utgår från de förändringar som måste åstadkommas för att nå målen i FN:s Sustainable Development Agenda, inklusive minskningar av koldioxidutsläpp i linje med Parisavtalet. Minskningen av utsläpp i SDS är i linje med att nå nettonollutsläpp runt 2070.
Beräknas med detaljerade data om aktiviteter som utförs inom Sveriges gränser och används för att följa upp klimatmålen som satts upp för Sverige inom FN, EU och nationellt. Här ingår såväl naturliga utsläpp som utsläpp från förbränning av fossila bränslen.
De viktigaste växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid (lustgas). Gaserna finns naturligt i atmosfären och bidrar till en växthuseffekt som är förutsättningen för liv – utan den hade det varit 35 grader kallare på jorden. Under relativt kort tid har människan frigjort så mycket växthusgaser att de orsakar klimatförändringar som är negativa för levnadsvillkoren på jorden.
Spara hållbart
Hållbara placeringar tar både avkastning och klimatavtryck på stort allvar – samtidigt. När du väljer att placera hållbart betyder det att du sätter dina pengar i arbete för en ljusare framtid, på samma gång som de jobbar för dig. Vi guidar dig till ett sparande som vill mer.
Datan är den senast tillgängliga och uppdateras löpande. De flesta datapunkter är högst två år gamla, men för ett fåtal bolag förekommer äldre data.
För Bolagets utsläppsmål har SEB sammanställt data från samtliga aktörer och delat in bolagen i fyra kategorier. I övrigt visas datan så som den levereras från ISS ESG.
Klimatdatan kan vara
- rapporterad av bolagen själva och sedan insamlad av ISS ESG, eller
- beräknad av ISS ESG utifrån deras egna modeller. Klimatdatan är därför inte exakt utan kommer med viss osäkerhet och ger en indikation.
Ytterligare osäkerhet råder kring måttet ISS Temperature score samt Växthusgasutsläpp från värdekedjan (Scope 3). Dessa utsläpp är svåra att beräkna och värdet är ofta en grov uppskattning. Datan som visas är den mest tillförlitliga just nu, men kvaliteten och träffsäkerheten utvecklas hela tiden.
Ett bolag som säljer en produkt som bidrar till minskade utsläpp, exempelvis solceller, kan fortfarande ha höga utsläpp och en stor klimatpåverkan enligt vår data, om de genom sin verksamhet ger upphov till stora utsläpp.