Nyligen presenterades en utredning som föreslog lättade amorteringskrav och höjt bolånetak. Vad handlar egentligen förslaget om? Kan vi räkna med att det kommer införas och i så fall när? Och inte minst, vad innebär det för den som ska köpa bostad?
I dag finns det regler som säger att du endast kan belåna din bostad upp till 85 procent av bostadens värde. Det innebär att du måste kunna betala minst 15 procent i kontantinsats. För att öka den finansiella stabiliteten hos hushållen införde Finansinspektionen även flertalet amorteringskrav för att säkerställa att hushållen också betalade av de lån de tagit på sig.
Man kan alltså som mest behöva betala av sitt lån med 3 procent per år. Per miljon i bolån motsvarar det 2 500 kronor i månaden. Det här brukar man ibland kalla för ett tvångssparande, eftersom det är pengar som tillfaller mig i den mening att jag vid en försäljning av min bostad inte har lika stora lån kvar utan kan behålla en större del av köpeskillingen.
När bolåneräntorna steg kraftigt under 2022 och 2023, samtidigt som inflationen och elpriserna var höga, fick många hushåll det tufft att få ekonomin att gå ihop. Då ifrågasattes det från flera håll om det var rimligt att ha ett tvångssparande i form av amortering när man samtidigt inte kanske hade råd att betala sin elräkning. Reglerna kring amortering och bolånetak gör också att det är svårare för unga personer, som ofta har lägre lön och mindre kontantinsats, att få lån från banken som räcker till att köpa en bostad. Därför var det flera partier som ville lätta på ett eller flera av amorteringskraven.
En utredning har nu gjorts där man analyserat dessa makrotillsynsåtgärder och presenterat flera förslag kring lättnader. Man belyser just att det är svårare för unga att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden och menar på att de som har mycket pengar inte påverkas i särskilt stor utsträckning, medan de som har lite pengar får svårt att konkurrera. Samtidigt ifrågasätter man på vilket sätt dessa regler bidrar till finansiell stabilitet för hushållen. Att svenskarna minskar sin belåning är såklart bra, men om de inte har råd att bygga upp en buffert är de likväl känsliga om det plötsligt uppstår en oförutsedd utgift eller om elpriserna plötsligt skenar. Därtill är det dyrare att låna pengar idag än vad det var när reglerna infördes, vilket torde påverka hur stora lån hushållen är villiga att ta på sig.
Det här vill man göra i två steg. I steg ett ingår det höjda bolånetaket, det nya skuldkvotstaket samt att man plockar bort det förstärkta amorteringskravet, det vill säga 1 procents amortering vid skuld över 4,5 gånger årsinkomsten. I steg två tas även amorteringskravet om 1 procent vid en belåningsgrad över 70 procent bort.
Vad innebär det här då i kronor och ören? Om jag skulle köpa en bostad för 1 miljon kronor, ha högsta möjliga belåningsgrad och även uppfylla kraven för att amortera 3 procent innebär det att lånet för bostaden skulle landa på 850 000 kronor. Jag skulle då amortera 25 500 kronor per år, eller 2 125 kronor i månaden. Med de nya reglerna skulle jag kunna låna 900 000 kronor i stället och med en amortering på 1 procent betala av lånet med 9 000 kronor per år eller 750 kronor i månaden. Har jag en genomsnittlig årsinkomst på 480 000 kronor skulle jag som mest få låna 2 640 000 kronor med det nya skuldkvotstaket.
Min amortering skulle enligt exemplet minska med 1 375 kronor per månad, men jag har å andra sidan ett större lån och ska därmed betala lite mer i ränta varje månad. Eftersom jag betalar av mindre på lånet innebär det också att det tar längre tid innan jag betalat av det och kommer därför ha betalat mer i ränta totalt sett jämfört med om jag hade haft en snabbare amorteringstakt.
Nästa steg i processen är att regeringen går igenom förslagen. Vad som kommer införas vet vi inte, men eftersom flertalet riksdagspartier vill se lättnader av amorteringskraven kan vi anta att det i alla fall kommer bli någon förändring. När detta inträffar är osäkert, men regeringen planerar att återkomma framåt våren. Vad som är viktigt att ha med sig som bostadsköpare är just att det än så länge är ett förslag och att det kan ta tid innan förändringar sker. Man bör därför vara försiktig med att prisa in dessa förslag inför sitt kommande bostadsköp.
