Avsnittet i korthet
Kostnaden för ett barn har ökat med cirka 75 procent på tio år, medan den allmänna prisnivån i ekonomin har stigit med omkring 30 procent.
– På en tioårsperiod har det blivit ungefär 1 miljon kronor dyrare att ha ett barn från födsel till och med 18 årsdagen säger privatekonomen Américo Fernández.
SEB:s beräkning omfattar bland annat mat och hushållskostnader, kläder, fritidsaktiviteter, barnomsorg, månadspeng samt lönebortfall vid föräldraledighet.
Boende och mat driver upp utgifterna
Två kostnadsposter sticker särskilt ut. Den första är boendekostnaden som har ökat med omkring 185 procent och utgör i dag cirka en fjärdedel av den totala kostnaden för ett barn. Den andra är ökande matkostnader som på tio år har stigit med omkring 70 procent.
– Man glömmer ofta att ett barn inte bara kostar i kläder och prylar, utan även i vardagsutgifter som mat, hushållskonsumtion och resor som bara följer med, säger Elsa Boyer de la Giroday, privatekonomisk analytiker på SEB.
Deltidsarbete driver upp kostnaderna ytterligare
Om deltidsarbete under småbarnsåren räknas in, inklusive lägre pensionsavsättningar, stiger den totala kostnaden till omkring 2,9 miljoner kronor.
På plussidan finns däremot barnbidraget. Samtidigt har nivån på bidraget hållits oförändrad sedan 2018.
– Vi pratar mycket om att saker har stigit i takt med inflationen. Men det här är en sak som inte är inflationsjusterad och har därmed urholkats. Om man inflationsjusterat barnbidraget så hade det varit 350 kr högre, och då är vi uppe i 1600 kronor i stället för 1250 kronor som det är idag, påpekar Américo Fernández.