Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Nu öppnar finansministern plånboken – främst för dig som arbetar och sparar

Hösten är här och med den regeringens nya budget. Kampen mot inflationen anses vunnen och regeringen satsar 60 miljarder kronor varav nästan hälften hamnar i hushållens plånböcker genom olika skattesänkningar.

De första löven har börjat ändra färg. Ett annat tecken på att hösten är här är den budget som regeringen nyligen presenterade. Den här hösten ser vår finansminister Elisabeth Svantesson nöjdare ut än tidigare år. Bland annat för att kampen mot inflationen anses vunnen och regeringen nu kan satsa mer pengar än normalt, 60 miljarder, varav nästan hälften kommer hamna i hushållens plånböcker via olika skattesänkningar. Några av de viktigaste förändringarna vi ser i höst är

  • sänkt skatt för dig som arbetar och är yngre än 66 år genom ett ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag
  • sänkt skatt för pensionärer
  • skattefritt grundbelopp på sparande upp till 150 000 kronor på investeringssparkonto och kapitalförsäkring
  • slopat ränteavdrag på lån utan säkerhet.

Vad innebär höstbudgeten för just dig?

Den största satsningen görs genom skattesänkningar för de som arbetar, och då främst till medelinkomsttagare för att hjälpa pressade hushåll. Men i kronor och ören ger skatte­sänkningarna mest till höginkomsttagare. Regeringens förhoppning är nu att hushållen ska öka sin konsumtion och på så sätt få igång tillväxten. Samtidigt vill de stimulera sparandet genom att göra det mer lönsamt att spara skattefritt på investeringssparkonto (ISK) och kapital­försäkring. Framtiden kommer att utvisa hur vi som hushåll agerar när vi får mer pengar i plånboken via skattesänkningar, tillsammans med minskade räntekostnader efter Riksbankens räntesänkningar. I vår kvartalsvisa undersökning, Sparkollen, uppger allt fler att de planerar att växla upp sitt sparande de kommande sex månaderna och att det genomsnittliga månadssparandet kommer att öka.

För att du ska kunna bena ut hur detta kan påverka din privatekonomi, kommer här en kort sammanställning av de viktigaste förändringarna som börjar gälla efter årsskiftet.* 

Sänkt skatt för dig som arbetar och är yngre än 66 år genom ett ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag

Det riktar sig främst till heltidsarbetande och medelinkomsttagare. För den som tjänar 35 000 kronor i månaden innebär det ytterligare cirka 300 kronor i plånboken efter skatt varje månad. Om du har en inkomst som ligger över gränsen för när du börjar betala statlig inkomstskatt på 20 procent, som 2025 går vid en månadsinkomst på 53 592 kronor, kommer skattesänkningen bli större. Vid en månadsinkomst på drygt 60 000 kronor blir den totala skattesänkningen cirka 800 kronor per månad.

För dem med högre inkomster kommer den slopande avtrappningen av jobbskatteavdraget ge än mer pengar i plånboken. Vid en månadsinkomst på cirka 80 000 kronor blir den totala effekten cirka 1 400 kronor lägre skatt i månaden och vid en månadsinkomst på 125 000 kronor blir den drygt 2 600 kronor. Det är däremot värt att nämna att effekten i  plånboken kan bli mindre om kommuner och regioner väljer att höja den totala kommunalskatten.

Sänkt skatt för pensionärer

Skatten för den som är över 66 år sänks genom att det förhöjda grundavdraget förstärks ytterligare. Det innebär en bred skattesänkning eftersom den gynnar såväl pensionärer som de som väljer att fortsätta arbeta helt eller delvis efter 66. Utöver detta slopar man även avtrappningen av det förstärkta grundavdraget som i princip får samma effekt som det avtrappade jobbskatteavdraget. En pensionär med 25 000 kronor i månatlig pensions­inkomst kommer få cirka 150 kronor lägre skatt i månaden och för den med en pensionsinkomst på 50 000 kronor blir det 370 kronor mer i plånboken per månad.

Skattefritt grundbelopp på sparande upp till 150 000 kronor på investeringssparkonto och kapitalförsäkring

Från och med nästa år blir sparande på ISK och kapitalförsäkring skattefritt upp till ett värde på 150 000 kronor. På överstigande belopp blir beskattningen som idag, d.v.s. det schablon­beskattas. Skatten beräknas genom att det så kallade kapitalunderlaget (i princip de pengar som fanns på kontot under året) multipliceras med statslåneräntan, SLR, per den 30 november året innan beskattningsåret plus en procentenhet, dock som lägst 1,25 procent, för att få fram en schablonintäkt. Skatten varierar därmed från år till år. 2024 är räntan 3,62 procent (SLR 2,62 procent+1 procentenhet).

Denna så kallade schablonintäkt beskattas sedan med skattesatsen för inkomst av kapital på 30 procent. Om du har ett sparande på 150 000 kronor betalar du med dagens skattenivå 1 629 kronor i skatt. Nästa år innebär det att du inte kommer betala någon skatt på ditt sparande upp till det beloppet. Eftersom SLR ännu inte är fastställd för nästa år vet vi inte hur stor skattesänkning blir. Det enda vi kan konstatera är att det blir mer fördelaktigt att spara och bygga upp ett sparkapital och att du kommer få betala lägre skatt på ditt sparande framöver. Men kom ihåg att skattefriheten gäller per person och inte per produkt.

Slopat ränteavdrag på lån utan säkerhet

Nästa år kommer reglerna om ränteavdrag förändras. Skattereduktionen på underskott av kapital – ränteavdraget – som idag gäller för alla typer av lån ska bara gälla för lån med säkerhet som bostad, bil, båt och värdepapper. För resterande typer av lån, så kallade blancolån, kommer ränteavdraget trappas av i två steg. För 2025 halveras ränteavdraget från dagens 30 procent till 15 procent för att sedan helt tas bort 2026. 

Hoppas du fått något bättre koll på vad som påverkar din plånbok nästa år. Lite mer pengar att konsumera eller spara – eller både och – när det sannolikt blir lite mer luft i hushållsbudgeten via skattesänkningar men främst tack vare lägre räntekostnader.

* under förutsättning att budgeten går igenom Riksdagen i december. Men eftersom regeringen har majoritet i Riksdagen räknar vi med att förslagen kommer beslutas och att de börjar gälla den 1 januari 2025.

Senior privatekonomisk analytiker

Susanne Eliasson

Senior privatekonomisk analytiker

Susanne Eliasson