Med Trump vid rodret riskerar USA alltså att lämna klimatarenan, vilket skulle ge Kina – världens största investerare i förnybar energi – en ännu starkare position. Kina har redan gjort betydande framsteg inom grön teknik och innovation. Att USA drar sig tillbaka kan bana väg för att Kina tar ledartröjan i kommande klimatmöten, som COP30 i Brasilien. Men, oavsett Trumps tillbakadragande från Parisavtalet, kvarstår ett faktum: det globala klimatmålet är redan mer beroende av Kinas klimatomställning och tekniska framsteg än av USA:s deltagande.
Harris gröna vision och USAs nya industriella era
Kamala Harris har en helt annan plan. Med Biden-administrationens Inflation Reduction Act (IRA) – en satsning på ca 400 miljarder dollar i grön energi och klimatomställning vill hon placera USA i spetsen av den globala gröna ekonomin. Målet? Att bygga en ny industriell era för USA, där industrisatsningar, vindkraft, solenergi och elbilsproduktion skapar både miljövinster och jobb. Med IRA har över 330 000 jobb redan skapats, främst i republikanska delstater, och Harris ser framför sig att jobbtillväxten kan nå 1,5 miljoner nya gröna jobb till 2035. Detta är inte bara en klimatpolitik – det är en ekonomisk strategi som ska göra USA mindre beroende av kinesisk teknik och import, särskilt inom batteriproduktion som är nyckeln till samhällets elektrifiering. Harris strategi är alltså inte bara en kamp mot klimatförändringarna utan också ett försök att stärka USA:s arbetsmarknad och konkurrenskraft genom att bygga upp inhemska produktion- och leveranskedjor. Här finns en tydlig kontrast: medan Trump blickar tillbaka mot en tid då fossila bränslen dominerade, ser Harris fram mot en grönare och mer hållbar framtid.
Men det kanske är något kategoriskt att tänka så. Den tragiska sanningen är att från ett globalt klimatperspektiv kvarstår faktumet att USA:s olje- och gasproduktion har ökat drastiskt både under Trumps förra administration liksom under Bidens. Detta trots två olika gröna agendor. Trump kan ta åt sig äran för att ha ökat antalet licenser för olje- och gasborrning vilket har möjliggjort ökad produktion. Biden-Harris-administrationen utfärdade också tillstånd och såg en ökning i produktion, men införde samtidigt regler för att begränsa växthusgasutsläpp från fossila bränslen. Så även om presidenters handlingar kan påverka industrins framtid, har de viktigaste faktorerna bakom USA:s olje- och gasproduktion hittills varit svaga investeringar i utbyggnad av förnybar kraft, bättre produktionseffektivitet och ökad global efterfrågan givet att energisäkerhet är den viktigaste frågan i dagens geopolitiska situation. Vi hoppas att Kamala Harris tydliga ställningstagande om att hon kommer vara olik Biden som president gäller även på detta område.
Tariffernas spelfält – handelskrig på steroider
Handelspolitiken skiljer sig däremot något mellan kandidaterna. Dock inte så mycket som man tror då Biden-administrationen ju trots allt har behållit de flesta tarifferna från Trump-administrationen. Men Trump, sin vana trogen, har också en aggressiv plan för handelspolitiken. Han vill införa tariffer på upp till 60% på kinesiska varor, vilket skulle förvärra relationerna med Kina och återigen skaka om världshandeln. Denna gång står det däremot 3.80 biljoner dollar i handelsvolym på spel – nästan tio gånger så mycket som i Trumps tidigare handelskrig med Kina eftersom hans tilltänkta tariffstrategi numera innefattar alla importer till USA. Detta kan så klart vara en del av hans taktik att omförhandla handelsavtal men vi har ju sett historiskt att handelspolitiken är hans primära fokus. Det är därför viktigt att ta det mer allvarligt än allt annat han påstår under en valrörelse.
Flera oberoende studier bekräftar att det är en politik som riskerar att driva upp kostnaderna för amerikanska konsumenter. Enligt en studie från september 2024 från Peterson Institute for International Economics kan amerikanska hushåll drabbas av ökade kostnader på mellan 1 300 och 2 600 dollar per år på grund av tarifferna. Givet att den amerikanska ekonomin är konsumtionsdriven kan tariffpolitiken vara oerhört negativ.
