Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Din webbläsare är för gammal. För en bättre och säkrare användarupplevelse rekommenderar vi att du byter webbläsare.

Rekommenderade webbläsare

 

Frågor och svar om energikrisen

Vad handlar egentligen energikrisen om? Kan den utlösa en ny lågkonjunktur och vad har vi att vänta oss framöver? Vår seniorekonom Robert Bergqvist ger svaren. Vi har även frågat vår aktiestrateg Esbjörn Lundevall om vilka investeringskonsekvenser krisen kan innebära.

Frågor till Robert Bergqvist, seniorekonom SEB

Varför stiger energipriserna?

Priset på naturgas har stigit till rekordnivåer. Det har pressat upp även olje- och kolpriser – och elpriser – till mycket höga nivåer. Råvarumarknader präglas ofta av stora cykliska svängningar. När priserna är låga minskar investeringarna i produktionskapacitet (och vice versa). Förra året låg till exempel naturgaspriserna på de lägsta nivåerna på 13–14 år. När produktionskapaciteten på kort sikt inte klarar av att möta en snabbt stigande efterfrågan uppstår ofta ”tjurrusning” i priserna. Att vintern 2020–2021 var ovanligt kall – och sommaren 2021 ovanligt varm – har också bidragit till att lagren av till exempel kol och gas är långt under normala nivåer i bland annat USA, Europa, Kina och Ryssland.

Är brist på produktionskapacitet och väder de enda förklaringarna?

Priserna drivs av flera olika krafter som nu samverkar. Global efterfrågan på energi har ökat i en snabbare takt än väntat när världen nästan samtidigt öppnar upp efter pandemin. Tillbakahållna kapacitetsinvesteringar i till exempel förnyelsebar grön energi – och otillräcklig infrastruktur för att överföra energi mellan länder och regioner – har adderat till den rådande obalansen på energimarknaden. Därtill finns inslag av geopolitik och taktik; länder som till exempel Ryssland tycks medvetet hålla tillbaka gasexport till bland annat EU. För ett land som Storbritannien har även Brexit skapat en allvarlig brist på lastbilsförare som påverkat energitransporterna. Osäkerheten kring hur kall vintern 2021–2022 blir för norra hemisfären gör också att spekulativa krafter får fotfäste vilket höjer energipriserna ytterligare.

Kan energikrisen utlösa en ny lågkonjunktur?

Högre energikostnader urholkar hushållens köpkraft, vilket sänker privat konsumtion. Även företagens kostnader stiger, vilket kan påverka deras lönsamhet och investeringsvilja. Att länder som Kina ransonerar energitillgången bidrar till störningar och produktionsstopp i fabriker med risk för ytterligare problem för globala värdekedjor. Energikrisen i framför allt Europa och Kina, vars ekonomier utgör cirka 42 procent av den globala ekonomin, dämpar återhämtningen men bedöms inte leda till en global konjunkturnedgång. Skulle konjunkturen försvagas har såväl regeringar, trots redan rekordhöga skulder, och många hushåll finansiella buffertar att kunna stå emot sämre tider.

Bör regeringar mildra effekterna av energipriserna?

Flera länder i EU är beredda att mildra energikrisens konsekvenser för de mest utsatta och sårbara hushållen och företagen. Men myntet har en baksida. Höga energipriser som subventioneras riskerar att – om priserna speglar hög efterfrågan på specifikt fossila bränslen – fördröja klimatomställningen. Dessvärre är problemet att hela energilandskapet är i förändring och att intresset för att elektrifiera våra ekonomier kan minska. Det är inte önskvärt att klimatomställningen bromsar in.

Vad händer med energipriserna framöver?

Osäkerheten är stor för flera av energiprisernas viktigaste drivkrafter: global konjunkturstyrka, geopolitiskt spel samt utbyggnaden av grön energi. De närmaste månaderna avgör också vädret var priset för energi landar, det vill säga hur kall vintern 2021–2022 blir. Marknaden prissätter för närvarande dock mycket lägre och mer normala priser på till exempel naturgas bortom kommande vinter. Att flera av drivkrafterna bakom energikrisen kan ses som tillfälliga talar också för lägre priser på sikt.

Hur hög blir inflationen?

Energipriserna har bidragit till en rejäl inflationsuppgång i många ekonomier. Inflationstakten – inklusive energipriser – låg i september på 5,4 procent i USA, 3,4 procent i euroområdet och 2,8 procent i Sverige. Det är klart över centralbankernas inflationsmål som i flertalet fall ligger på 2 procent. Eftersom energipriserna stigit mer än väntat – och väntas mer uthålligt ligga kvar på högre nivåer under vintern – har också inflationsprognoserna reviderats upp. USA:s inflation väntas nå en maxnivå mot slutet av året på 5,8 procent, euroområdet på 4 procent och Sverige på 3,3 procent. Första halvåret 2022 väntas dock inflationen falla tillbaka påtagligt.

Ska vi räkna med räntehöjningar från centralbankerna?

