Hållbar livsmedelsförsörjning är en nyckelfråga för planeten. En rapport från Naturvårdsverket visar att livsmedel står för ungefär en fjärdedel av vår klimatpåverkan samt orsakar en rad miljöproblem, exempelvis minskad biologisk mångfald, övergödning och utarmning av naturresurser. Hälsoaspekten och synen på dagens djurhållning adderar till behovet av förändring.
Nya värderingar och beteenden hos konsumenterna driver utvecklingen av mat framåt med stormsteg. Amerikanska Beyond Meat var ett av de första företagen som redan 2016 lanserade en vegansk köttimitation med smak och konsistens av kött. Deras plantbaserade burgare blev en affärssuccé som drog med sig tunga investerare – till och med USA:s största köttproducent köpte in sig i företaget.
De köttfria hamburgarna blev viktiga föregångare för nya icke-animaliska ”köttprodukter” och visade också vägen investeringsmässigt: Plantbaserad mat är big business. I Sverige har företag som havremjölksgiganten Oatly och veganska Peas of Heaven, som tillverkar charkuterier av protein från gröna ärtor, gått i bräschen och bevisat att växtbaserat inte är en fluga.
De internationella investmentbankerna räknar nu för fullt på hur marknadspotentialen för de snabbväxande proteinalternativen ser ut. Barclays räknar med att marknaden för växtbaserade köttprodukter kan tiofaldigas under de närmsta tio åren medan UBS räknar med en tillväxt på 30 procent årligen till och med 2025.
I Sverige tror många bedömare på en tillväxt för växtbaserade köttprodukter på mellan 15 och 20 procent per år, vilket skulle innebära en försäljning i svensk dagligvaruhandel till ett värde av 2–2,5 miljarder kronor år 2025.
De nya plantbaserade produkterna ingår i det innovationsområde som kallas foodtech. Det är ett paraplybegrepp som rymmer många delar, exempelvis agtech som handlar om teknik kopplat till jordbruket och food science som är inriktat på att utveckla helt nya livsmedelsprodukter. Foodtech har också beskrivits som brytpunkten mellan mat och teknik, där insamling av data kan användas för att minska matsvinn samt förbättra jordbruket och livsmedelsindustrin. Med hjälp av ny teknik blir det även möjligt att producera mat med nya, hållbara metoder.
Ett exempel på det senare är holländska Mosa Meat. Företaget har utvecklat en teknik där man genom att ta muskelceller från nötkreatur kan odla muskelvävnad, det vill säga kött. Tekniken är ännu inte färdig för massproduktion, men intresset är stort bland investerare. År 2020 startade minst 20 nya cellköttföretag i världen och investerare gick in med 3 miljarder kronor, dubbelt så mycket pengar som året innan.
Men foodtech är så mycket mer. Smart teknik kan till exempel användas för att odla vegetabilier på ett mer effektivt sätt, bland annat genom sensorsystem som styr vatten, näringsämnen och atmosfäriska förhållanden. Grönska är ett svenskt tech-bolag som utvecklar teknik för vertikal odling. Efter lanseringen av sitt senaste odlingssystem tog företaget förra våren in 20,5 miljoner kronor i en ny investeringsrunda.
Nya innovationer kan också hjälpa till i kampen mot matsvinnet. En enorm del av allt matsvinn i världen härrör från produktionsledet, där en stor del handlar om restprodukter som det i grunden inte är något fel på och som fortfarande har ett högt näringsmässigt innehåll.
I Sverige växer allt fler företag fram som tar hand om och förädlar livsmedel och restprodukter som annars skulle ha kastats. Brave Brews brygger ölet Crumbs på korn som räddats från bröd som annars skulle ha gått i soporna, Kärno tillverkar färskost på gurkspad och den mjölk som blir över vid kärning av smör och Rescue tillverkar juicer, glass och smoothies av frukt med skönhetsfläckar och som därför skulle ha kasserats om de inte fångats upp av företaget.
Sammantaget är foodtech är ett snabbt växande marknadssegment världen över som banar väg för nya odlingsmetoder, nya matinnovationer och nya metoder för att minska matsvinnet – något som i det långa loppet kan bidra till kampen för att rädda vår planet. Framtidens mat är här för att stanna.
Odling av sjögräs
Norska Seaweed Solutions har utvecklat en teknik för att odla sjögräs. Sjögräs är rikt på mineraler och vitaminer och kräver ingen gödning utan växer med hjälp av koldioxid, ljus och näringsämnen som finns naturligt i vatten. Förutom i livsmedel kan sjögräset användas som växtnäring och djurfoder, i kosmetika, och i läkemedel, som energikälla och som biofilter vid oljesanering. Den globala marknaden för sjögräs växer med cirka 8 procent årligen.
Potential för protein
Det finska foodtechbolaget Solar Foods producerar det encelliga proteinpulvret Solein, ett pulver som ska öka proteinhalten i produkter som bröd, pasta, yoghurt och färdigrätter. Företaget beskrivs som Finlands hetaste startupföretag vad gäller mat och tekniken går i korthet ut på att proteinet tillverkas ur luftens koldioxid och vatten med hjälp av el, mikrober och spårämnen.
Degspill blir svampprotein
Det svenska företaget Mycorena har tagit fram en patentskyddad teknik som producerar ett svampbaserat protein av avfall från framför allt bagerinäringen. Processen är baserad på en unik svampart som växer i slutna tankar och resultatet är en protein- och fiberrik produkt med neutral smak och köttliknande konsistens. Mycorena siktar på en global marknad och bygger nu en fullskalig produktionsanläggning i Falkenberg som beräknas stå klar i år. Fiskfri fisk Svenska Hooked Foods har tagit fram ett växtbaserat substitut för tonfisk, tänkt att användas på samma sätt som tonfisk på burk, gjort av soja- och veteprotein, alger och jästextrakt. Hösten 2021 investerade bland andra Brightly Ventures och tyska Oyster Bay Venture Capital i företaget så att det kan expandera och utveckla fler sorters plantbaserad fisk.
Labbodlat kaffe
Det finska teknikcentret VTT är i full färd med att forska fram laboratorieodlat kaffe. Man använder sig i stora drag av samma teknik som vid odlat kött, det vill säga celler från kaffeplantor som odlas i laboratorier och sedan placeras i bioreaktorer tillsammans med näring. Tekniken är dock mindre komplex än vid framställning av odlat kött och uppskalningen beskrivs som enklare.