Löneväxling innebär en pensionsförsäkring där inkomstskatt betalas vid utbetalning, till skillnad från kapitalförsäkring och ISK. Det är osäkert vilken skattesats som kommer att gälla vid utbetalning, men vi kan anta en statlig och kommunal skattesats på cirka 20 respektive 30 procent.
Om vi vidare antar att arbetsgivaren även skjuter till 5,8% extra till den summa som löneväxlas. Anledningen till att de kan göra det är att den särskilda löneskatten på pensionspremier är lägre än arbetsgivaravgiften på utbetald lön.
Förutsatt att det inte tillkommer någon statlig skatt vid utbetalning, visar det sig att löneväxla 2 000 kronor månatligen är mer gynnsamt än att spara i kapitalförsäkring eller ISK över en period på 10 respektive 30 år. På en tidshorisont av 10 år innebär det en extra avkastning på cirka 60 000 kronor, och på 30 år 200 000 kronor. Dessa siffror baseras på att fulla avgifter för löneväxling tillämpas, vilket är 0,65% plus en årlig fast avgift på 374 kronor (enligt 2024 års villkor).
För att det ska vara möjligt att löneväxla bör ens månadslön vara högre än 51 300 kronor (2024).
Så här har jag räknat:
- Månadsinbetalning under 10 år respektive 30 år
- Löneväxling 2 000 kr/mån, bruttolöneavdrag
- Sparande i K eller ISK 1 000 kr/mån (50% marginalskatt)
- 5,8 % extra från arbetsgivare vid löneväxling
- Avkastningsskatt pensionsförsäkring 0,3% (2% ränta)
- ISK & Kapitalförsäkring med avgift: 0 kr (fondavgift tillkommer)
- Löneväxling avgift: 0,65% + 374kr per år (År 2024)
- 5% årlig avkastning
- 30% kommunalskatt
- 20% statlig skatt
