Inför återöppningen av den kinesiska ekonomin efter pandemin lanserade Kinas ledare Xi Jinping en rad långtgående initiativ som sammantaget orsakat en viss oro bland utländska investerare: Common Prosperity Policy (”välstånd för alla”) syftar till att minska den växande ekonomiska klyftan som på sikt riskerar att hota landets tillväxt och legitimiteten hos det kommunistiska enpartistyret. Dual Circulation Strategy är en tvåeggad utvecklingsstrategi för att minska Kinas beroende av världshandeln, stärka inhemsk efterfrågan och säkra landets kompetens inom teknologi och produktion.
Ett tredje initiativ, The Three Red Lines, syftar till att minska skuldsättningen inom fastighetssektorn och få stopp på den snabba prisutvecklingen.
Den kinesiska fastighetsjätten Evergrande blev det första ”offret” för den nya policyn. Men medan det inneburit turbulens på den kinesiska marknaden med svallvågor som nått ut globalt, är det samtidigt en utveckling som gynnar andra delar av Asien, där utländska investeringar fortfarande ses om ett välkommet tillskott. Det menar SEB:s strategichef i Asien, Eugenia Fabon Victorino.
– Visst är investeringsmöjligheterna så ofantligt mycket större i Kina än på andra asiatiska marknader. Men Sydostasien är en synnerligen dynamisk region, säger hon, och nämner Indien som exempel.
– Indien har blivit allt intressantare i takt med att tillväxtutsikterna återvänder till de nivåer som rådde innan covid. På längre sikt är potentialen i landet ofattbart stor. Inom några år kommer Indien att ha en större befolkning än Kina, samtidigt som inkomstnivåer och tillväxttal släpar efter rejält.
Indiens framtidsutsikter är uppenbarligen tillräckligt ljusa för att – mot alla odds – överleva till och med en pandemi.
– Givet smittspridningen och det sätt som landet hanterade pandemin kunde man ha förväntat sig en massflykt av utländska investerare. Det blev precis tvärtom. Kapitalet fortsatte att strömma in i Indien, lockat av landets potential på lång sikt. Samtidigt manar Eugenia Fabon Victorino till en viss försiktighet.
– Historiskt har förväntningarna på Indien sällan motsvarat den faktiska utvecklingen. När bedömare talar om Indien som ”nästa Kina” säger jag alltid att ”inget land blir nästa Kina”. Det finns stora skillnader mellan de båda länderna, inte bara ifråga om statlig styrning utan även vad gäller kultur och utbildningsnivå.
Som exempel låg läskunnigheten bland kvinnor i Kina på en betydligt högre nivå redan när landet började industrialiseras än vad den är i Indien i dag.
– Och ökningen av per capita-inkomsten i Indien kommer inte nödvändigtvis att bli lika snabb som den var i Kina. I Indien förvärvsarbetar färre än 30 procent av alla kvinnor, så det är svårt att se en lika snabb genomsnittlig inkomstökning där som i Kina, säger Eugenia Fabon Victorino.
Bland de viktigaste händelserna i Asien generellt under 2021 pekar SEB:s Asienexpert på återöppningen av de asiatiska ländernas ekonomier, en trend som ser ut att fortsätta 2022. Men utvecklingen går inte på räls överallt.
– Trots att Indien har förhoppningar om att bli ett centrum för världens vaccintillverkning släpar covidvaccineringarna inom landet fortsatt efter, vilket har fördröjt återhämtningen.
Och ju längre tid den tar, desto större blir risken för en varaktigt negativ påverkan på ekonomin och människors inkomster. Detta gäller även andra länder i Asien. Demografin i Indien är dock en ljuspunkt, menar Eugenia Fabon Victorino.
– Landet har en ung befolkning, fler och fler lär sig läsa och tar till sig ny teknik. Rent strukturellt ser konsumentvarusektorn mycket stark ut i både Indien och Sydostasien.
Vad gäller Kina har investerarnas oro under hösten kretsat mycket kring landets näst största fastighetsbolag Evergrande. Här är Eugenia Fabon Victorinos besked lugnande.
– I mina ögon är det statliga initiativet som är orsaken till inte bara Evergrandes problem, utan alla utmaningar som fastighetssektorn står inför. Utmaningarna skulle försvinna över en natt om regeringen övergav sin Three Red Lines policy.
– Eftersom det inte kommer att hända tror jag vi kommer få se en kontrollerad kollaps av Evergrande. Konsekvenserna för berörda grupper kommer att variera utefter var de hamnar på regimens prioriteringslista. Vissa kommer att landa i ett skyddsnät medan andra tvingas betala för sitt risktagande.
Som exempel nämner hon att bostadsköpare som redan betalat för bostäder som inte är färdigställda kommer att tas om hand, liksom att myndigheterna har tagit kontroll över halvfärdiga projekt.
– De lokala banker som lånat ut till fastighetssektorn har däremot fått besked om att de inte ska vänta sig några räntebetalningar på ett bra tag och att krediternas löptider måste förlängas.
Eugenia Fabon Victorino framhåller att problemen i Kinas fastighetssektor har få likheter med den dåligt fungerande bolånemarknaden i USA, som ledde till finanskrisen 2008.
– Problemen i dagens Kina beror inte på att hushållen inte klarar av att betala sina bolån utan på att vissa fastighetsutvecklare gått för långt i sin skuldsättning.