På tidskriften Arkitekturs redaktion i Stockholm följer och debatterar man svensk arkitektur och gör också internationella utblickar. Malin Zimm är chefredaktör och har god överblick över branschen. Hon nämner två tydliga trender de ser just nu.
– Träbyggnad är en allomfattande trend sedan flera år, liksom renovering i stället för rivning. Bakgrunden är en medvetenhet om kulturarvet.
Att bygga i trä genomsyrar hela den nordiska arkitekturvärlden och Malin Zimm nämner ett tydligt exempel: I Nordiska paviljongen på Biennalområdet i Venedig var Sveriges, Norges och Finlands gemensamma och senaste arkitekturbidrag ett kollektivhus – ”What we share” – ritat av den norska arkitektbyrå Helen & Hard.
– Det är en idé om socialt boende, en modern form av kollektiv, byggd i full skala i trä från golv till tak. Paviljongen fungerade som skyltfönster för länderna och träinteriören förstärkte den nordiska identiteten.
Att mer eller mindre fullt ut bygga i trä, i såväl stomme som fasad och interiör, blir allt vanligare oavsett om det rör sig om villor, fritidshus eller flerbostadshus. Bakgrunden är bland annat ett ökat hållbarhetsfokus.
– För arkitekter och byggherrar som vill profilera sig inom hållbarhet ger trä en tydlig symbolik.
Det handlar också om byggteknisk utveckling
– Tidigare har det funnits en skepsis gällande trä och dess egenskaper, som ökad brandrisk, vilket inte stämmer. Däremot har akustiken varit ett problem. Tänk dig att bo i en gitarr, det uppstår resonans. Men med ny teknik kan man stävja de problemen, säger Malin Zimm.
Malin Zimm nämner också den senaste tidens wake up-call gällande bristen på betong som även det bidrar till en fortsatt träboom.
– Det är intressant att reflektera över att Sverige är en av världens tio största exportörer av timmer. Arkitekterna står och stampar av iver att få bygga mer i trä och byggherrarna har nya kunskaper.
Det finns även en rad omvärldstrender som bidrar till vår önskan att bygga i trä. Malin Zimm ger en namnet ”lokal exotism”.
– Pandemin har bidragit till att inhemsk upplevelsenäring är urstark, den är lika stor i alla nordiska länder.
I Sverige är ”hemester” redan något självklart. Vi vill ”glampa”, fjällvandra, skogsbasta, smaka på vildmarksgastronomi och uppleva det svenskaste, norskaste eller finskaste på hemmaplan. Nya begrepp som camp fire barista, wine in the woods och finska Superwood Festival är alla exempel på sådant som ska tilltala urbana människor som vill ut i naturen, men på ett tryggt sätt.
Det har inverkan på var och hur vi vill bo
– Vi vill ha ett litet, eremitartat fritidsboende, men bekvämt och med fantastisk arkitektur, på en avskild, naturskön plats, säger Malin Zimm.
Att våra hjärtan klappar för kulturarvet, och att renovera och utveckla befintliga värden, är också något som är tydligt och som påverkar känslan för trä.
– Här i Norden lever vi i gamla, högkvalitativa miljöer som inte har förstörts av krig eller jordbävningar. Vi har en gammal byggnadskultur, och ser återigen kvaliteterna i att bygga sådant som består. Det finns också många duktiga byggnadsantikvarier i branschen.
Dagens arkitekter måste vara duktiga på att bygga av det som finns
– Den mest hållbara byggnaden är ju den som står kvar och renoveras eller byggs om i stället för att bygga nytt, säger Malin Zimm.
Här handlar det också om att recycla och upcycla material, att tänka cirkulärt. En arkitekt ska inte bara skapa utifrån en beställares eller brukares behov utan också utifrån samhällets resurser och planetens begränsningar.
– Det är lite som att sy om ett plagg, det kräver minst lika mycket kreativitet som att sy ett nytt. Det är fortfarande en designuppgift, och ingen kreatör går i gång på en uppgift utan begränsningar. Att börja med det blanka bladet är ju ingen utmaning, säger Malin Zimm.