Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Bostadsägandet kritiskt för jämställdheten

Kvinna som läser en bok

Bostaden är ofta ett hushålls allra största tillgång. Det är i regel också en tillgång som över tid ökar i värde. Att bägge parter i ett äktenskap eller samboskap har del i ägandet av bostaden är därför viktigt, inte minst ur ett jämställdshetsperspektiv.

Bostadens värde, vare sig det handlar om ett hus eller en bostadsrätt, ger den part i ett förhållande som äger bostaden, eller äger den absolut största delen av bostaden, en större kontroll över hushållets tillgångar och ekonomi.

Med ägande kommer också goda ekonomiska förutsättningar och bättre möjlighet till ekonomisk självständighet.
– Susanne Eliasson, analytiker på SEB

 

– Vi vet också att det är fler män än kvinnor som äger bostaden. Att inte bägge parter i ett förhållande äger bostaden kan framförallt få stora konsekvenser vid en separation mellan sambor, tillägger Susanne Eliasson.

Om ett äktenskap slutar i skilsmässa så ingår bostaden i bodelningen, vilket innebär att värdet ingår i det som ska delas i hälften, förutsatt att inte bostaden gjorts till enskild egendom genom ett äktenskapsförord.

I ett samboförhållande är det bara bostad och bohag som anskaffats för gemensamt användande som delas lika vid en separation och det oavsett vem som står som ägare eller vem som betalat och med hur mycket. Vill man inte det måste samborna skriva ett samboavtal som avtalar bort bodelningens hälftendelning. 

– Har den ena parten däremot köpt bostaden i ett tidigare skede, och den andra sedan flyttar in, så har den senare alltså ingen rätt till bostaden vid en separation, säger Susanne Eliasson.

Visserligen kan en person som inte står som ägare till bostaden ändå få rätt till den om hon - oftast kvinnan – anses ha särskilda behov. Detta kan till exempel vara fallet om det finns gemensamma barn, och dessa ska bo hos henne.

– Men det är inte säkert att kvinnan har de ekonomiska resurser som krävs för att lösa ut mannen till marknadsvärde, så då finns inte det alternativet heller, säger Susanne Eliasson,

I de fall då sambor äger halva bostaden var men betalt olika mycket för bostaden kan det regleras med ett skuldebrev, som innebär att den som betalt mindre får en skuld med differensen till den som betalt mer. Detta bör kompletteras med ett samboavtal som avtalar bort bodelningsreglerna om hälftendelningen av den gemensamma bostaden. 

Men det allra viktigaste tipset som Susanne Eliasson vill ge alla de som är på väg att skaffa och flytta ihop i en gemensam bostad är att ta juridisk hjälp. Och det oavsett om det handlar om ett äktenskap eller ett samboförhållande.

– Det gäller att prata ihop sig och skaffa kunskap om ekonomiska och juridiska konsekvenser innan man flyttar ihop så man vet vad som gäller. Det ger bägge parter en trygghet att veta vilka överenskommelser som gäller, och vad de långsiktiga konsekvenserna bli, säger hon.

Susanne Eliasson
Senior privatekonomisk analytiker

Susanne Eliasson

Senior privatekonomisk analytiker

Susanne Eliasson


Customer service