Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Om AI och investeringsmöjligheterna

AI – ett ord som har varit på allas läppar under det här året. Men vilken nytta kan vi ha av den nya tekniken och framför allt: Hur kan vi investera i den? 

När Chat GPT lanserades i slutet av förra året insåg många att AI kan erbjuda snabb, lättillgänglig och oerhört effektiv hjälp. Och att AI fick ett sådant genomslag på massmarknaden har gjort att det nu sker en enorm utveckling inom området.  

Det tränas så många AI-modeller att infrastrukturen inte räcker till.

Användningsområdena är redan många och växer med fart. Programmerare skapar ny kod, säljare skapar nytt presentationsmaterial, jurister skapar kontraktsförslag, arkitekter gör ritningar, ingenjörer skapar nya produkter och bioteknikbolag hittar nya läkemedelskandidater. Nytt digitalt innehåll – text, ljud, bild och video – kan skapas i ett nafs, med några enkla instruktioner. Resultatet kanske inte alltid blir det önskade, men man kan se det som ett utkast att jobba vidare med. Och tekniken är ännu ung och kommer att fortsätta att utvecklas under lång tid framöver, liksom tillämpningsområdena.

Jag och mina kollegor lanserade under året en fond med fokus på AI och ville hitta de bolag som kommer att kunna vinna på teknikens användning. Vi tyckte att det saknades en fond på marknaden med bara fokus på just AI. Något vi även reflekterade över var att tematiska fonder som letar investerings­möjligheter i ny teknik ofta investerar i unga, och i vissa fall olönsamma, bolag. Där är vår AI-fond annorlunda eftersom nästan alla innehav är i bolag som redan är etablerade och lönsamma – Nvidia, Microsoft och Adobe, till exempel. För det är just sådana bolag som idag gynnas av, och anammar tekniken.

De bolag vi idag investerar i kan delas in i fyra olika kategorier:

  1. Tillverkare av processorer. AI kräver enorm datakraft, för att träna upp och använda stora AI-modeller. Det gynnar företag som tillverkar avancerade halvledare, exempelvis processorer.  
  2. Internetföretag som säljer datakraft över internet – det så kallade molnet. Det är genom dessa som AI-modeller och modern mjukvara drivs, och Microsoft, Amazon och Google är exempel på sådana bolag. 
  3. Mjukvarubolag som bygger in AI-funktionalitet. Adobe är ett exempel på ett bolag som använder AI för att generera bilder och grafik. 
  4. Bolag som använder AI-teknik för att hitta nya affärslösningar. Vi har exempelvis ett bolag som använder AI för att identifiera nya läkemedelskandidater och ett annat bolag som har lanserat en generativ AI-tjänst, specialiserad på juridisk text.   

Den sista kategorin är den som idag har lägst representation i vår fond, men vi är övertygade om att det är det område som kommer att växa mest, i takt med att tillämpningarna av AI blir fler. Exakt vad som kommer att komma är vi onekligen väldigt nyfikna på, för det här är bara början …

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både stiga och falla och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. En fond med risknivå 5–7 enligt fondens faktablad, kan variera kraftigt i värde på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder fondbolaget använder sig av. Mer information t.ex. faktablad, informationsbroschyr och prospekt finns i vår fondlista.

Läs mer om SEB Artificial Intelligence Fund

Johan Söderström, Investment Management
Johan Söderström har arbetet med analys och förvaltning av bolag i tekniksektorn sedan 1997, med avbrott för ett par perioder som doktorand och läkemedelsfondsförvaltare. Förvaltar idag SEB Artificial Intelligence Fund tillsammans med Pavel Lupandin och Alexander Winberg.