Kriget i Ukraina har helt omkullkastat handeln på den ryska börsen som sedan krigsutbrottet har varit stängd under flera veckor. För en tid sedan öppnade marknaden dock upp, men i begränsad form. Vi har träffat Pavel Lupandin, som förvaltar SEB:s Östeuropafonder för att reda ut vad som gäller vid handel på den ryska börsen och vad han tror om framtiden för östeuropeiska aktier.
Vad gäller vid handel på den ryska börsen idag?
Den ryska börsen är idag öppen, den öppnades igen den 24 mars efter att ha varit stängd sedan den 25 februari vilket är dagen efter krigsutbrottet i Ukraina. Marknaden är dock enbart öppen för inhemska investerare vilket innebär att utländska fondförvaltare, som vi representerar, ännu inte kan handla på den ryska aktiemarknaden. Att utländska investerare inte får handla på den ryska börsen är ett beslut från Rysslands sida som bland annat syftar till att minska riskerna för massiva fall på aktiemarknaden när utländska investerare snabbt vill komma ur sina positioner i ryska aktier.
Andra begränsningar som införts är exempelvis blankningsförbud. Blankning är en metod för investerare att spekulera i en nedgång i värdet på en underliggande tillgång, vilket man bedömer också skulle kunna spä på en nedgång i värdet på ryska aktier.
När den ryska börsen kommer öppna upp för utländska att handla på är ännu oklart.
Hur sker handel i SEB:s Östeuropafonder som är investerade på den ryska aktiemarknaden?
För de som sparar i våra fonder SEB Östeuropafond och SEB Östeuropafond Små och Medelstora Bolag går det nu att sälja fondandelar, men de är ännu stängda för köp. Fonderna har varit stängda för handel sedan 28 februari då det inte gått att värdera de underliggande ryska tillgångarna. Trots att förutsättningarna för handel på den ryska marknaden är mycket begränsad har vi valt att öppna upp för försäljning av fondandelar för de som vill kunna komma ur sina investeringar i fonderna. Vid stängningstidpunkten utgjorde ryska aktier ca 35–40 procent av respektive fonds värde och vi avser att sälja samtliga ryska innehav i fonderna när marknaderna öppnar upp för det igen.
Hur kan en Östeuropamarknad utan Ryssland komma se ut framöver?
Flera av världens ledande indexleverantörer, exempelvis MSCI, har nu uteslutit Ryssland ur sina tillväxtmarknadsindex vilket såklart ritar om kartan för investeringar i Östeuropa. Polen kommer därmed utgöra nästan hälften av marknaden. Andra stora länder kommer att vara Turkiet, Grekland, Ungern och Tjeckien. Rumänien, Slovenien, Baltikum, Kazakstan, Kroatien, Bulgarien och Österrike kan möjligtvis komma att ingå i fonden även om de i dagsläget inte ingår i fondernas jämförelseindex.
Hur ser framtidsutsikterna ut för den östeuropeiska marknaden exklusive Ryssland?
Under inledningen av året såg de ekonomiska förväntningarna för några av de östeuropeiska ekonomierna ganska bra ut, till exempel i Polen och Ungern. Men precis som för resten av Europa förväntar vi oss nu att se nedgångar vilket såklart utlösts av kriget. Vi kan dock ändå konstatera att de central- och östeuropeiska marknaderna hittills varit relativt motståndskraftiga med hänsyn till att det skett så stora försäljningar på marknaderna under senare tid.
Vi har dessutom en investeringsfilosofi som går ut på att vi handplockar aktier i regionen och vi har haft en relativt god avkastning i fonderna historiskt sett. Regionen har varit en bra källa till avkastning, speciellt inom finanssektorn om vi tittar på den senaste tidens utveckling innan krigsutbrottet. Sammantaget finns det här en fin konvergenshistoria med Västeuropa, drivet av en konkurrenskraftig arbetskraft och en ökad efterfrågan från konsumenter. En växande tekniksektor och transformation till mer hållbara affärsmodeller är exempel på en utveckling som vi idag ser på motsvarande sett i utvecklade delar av världen.
Läs mer om handeln i SEB:s Östeuropafonder
