”Jag har aldrig träffat på en latmask med utmattningssyndrom”

Viveca berättar att eftersom det inte finns tillräckligt mycket forskning om utmattningssyndrom så vet man inte helt säkert om det är en viss typ av människor som drabbas mer än andra.

– Utifrån min erfarenhet kan jag dock se att personer som bygger sin självkänsla på prestation, både på arbetet och privat, drabbas oftare. Många av dem jag träffar i mitt arbete är plikttrogna, lojala och hårt arbetande personer som ofta säger ja och tar på sig extra arbete. I sin strävan att vara duktiga prioriterar de ofta andra framför sig själva och sin egen hälsa.

– Dessa egenskaper gör dem mycket uppskattade både på arbetet och i privatlivet, men ingen människa orkar leva upp till detta dygnet runt. Lägg dessutom till kraven på att vara en perfekt förälder/vän/kollega/anställd med perfekt kropp, perfekt hem och perfekta barn så blir ekvationen ännu mer orimlig.

Enligt Viveca upplever en del att symptomen kommer smygande, medan andra känner att de kraschar helt utan förvarning.

– Det kan bero på att de inte är medvetna om signalerna som kroppen skickar ut. Huvudvärk eller värk i ryggen lindras med en värktablett och sömnproblem minskas med en sömntablett. Men symptomen är kroppens rop på hjälp och väljer man att skjuta undan dem så kommer kraschen förr eller senare.

Hur hjälper man en person med utmattningssyndrom?

– Fråga om du kan hjälpa till med något, exempelvis storhandla, laga mat, läsa läxor eller att hämta och lämna på skola och fritidsaktiviteter. Det är i början, vid själva kraschen, som individen behöver mest hjälp. Då är det vanligt att man sover dygnet runt i flera veckor.

– För den som aldrig drabbats av utmattningssyndrom kan det vara svår att föreställa sig hur det känns, och då brukar jag jämföra med känslan av att ha influensa och hög feber. Att då tömma diskmaskinen, laga mat eller bjuda hem vänner finns inte på kartan. Det går inte att bita ihop, så det är det sista man ska säga till någon som drabbats.

– Det som är lurigt med utmattning är att det inte syns på utsidan av kroppen. Personen i fråga kan se pigg och fräsch ut, men orken finns inte och hjärnan fungerar inte som den ska. Det är inga lata personer som drabbas. Jag har aldrig träffat på en latmask med utmattningssyndrom.

Går det att bli frisk?

– Det går att bli helt återställd, och för dem som deltar aktivt i en multimodal rehabilitering för utmattningssyndrom, påskyndas återhämtnings- och tillfrisknandeprocessen. Multimodal rehabilitering innebär att man får träffa flera professioner på samma ställe, exempelvis läkare, psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeut. I början av rehabiliteringsprogrammet identifierar vi stressfaktorer och tar fram en åtgärdsplan. Vi träffar även arbetsgivaren för att diskutera vad som kan förändras för att hjälpa den sjukskrivna komma tillbaka till arbetet på ett hållbart sätt.

– Det är svårt att säga hur lång tid det tar att bli frisk och återigen behövs det mer forskning kring utmattningssyndrom. Av erfarenhet så skulle jag säga att man generellt får räkna med att det tar ett till två år efter avslutad rehabilitering innan man har återhämtat sig helt. Men det är mycket vanligt med långvarig trötthet och vissa individer upplever att de är stresskänsliga även efter tillfrisknandet, ibland livet ut.

– Så det bästa du kan göra är att lyssna på din kropp och försöka ändra din situation innan du blir sjuk. Många tar faktiskt bättre hand om sin mobiltelefon än sin egen hälsa. När batteriet på mobilen är lågt letar vi upp en kontakt för att ladda mobilen så att den ska fortsätta att fungera. Men när det gäller oss själva så tar vi ofta bort alla kontakter – som god sömnkvalitet, dagliga promenader, träning och egen tid – vilka är källor till ny energi. Och då är det bara en tidsfråga innan du blir sjuk.

Hur förklarar man för barnen?

Oavsett barnens ålder är det viktigt att förklara att han eller hon inte har med utmattningen att göra. Barn känner lätt skuld och kan associera sjukdomen med den senaste veckans bus.

För barnen kan man beskriva utmattningsproblematiken som ett batteri i mobiltelefonen. Tidigare kunde batteriet laddas till 100 procent, men nu kanske det bara går att ladda 50 procent eller ännu mindre. Då kan man inte använda mobilen på samma sätt som tidigare. Om man med 100 procent kunde ringa, mejla, fota, spela spel, läsa artiklar och göra inlägg på Facebook och Instagram, så kanske det på 50 procent batteri bara räcker till att ringa och skicka sms.

Vad händer i kroppen vid utmattningssyndrom?

När kroppen gasar under en längre tid leder det till höga doser av stresshormon som kortisol och adrenalin. Långvarigt höga doser av stresshormon påverkar olika delar av hjärnan negativt och leder till problem med minne, koncentration, planering och koordination.

Det kan även leda till förhöjt blodtryck och höga blodfetter samt sämre immunförsvar. Många upplever även problem med sömnen, värk i kroppen och problem med magen. Även ångest och depression är vanligt.

Vad gör man om man är i riskzonen?

• Slå i bromsen. Skala av, delegera och fokusera på återhämtning.
• Prioritera sömnen och regelbundna pauser under dagen.
• Regelbundna måltider: frukost, lunch och middag.
• Ta dig tid att reflektera.
• Meditera och yoga.
• Prata med din chef om du kan släppa något projekt under en tid. Om du jobbar i kontorslandskap, fråga om du kan få sitta vid en lugnare plats.
• Släpp privata projekt som renovering, bygg, uppdrag som klassförälder och att passa grannens katter.
• Hitta samarbeten med andra föräldrar för att hämta och lämna barn på skola och aktiviteter.
• Be om hjälp.

Om Rehabakademin i Solna

Rehabakademin vänder sig till patienter över 18 år som sedan en längre tid har svårigheter att hantera sin vardag på grund av långvarig smärta eller utmattningssyndrom. På rehabakademin.se finns ett utmattningstest och ett smärttest att göra själv.