Möjligheterna i cirkulär ekonomi: Diskussioner från Almedalen
Även om det kanske mest framträdande temat i Almedalen i år var säkerhet och försvar, var diskussionerna om hållbarhet, omställning och klimatnytta intensiva. Och i grunden handlar det ju om samma fråga – hur bygger vi ett motståndskraftigt, resurseffektivt och fossilfritt samhälle för nuvarande och framtida generationer?
Årets Almedalsvecka hölls i slutet av juni, där politiker och representanter för näringsliv och civilsamhälle samlas i den pittoreska medeltidsstaden Visby på Gotland. I olika format diskuteras de viktigaste och mest aktuella samhällsfrågorna. Den här gången deltog jag i flera spännande samtal om cirkularitet och hur övergången från linjär till cirkulär ekonomi kan bidra till resurseffektivitet, minskade utsläpp och lönsamhet.
Ett sätt är förstås att se till att vi tar vara på våra resurser i form av både råvaror och producerade varor så att vi inte i onödan förbrukar jungfruliga material där tillgången är ändlig. Eftersom jag till vardags jobbar med hållbara investeringar på SEB Asset Management och dessutom är ganska nyutnämnd ledamot i regeringens Delegation för cirkulär ekonomi tycker jag att det var glädjande att se så många seminarier och paneldiskussioner handla om den viktiga omställningen från linjär till cirkulär ekonomi.
Det behövs insatser både när det gäller insamling, återvinning och återbruk men också när det gäller innovation och utveckling av nya material och produkter som inte slutar sina dagar som avfall efter bara kort användning.
Från linjärt till cirkulärt
I dag lever vi med mer eller mindre linjära materialflöden där vi utvinner resurser, tillverkar produkter som sedan används under en begränsad tid för att så småningom bli avfall som kanske eldas upp. Det är förvisso så att graden av cirkularitet varierar ganska mycket, beroende på om vi ser på, till exempel, PET-flaskor, aluminium eller textilier. Både vissa plaster och metaller återvinns och cirkuleras i relativt stor utsträckning.
Men låt oss ta ett klädesplagg som exempel. Alltför ofta produceras kläder utan en tanke på att kvalitet eller design gör det möjligt att återanvända plagget och alltför många plagg som vi har tröttnat på hamnar på någon soptipp i världen eller eldas upp.
Utmaningar med textilier
Flera av samtalen i Almedalen handlade om hur vi kan nå en högre grad av cirkularitet när det gäller textilier.
Dagens textilproduktion kräver resurser av råvaror, vatten, kemikalier och energi och den orsakar utsläpp till luft, mark och vatten. Vi använder mer och mer textilier och efterfrågan fortsätter att öka över hela världen. De textila flödena är också globala och bygger i många fall på utnyttjande av billig arbetskraft.
Graden av insamling och återvinning av textila material är fortfarande ganska låg globalt och vi hör skräckhistorier om dumpning av kläder på afrikanska soptippar eller returnerade, fullt fungerande kläder som bränns upp i öknen i Sydamerika. I Sverige har kommunerna sedan årsskiftet ansvar för insamling av uttjänta textilier, vilket på kort sikt har skapat viss förvirring och påverkat möjligheterna att återvinna och återbruka. Billiga kläder importeras till Sverige och kan på grund av sitt höga kemikalieinnehåll och dåliga kvalitet inte återanvändas eller återvinnas. Kort sagt finns det förbättringspotential när det gäller att öka cirkulariteten i textilvärdekedjan.
Flera av samtalen i Almedalen handlade alltså om hur vi kan nå en högre grad av cirkularitet när det gäller textilier. Det behövs insatser både när det gäller insamling, återvinning och återbruk men också när det gäller innovation och utveckling av nya material och produkter som inte slutar sina dagar som avfall efter bara kort användning. Jag hoppas att diskussionerna fortsätter och att både produktion och konsumtion av textilier kan bli mindre linjär och mer cirkulär i framtiden.
Vice vd, Chef för Hållbarhet och kommunikation, division Asset Management
Elisabet Jamal Bergström
Vice vd, Chef för Hållbarhet och kommunikation, division Asset Management
