Hade 1700-talets upplysningsfilosofer fel – Är människan trots allt inte någon vidare förnuftig varelse? Det vore kanske att ta i, men faktum är att impulser, känslor och kortsiktiga belöningar ofta har stor inverkan på våra beslut. Med det följer risken för så kallade kognitiva missar, som tyvärr kan bli kostsamma i investeringssammanhang.
I nationalekonomins något kantiga värld av diagram och beräkningar lämnas inget utrymme för psykologi. Människan antas vara en rationell varelse, som värderar information korrekt och agerar därefter. Men så är det givetvis bara i teorin. I praktiken fattas många av våra beslut på känslomässiga grunder, vilket är just det som beteendeekonomin tar fasta på.
Inom forskningen har man definierat ett antal kognitiva missar, som kan komma i vägen för rationellt beslutsfattande. Här berättar vår privatekonom Américo Fernandez om hur fyra av dem kan påverka ditt sparbeteende, och vad man kan tänka på för att inte hamna i deras fälla.
-
Valfrihetsparadoxen
Ju mer du har att välja på, desto bättre, eller hur? Inte alltid. När alternativen är många stiger också våra förväntningar. Samtidigt känner vi att det egna ansvaret ökar, liksom kostnaden för att välja fel. Det här kan leda till att vi blir paralyserade skjuter på beslut eller glömmer bort vad vi från början var ute efter – till exempel när vi ska välja aktier på börsen eller fonder till premiepensionen.
-
Hemallokering
På engelska kallas det här fenomenet ”home bias” och går helt enkelt ut på att vi tenderar att göra för många investeringar på vår hemmamarknad. Till exempel kanske man köper bostad i Sverige, får sin lön av ett svenskt bolag, samt placerar en stor del av sitt sparkapital på svenska börsen. Riskspridningen blir då lidande och investeringarnas totala värde blir för starkt kopplat till hur just svensk ekonomi går.
-
Flockbeteende
Flockbeteende har att göra med att vi följer det som andra gör – exempelvis när vi investerar i aktier eller fonder. Risken med det är att vi köper mer i tider av optimism och säljer mer när förväntningarna sjunker – alltså köper dyrt och säljer billigt. Det här fenomenet kan slå extra hårt mot småsparare som ofta är de som nås sist av ny information.
-
Förlustaversion
Den här kognitiva missen har att göra med att en förlust svider hårdare än vad en vinst smakar sött. Det kan få effekter på hur man agerar på aktiemarknaden. Till exempel kanske man har en långsiktig plan för en investering, men råkar hamna snett i tajmingen och får en inledande nedgång. Rädslan att förlora mer kan då leda till att man säljer i förtid, även om investeringen har kvar sin potential. För nya investerare finns dessutom en risk att bli bränd och inte våga sig tillbaka in på börsen.
Går det att undvika kognitiva missar?
Américo Fernandez menar att det är svårt att agera helt rationellt, också för investeringsproffsen.
– Hur mycket vi än försöker undvika det kommer vi alltid att påverkas av känslor. Dessutom tenderar vi att vara dåliga på att tänka långsiktigt och istället föredra sådant som ger snabb belöning.
Han listar ändå några punkter som kan vara till hjälp i kampen mot kognitiva missar:
- Försök att minnas din grundidé – vad du hade för intention med investeringen och vilken din strategi från början var.
- Var medveten om de vanligaste kognitiva missarna och syna dig själv – har jag glidit iväg åt något håll? Hur kan jag upptäcka varningstecknen, till exempel om säljknappen brukar bli alltför lockande så fort börsen dyker?
- Se till att ha rätt pengar placerade på börsen – pengar som du vet inte behövs inom den närmsta framtiden. Det minskar risken för att följa strömmen eller agera förhastat.
- Månadsspara. Genom automatiska investeringar, i jämn takt, minskar lockelsen till snabba klipp. Dessutom sprider du riskerna. Många av fällorna uppkommer när man försöker tajma börsutvecklingen.
