Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Svårt att välja rätt fond, eller?

Jag tror att många funderar på varför just deras fond inte har stigit på samma sätt som andra fonder i kurslistan. Eller också varför det kan vara så stor skillnad på fonder som verkar placera i samma marknad eller bransch. Här kommer några tankar och tips.  

På frågan om det är lätt eller svårt att välja fonder så säger jag både och. Det finns nästan oräkneliga fonder med varierande inriktningar, vilket öppnar för många möjligheter. Samtidigt gör ett alltför stort buffébord att det blir klurigt att välja vad man ska lägga på tallriken. Till det kommer att det händer oväntade saker i vår omvärld som gör att den förväntansbild som jag hade när jag valde fond, drastiskt kan förändras.

Det finns ändå några saker som kan ge lite guidning. En viktig grej att tänka på är att det är historia man tar del av när man tittar på hur olika fonder utvecklats. Visst kan fonden fortsätta att stiga eller falla i kurs, men det är värt att fundera på om det kanske kan komma en reaktion åt andra hållet. Framför allt om marknadsförutsättningarna förändras. En vinnare kan snabbt bli en förlorare och vice versa.

Ett sätt att kanske få en signal om potentialen framöver är att titta på utvecklingen i ett kortare perspektiv, till exempel de senaste månaderna. Om en fond stigit kraftigt, men uppgången går att hänföra till en period längre bort och den därefter varit mer måttlig, kan man fundera över framtida potential. Kanske är det dags för någon annan fond.

Beroende på inriktning kan fonders rörelser också variera kraftigt.

För fonder som investerar över ett större område, exempelvis globala aktiefonder, är skillnaden i utveckling mellan bra och dåliga perioder ofta mindre än för fonder som investerar i mer begränsat. Exempel på det senare är mindre geografiska marknader som olika tillväxtmarknader (emerging markets), eller så kallade bransch- eller sektorfonder som teknologi, läkemedel eller förnybar energi. En ”smalare” inriktning kan förvisso möjliggöra större uppgångar, men ökar också känsligheten – och risken.

Under de senaste åren har det också varit stora skillnader fonder emellan, trots att de kan tyckas ha likartad inriktning. Här finns flera faktorer som spelar in. Olika förvaltares skicklighet är givetvis en. En minst lika viktig aspekt är hur fondens placeringsunivers ser ut. Sverigefonder är ett exempel, där det är lätt att anta att förvaltarna har samma bas i utbudet. Men om fonden får placera i större eller mindre bolag, eller både och i olika grad, kan få stor påverkan. I år har exempelvis Stockholmsbörsens mindre bolag haft en betydligt svajigare utveckling än stora bolag vilket synts i kursutvecklingen. Det här gäller för de allra flesta marknader så fondens univers kan dels bidra med en förklaring till utvecklingen, dels ge en hint om framtida möjligheter. Alla fonder ska ha ett fakta- eller produktblad och ofta hittar man fondens inriktning i början på informationen i dessa.

Genom att titta på en fonds namn kan man få en hel del guidning.

När det gäller aktiefonder hittar man ofta orden ”growth” eller ”value” i dem. ”Growth” antyder att det är en fond med fokus på bolag med tillväxtinriktning. Det är bolag som i många fall har extra möjligheter i ett positivt börsklimat, men som i flera fall är lite mer räntekänsliga. Därför hade flera av dessa en stark utveckling under lågränteperioden, men har haft det lite kämpigare under de senaste årens ränteuppgångar. ”Value” syftar mer till större kvalitetsbolag som kanske inte rusar uppåt när börsglädjen spirar, men i gengäld ofta håller emot bättre i bistrare tider. Så beroende på marknadsklimat har de olika förutsättningar. Många fonder investerar i både och då får man en mer välbalanserad fond mot just den marknaden.

Avseende räntefonder så är det främst två saker att tänka på, vilken typ av räntepapper som fonden investerar i och löptiden på innehaven, den så kallade durationen. Fonder som investerar i företagsobligationer har ofta bättre potential än de som investerar i statspapper, men risken är också högre. Det gäller framför allt så kallade High Yield-fonder där svängningarna bitvis kan vara ganska stora. Fonder med innehav med kortare löptider är mindre känsliga för räntesvängningar än de med längre löptid då de förstnämnda vanligtvis snabbare anpassar sig till ränteläget. Samtidigt kan längre löptider vara extra intressant när ränteläget är högt, som fallet är nu, då det har möjlighet at ge god avkastning över en längre period.   

Ytterligare en viktig faktor är den så kallade tajmingen. När ska man börja spara i en viss fond och när ska man byta och varför? Internationella studier har de senaste 50 åren visat att just tajming är otroligt svårt och dessutom inte får så stor långsiktig effekt om man inte är väldigt lyckosam vid många tillfällen under längre tid. Det är väldigt få som klarar av det så det är bättre att vara konsekvent i sitt risktänk och orka hålla ut även i sämre tider för något man tror på. Så även om en fond tillfälligt backar så behöver det inte innebära att man ska kasta sig ur den och in i något annat.

Vilka lärdomar har jag då gjort under mina 35 år med placeringar?

Kortsiktig tajming lämnar jag därhän utan tänker mer långsiktigt. I valet av fond tittar jag i inledningen på respektive fonds produkt- eller faktablad för att snabbt skapa mig en bild av vad det är för fond. Jag har bestämt mig för en risknivå i mitt sparande som jag kan acceptera. Den har under åren justerats en del, beroende på hur min livssituation sett ut – exempelvis när barnen var små men nu är utflugna. Jag ser över mina fonder någon gång i månaden och gör eventuellt några justeringar när jag bedömt att en aktiemarknad borde ha lite mer eller mindre potential utefter vad jag läst mig till, eller om SEB har ändrat synen på ränteutvecklingen. Samtidigt vet jag att ingenting stiger för evigt och att nedgångar inte heller är varaktiga, så jag försöker tänka bortom horisonten.

Att stå framför det tidigare nämnda välfyllda buffébordet med fonder är spännande för en del, men kan vara lite skrämmande och nervöst för andra. Har man inte tid, möjlighet eller kanske tillräckligt med intresse eller kunskap så är mitt tips att välja en så kallad helhetsfond med en risknivå som passar just dig och som sedan sköter balansen i fonden åt dig, alternativt en bred global aktiefond kombinerat med en bred räntefond efter önskad kombination.

Att köpa fonder innebär en risk. Du kanske inte får tillbaka dina insatta pengar.

Roger Törnkvist
Placeringsstrateg

Roger Törnkvist

Placeringsstrateg

Roger Törnkvist


Relaterat innehåll