Familjeföretag är en heterogen samling verksamheter av olika storlek, med skilda drivkrafter och olika bakgrunder. Men alla har en sak gemensamt. De som inte har sålts ska gå i arv till nästa generation. Forskning har visat att generationsskiften är en avgörande faktor för familjeföretagens agerande och rent av deras överlevnad.
Men ett skifte kan också innebära en hel del utmaningar. Ett svar på frågan varför generationsväxling kan uppfattas som svårt rymmer även förklaringen till varför inte kursböcker i företagsekonomi innehåller svaren på familjeföretagens utmaningar. Det handlar nämligen om psykologi snarare än om siffror. Förväntningar – vare sig de är för höga eller för låga – är ett område där bristande kommunikation mellan generationer leder till konsekvenser som ingen ville ha, påpekar Mattias Nordqvist, professor på Handelshögskolan.
– Ibland ser man att den äldre generationen har en överdrivet positiv eller negativ syn på sina barns kapacitet. Och jag har sett exempel på att de inte ens vet om det är någon i den yngre generationen som vill ta över företaget. Man utgår från att de inte vill det om de inte har sagt något. Sedan visar det sig att barnen visst varit intresserade, men aldrig fått frågan explicit. Och en dag är det för sent. Därför gäller det att förbereda generationsväxlingen i god tid – utan att binda upp sig till hur du vill att det ska se ut om 25 eller 50 år. Omvärlden och tekniken förändras alltför snabbt för att det ska vara klokt, och barnen går igenom sina olika faser. Men det kan vara värt att ”testa” deras fallenhet för att ta familjeföretaget vidare, föreslår Mattias Nordqvist.
Den yngre generationen kan ha mycket att tillföra familjeföretaget, både i fråga om synen på hållbarhet och värdet av mångfald.
– En ny generation kan ha bättre koll på samtid och framtid i form av digitalisering och andra stora samhällsförändringar, som globaliseringen, säger Mattias Nordqvist.
Företagarfamiljerna är därför viktiga för det entreprenöriella ekosystemet i Sverige tillägger han.
– Mycket pengar till startups inom tech kommer just nu från privata ägarfamiljer. Det är viktigt att synliggöra detta.
I Norden står nu många framgångsrika entreprenörer som byggt upp sina företag under 1980- och 1990-talen och vill fortsätta som familjeföretag inför sitt första generationsskifte. Många väljer naturligtvis att ta in ägare utanför familjen, men forskningen visar att det finns många fördelar med att förbli ett familjeföretag. De är både lönsammare, mer jämställda och bättre på hållbarhet.
Att vara familjeägt innebär nämligen en stor varsamhet om varumärket, särskilt om företaget bär familjens namn.
– Det som är spännande med entreprenörsdrivna företag är kopplingen mellan grundarens identitet och företaget. Ibland är namnet varumärket. Att sälja det innebär för vissa att förlora en del av sin identitet, säger Mattias Nordqvist.
Hållbarhetstanken och att vara en god samhällsmedborgare lokalt är en central del av framgångsrika familjeföretagandet, tillägger Mattias Nordqvist.
– Många familjeföretag har jobbat i generationer med hållbarhet ur olika aspekter redan innan det blev ett modeord och klimatmässigt nödvändigt. Att vara hållbar innebär att hålla över tid, och det är precis det framgångsrika familjeföretag gör.
Hur säkrar man upp en generationsväxling?
Ofta går ett skifte bra, men om eventuell syskonrivalitet, svartsjuka och ingifta släktingars misstänksamhet ställs mot kontroll av företaget och pengar kan det leda till olyckliga slut. Ole Hamre, rådgivare åt familjeföretag på SEB, har goda råd kring hur konflikter kan undvikas.
– Det man absolut inte får sakna är en tydlig plan och strategi. Att inte ha det bäddar för konflikter och misstänksamhet.
Det finns däremot ingen universallösning som passar alla, tillägger han.
– Varje familj är unik och varje förmögenhet har sin unika historia. Kommunikation och transparens är viktigast, att förmedla vilken ambition man som grundare eller ägare har, och vilket slags arv man vill lämna efter sig. Definiera vad som är viktigt för de enskilda familjemedlemmarna, såväl grundare som efterkommande, tipsar han.
Det är också viktigt att formulera en vision om företagets syfte och roll som familjen kan samlas kring.
Och att dela med sig av – och helst föra vidare – den passion och de värden som en gång i tiden lagt grunden för de flesta framgångsrika företag.
– Det är ju ofta passionen som skapat det driv som ursprungligen byggde upp verksamheten och gjorde att familjeföretaget lyckades. Den finns inte där med samma automatik i kommande generationer. Barnen kanske vill bli läkare eller lärare och följer sina egna drömmar utanför familjens verksamhet.
I de fall där ingen i den efterkommande generationen har vare sig lust eller fallenhet för att driva företaget vidare i en operationell roll, väljer många familjer i olika situationer att sälja verksamheten och förvalta familjeförmögenheten som en finansiell tillgång, berättar Ole Hamre.
– I de fallen har du nytta av ett Family Office med professionell rådgivning. Det stärker familjen. Det finns en viss komplexitet i att föra förmögenheter från en generation till nästa. Målet är att skapa stabilitet och inse att du har pengarna ”till låns” och ska säkra dem för nästa generation.
Evigheten som perspektiv, det är hållbarhet
–Det viktigaste för familjeföretagen är att inse att det behöver regleras med bolagsstyrning, så att det finns policys och regler för hur man hanterar vissa beslut. På så sätt kan man undvika konflikter. Det säger Pontus Tonning, ansvarig för familjeföretag på PwC, som genomfört en undersökning av 2 800 familjeföretag i 87 länder.
– Familjeföretag har en styrka i att man bygger på relationer, man har snabbt till beslut. Samtidigt är familjedynamik en faktor att beakta, tillägger han.
Undersökningen visar att de allra flesta familjeföretagen hanterar konflikter inom just familjen. Bara 13 procent har konflikthanteringsmekanismer på plats och ungefär lika många är villiga att ta hjälp utifrån.
Bara 58 procent svarar att alla familjemedlemmar är överens om riktningen för bolaget, medan sju procent vittnar om regelbundna konflikter. Att söka stöd utanför familjen är alltså ingen dum idé. Och professionaliseringen och alltmer forskning kring familjeföretag innebär en helt annan stödstruktur i dag, påpekar Ole Hamre.
– På SEB har vi aktivt supporterat familjeföretag och ägarfamiljer i över 165 år, det finns nätverk som Family Business Networks som också kan bistå med best practice och kunskapsdelning. I Norden finns många familjer som lyckats bra med generationsväxlingar, och för varje ny generation ökar ju familjens erfarenhet.