Centralbankerna ställs inför ett dilemma. Höga energipriser dämpar tillväxt och sysselsättning, viket motiverar fortsatt låga räntor och en expansiv penningpolitik. Hög inflation på grund av energipriserna kan dock lyfta hushållens och företagens löne- och prishöjningsförväntningar och därmed driva fram kompensationskrav. Då kan den som flertalet ser som en besvärlig, men ändå tillfällig, inflationsimpuls permanentas. Risken är särskilt stor om den energidrivna inflationen skulle bli varaktigt hög. I det läget kan centralbanker tvingas agera i förebyggande syfte och minska de monetära stimulanserna för att eventuella uppgångar i inflationsförväntningar ska bli kortvariga. Vanligtvis försöker centralbanker att se bortom denna typ av tillfälliga prisökningar, men när nu våra ekonomier normaliseras efter pandemin är det rimligt att räkna med att penningpolitiken också tar gradvisa normaliseringssteg mot högre räntor.

Kommer världen att klara klimatomställningen?

Vi har en klimatkris som måste lösas. Mycket pekar dessvärre på att 2021 blir ännu ett rekordår för växthusgaser, när länder nu använder kol och olja i en allt större utsträckning för att kortsiktigt klara energikrisen och täcka upp energibehovet. Men vi bör se pågående energikris som ännu en väckarklocka för att göra världen och ekonomier mindre beroende av vissa energikällor samt skapa kapacitet i hållbar energiproduktion och ökad förutsägbarhet för energiprisutvecklingen.

Två frågor till Esbjörn Lundevall, aktiestrateg SEB

Har detta fått några investeringskonsekvenser?

Det är kortsiktigt positivt för lönsamheten i bolag som Equinor, AkerBP och Fortum som producerar naturgas respektive fossilfri el. Förlorarna är många, inte minst hushåll. De stora köparna av el har oftast säkrat leveranserna till fasta priser, åtminstone bland de stora börsbolagen i Norden.

I andra delar av Europa har en del stora bolag i energiintensiva branscher som konstgödsel, smältverk och kemi stängt ner fabrikerna på grund av de höga energipriserna, men bland nordiska bolag i dessa branscher är det normalt med långa säkrade inköpspriser. Indirekt driver också dyr energi upp priset på energiintensiva produkter som metaller, stål och konstgödsel. Det kan även bli fysisk brist på vissa produkter, exempelvis har en handelskedja i Norge som säljer jordbruksförnödenheter slutat sälja konstgödsel. Det råder också brist på magnesium och vissa former av silikon till vardagsprodukter som hårbalsam.

Alla dessa prisuppgångar på energi/råvaror med mera har också medfört en ökad oro för inflation i finansmarknaden på senare tid. Högre inflation kan ge högre räntor, vilket kan pressa i synnerhet aktier med höga värderingsmultiplar såsom svenska små/medelstora bolag.

Hur påverkas den gröna omställningen när fossila bränslen plötsligt blir ett alternativ på grund av de höga priserna?

Att vi i Sverige kör i gång oljedrivna reservkraftverk och att kolkraftverk som planerats att stängas i Europa kör vidare är förstås en motgång för omställningen. Samtidigt aktualiserar krisen vilka stora ekonomiska och säkerhetspolitiska fördelar det skulle finnas, utöver klimateffekten, från ökad produktion av elektricitet från förnybara källor inom Europa samt kompletterande energilagringslösningar.

Nyligen höjde Kina kraftigt ambitionerna vad gäller investeringar i så kallad pumpad vattenkraft för lagring av energi, de ligger långt före oss. Europa behöver mer förnybar elproduktion och mer energilagring, gärna batterier, men inte bara batterier utan även pumpkraft, termiska lager och vätgasdepåer, som exempelvis det bergrum SSAB bygger i Luleå just nu.

Tyvärr verkar allt för många projekt med stor potentiell klimatnytta fastna i tillståndsprocesser och NIMBY-attityder (Not In My Back Yard). Utan extrema förbättringar av tillståndsprocesserna finns det inga möjligheter att de ambitiösa klimatmål Europa har satt upp ska kunna nås. Huruvida den nuvarande energikrisen kan bidra till sådana förbättringar återstår att se. Vissa menar att risken i stället är att takten i omställningen minskar på grund av missuppfattningar om orsaken till energikrisen och de förnybara energikällornas roll i denna.

Samtidigt borde åtminstone hushållens investeringar i egna solceller på hustaken, i synnerhet i södra Europa, accelerera ytterligare nu. Lönsamheten är ännu bättre och förutsägbarheten kring kostnaderna kan också upplevas som mycket attraktiv, särskilt om solcellerna kombineras med ett eget batteri för nattlig elförbrukning.


 

Fler svar från våra Private Banking experter

Våra experter svarar – en av våra mest lästa och omtyckta artikelserier någonsin.

Läs fler artiklar

Låt oss på Private Banking ta dig vidare

Är du privatperson med mer än 2 miljoner kronor att placera? Eller entreprenör i stark tillväxt? Fyll i dina uppgifter så ringer vi upp och berättar mer om vårt erbjudande och hur det kan anpassas efter just dina behov.

Customer service