Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Kreditkulturen växer – särskilt bland unga

De senaste tio åren har antalet skuldsatta unga vuxna minskat, men nu har trenden vänt. Idag är 32 000 unga överskuldsatta enligt Kronofogden, och den snabbast växande gruppen är unga kvinnor, vars skulder främst är relaterade till konsumtion.

Tufft ekonomiskt klimat och ändrade konsumtionsmönster

De senaste åren med hög inflation och högre räntor har bidragit till att fler fått svårt att klara sina löpande betalningar. Samtidigt ser vi ändrade konsumtionsmönster där det har blivit betydligt lättare att handla på kredit. Det är som att vi inte riktigt förstår att vi skuldsätter oss. Varje gång vi använder kreditkort eller ”köp nu, betala senare” är det just det vi gör – skuldsätter oss.

Den snabba digitaliseringen av ekonomin har skapat en vardag där oövervägda beslut tar en allt större del och många småköp snabbt ackumuleras till större skulder.  Av de med skulder hos kronofogden har sex av tio en första skuld på 4000 kronor eller lägre, så att småköp är obetydliga stämmer inte.

Vanligast bland unga att få nya skulder

Unga vuxna som får en skuld hos kronofogden tenderar att bli mer långvarigt skuldsatta. Det är just i den yngsta gruppen, under 30 år, där det är vanligast att få nya skulder efter en skuldsanering – mer än var fjärde fick en ny skuld inom två år.

Så varför drabbas just unga vuxna? En anledning kan vara att frontalloben, som exempelvis har hand om beslutsfattande, riskbedömning, impulsivitet och konsekvenstänk, inte är färdigutvecklad förrän vi är i 25-30 årsåldern. Att unga vuxna därför i större utsträckning kanske lockas av ”köp nu, betala senare” är alltså inte konstigt.

Genvägar i hjärnan lurar oss till konsumtion

En annan bakomliggande faktor är något som drabbar oss alla. Kort och gott har hjärnan skapat smidiga genvägar för att spara energi när beslut ska tas – detta är något som brukar kallas en kognitiv bias. En av dessa är hyperbolisk diskontering och betyder att vi värderar att få någonting nu mer än om vi skulle få samma sak vid en senare tidpunkt. Genom denna finurliga beräkning talar hjärnan om att det är bättre att konsumera idag än att spara till framtiden.

Hur ska man använda krediter och vad får man egentligen låna till?

Se krediter mer som en möjliggörare om du exempelvis vill få hem och testa en vara först, inte för att hjälpa dig ha råd. Har du inte råd att betala det du köper, ska du heller inte köpa det. Sedan finns det absolut en del stora utgifter som många behöver låna till, att exempelvis köpa lägenhet utan lån kan vara väldigt svårt så det är klart att vi ibland behöver låna pengar. 

En bra tumregel kan vara

Saker det är okej att låna till:

  • Utbildning (CSN)
  • Bostad
  • Bil

Utbildning och bostad kan ses som investeringar för framtiden och är okej att låna till. Bil kan vara en kantboll. Beroende på vart man bor kan en bil behövas för att ta sig till skola eller jobb. Det är inte rimligt att förvänta sig att unga kan lägga ut så mycket pengar på en gång varav billån kan vara ett alternativ.

Saker du inte ska låna till:

  • Löpande utgifter
  • Konsumtion
  • Semester

Löpande utgifter, konsumtion och semester ska man aldrig låna till. Konsumtionslån är ofta dyra och har tyvärr blivit väldigt lättillgängliga. Här gäller: konsumera inte för pengar du inte har.

Om du har fler lån är en tumregel att konsumtionskrediter med hög ränta ska betalas tillbaka först då deras ränteavgifter ofta är högre.

Ida Nordenadler
Privatekonomisk analytiker

Ida Nordenadler

Privatekonomisk analytiker

Ida Nordenadler


Upp