Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Hur fungerar representation i allmännyttiga stiftelser?

I ett företag kan det vara vanligt med representation både internt och externt. Ofta finns det även bestämda beloppsgränser för hur mycket företaget kan få i avdrag. Men vad gäller i en allmännyttig stiftelse som inte betalar någon skatt och därför inte har några avdragsmöjligheter? Vilka utgifter är godtagbara och när kan det leda till beskattning?

Representation kan alltså vara extern och vända sig mot t ex kunder. I en stiftelse bör extern representation förekomma endast i undantagsfall, eftersom det sällan är förenligt med stiftelsens ändamål och verksamhet.

Att intern representation förekommer i stiftelser i samband med styrelsemöten eller kanske i samband med en avtackning av en styrelseledamot är inte ovanligt. Om stiftelsen betalar en måltid för styrelsen i samband med möte ska det i regel redovisas och beskattas som en förmån hos ledamoten. Däremot är det okej med enklare förtäring, som kan vara kaffe och en bulle, eller en enklare smörgås. Det sägs ibland lite skämtsamt att om man blir mätt så är det att betrakta som en måltid.

Enstaka tillfällen

Beslutar styrelsen att den ska gå ut och äta tillsammans istället för att belasta stiftelsen med arvode beskattas det hos ledamoten. Däremot kan styrelsen alltid besluta om ett skäligt arvode om inte stiftelseförordnandet säger annat.

Vid enstaka tillfällen bör styrelsen kunna inta en måltid tillsammans utan skattekonsekvenser för deltagarna. I reglerna om representation undantas personalfest från förmånsbeskattning. En middag i samband med styrelsemöte skulle möjligen vara motsvarigheten i en stiftelse. Det får givetvis inte vara fråga om en påkostad eller lyxbetonad tillställning. I praktiken har detta accepterats under lång tid, men rättsläget är oklart.

Illa anpassat

Regelverket kring representation och förmåner är komplicerat och illa anpassat för stiftelsernas verklighet. Många gånger behöver styrelsen göra andra avvägningar än vad man behöver göra i ett vanligt företag. Man kan behöva ställa sig frågor om vad som är rimligt i förhållande till den verksamhet som stiftelsen bedriver och att man kanske bara har ett fåtal möten per år. Såväl Skatteverket som tillsynsmyndigheten kan ha synpunkter på kostnader som inte är direkta ändamålskostnader. Inte minst ska man kanske ställa sig frågan vad stiftaren hade tyckt.

Fler svar från våra Private Banking experter

Våra experter svarar – en av våra mest lästa och omtyckta artikelserier någonsin.

Läs fler artiklar