Det viktigaste är dock att inte bara kinesiska varor som påverkas denna gång. Trump har tidigare visat att Europa inte är undantaget från hans policy. När han höjde tullarna på stål och aluminium under sin förra mandatperiod, drabbades både den inhemska bilindustrin och den tyska bilindustrin av högre kostnader. Även om hans hot om att införa tullar på europeiska bilar uteblev, mest på grund av pandemins globala konsekvenser enligt uttalanden i Financial Times under 2018, riskerade tyska bilindustrin 7.5 miljarder dollar i tappade intäkter. Denna gång riskerar Europa att bli indraget i ett handelskrig som skulle kunna skada dess exportindustri ytterligare, särskilt inom fordon och teknik. Med tanke på de utmaningar bilindustrin har i dagsläget är hotet om ökade kostnader inte en välkommen nyhet.
Kongressen och Senaten – maktens balans
Klimatångest, uteblivna satsningar, handelskrig eller ökade geopolitiska risker. Oavsett vem som vinner valet kommer USA framtida politik inte att dikteras av presidenten ensam. Kongressen och Senaten spelar en avgörande roll. Om Republikanerna behåller kontrollen över en eller båda kamrarna, kommer Harris att möta starkt motstånd mot sina gröna ambitioner. Men om Demokraterna stärker sitt grepp, kan IRA expandera och intensifieras. En splittrad kongress skulle däremot kunna leda till ett politiskt dödläge, där presidentens makt att driva igenom reformer begränsas.
För Trump är situationen liknande. Hans tariffpolitik och satsning på fossila bränslen kan få grönt ljus om Republikanerna kontrollerar kongressen, men stödet för denna politik är långt ifrån givet, även bland alla republikaner. Med Demokraterna som maktfaktor i någon av kamrarna, kan hans mer radikala förslag möta starkt motstånd. Det mest anmärkningsvärda är att budgetunderskottet inte diskuteras i tillräckligt hög utsträckning. Både Peterson Institute och The Committee for a Responsible Federal Budget, en oberoende granskare av ekonomisk policy i USA, har undersökt vad konsekvenserna för båda kandidaternas policy skulle innebära för den amerikanska statsskulden. The Committee for a Responsible Federal Budget publicerade i oktober 2024 en analys som visar att Trumps politik kan öka statsskulden med 7,5 biljoner dollar, medan Harris politik kan leda till en ökning på 3,5 biljoner dollar.
Vad valet betyder för Norden?
Valet mellan Kamala Harris och Donald Trump kan ha betydande implikationer för nordiska bolag. Harris fokus på grön energi och internationellt samarbete öppnar dörrar för expansion, investeringar och samarbete inom industri, hållbarhet och kanske till och med en omställning som leder till Parisavtalets uppfyllande. Nordiska bolag bör då fokusera på att expandera sin närvaro, söka strategiska partnerskap och anpassa sina erbjudanden för att möta marknadens behov.
Trumps protektionistiska och fossilbränsleorienterade politik kan däremot skapa hinder och osäkerhet, särskilt för bolag inom förnybar energi och de som är beroende av internationell handel. Handelskonflikter kan störa leveranskedjor och öka kostnader för nordiska bolag som är verksamma i USA eller beroende av internationell handel. Geopolitiska spänningar skulle kanske intensifieras än mer. Nordiska bolag bör noggrant följa valet och anpassa sina strategier baserat på valutgången för att maximera möjligheterna och minimera riskerna på den amerikanska marknaden.
Samtidigt måste man beakta att både Trumps och Harris målsättning är att bygga upp stora delar av den amerikanska industrin. Många av de nordiska bolagen har redan idag en lokal produktion och kan därför navigera framgångsrikt genom de förändringar som valet kan medföra och fortsatt växa på den globala marknaden.
Vår strategi framåt: långsiktig kvalitet i fokus
Oavsett vem som vinner valet kommer det leda till att den globala marknaden kommer att vara mer protektionistisk än tidigare. Som fondförvaltare av en fond med fokus på investeringar i bland annat energiomställning, resurseffektivitet, hälsa och cirkulär ekonomi har vi en strategi för att möta förändringarna oavsett valutgång. Bolag som skapar ett resilient samhälle är därför vår viktigaste ledstjärna när vi investerar. Harris gröna agenda ger oss fantastiska investeringsmöjligheter i nordiska bolag som är i position att kapitalisera på den övergripande strukturella trenden av samhällets omställning. Vi tycker att nordiska bolag kan leda den hållbara omställningen i både USA och Europa. Samtidigt är vi förberedda på utmaningarna som eventuellt kan uppstå om Trump vinner, men vi är inte på något sätt oroliga för händelseutvecklingen. Vi håller fast vid vår filosofi – att investera i långsiktigt hållbara, lönsamma och kvalitativa bolag. Politiken må förändras, men vår grundprincip förblir densamma: kvalitet vinner alltid i längden.
