Vad påverkar en ränteplacering?
En vanlig fråga när det kommer till räntefonder är vad som får dem att svänga i värde. De flesta vet att aktiekurser varierar och huvudskälet till att man köper aktier är att man tror på en uppgång. För obligationer, som räntefonder i regel består av, funkar det lite annorlunda.
När ränteläget på marknaden förändras så förändras även attraktiviteten hos en obligation. Om man kan få högre ränta på obligationer som ges ut idag – vilket händer när räntan går upp – minskar värdet på obligationer som getts ut tidigare, det vill säga kurserna går ner, och tvärtom.
När räntorna förväntas gå ner ökar räntefonder i värde och stigande räntor får dem att tappa i värde.
Räntefonder finns i flera olika varianter och risknivåer men gemensamt för dem är att de placerar i olika typer av räntebärande värdepapper – alltså papper som exempelvis ges ut av stora företag, kommuner och staten. De tre vanligaste formerna av räntefonder är korta räntefonder, långa räntefonder och räntefonder bestående av företagsobligationer.
Vad kännetecknar korta räntefonder?
Korta räntefonder fonder placerar i räntebärande värdepapper som har en kortare löptid än ett år. Generellt sett hamnar dessa längst ner på riskskalan, då den korta löptiden ger låg känslighet för svängningar i ränteläget. Korta räntefonder ger vanligtvis en relativt liten men stabil avkastning och passar investerare med kort placeringshorisont. De ses ofta som ett alternativ till sparkonto.
Vad är långa räntefonder?
Långa räntefonder har något högre risk, då löptiden är mer än ett år. Ju längre tid innehaven löper, desto större blir risken att något som påverkar utvecklingen negativt kan hända. Stiger räntan kan värdet på obligationerna i fonden sjunka och fonden tappa i värde. I och med den något högre risken är också den förväntade avkastningen högre, jämfört med korta räntefonder. Långa räntefonder lämpar sig bäst för investerare med några års tidshorisont.
Hur funkar företagsobligationer?
Skillnaden mellan företagsobligationsfonder och långa och korta räntefonder är att de förstnämnda investerar i obligationer utgivna av företag i stället för av staten eller kommuner. Det innebär att det finns både en ränte- och en kreditrisk – till exempel risken att företaget går i konkurs. Som helhet gör det att risken i dessa fonder är något högre och såklart även den förväntade avkastningen.
Företagsobligationsfonder delas ofta in i två kategorier: Investment Grade och High Yield. Investment Grade är företagsobligationer i företag med väldigt hög kreditvärdighet och High Yield i företag med något sämre kreditvärdighet. Även här innebär den högre risken i High Yield kontra Investment Grade en högre förväntad avkastning.
I dagsläget ser vi stor potential framåt för flera av räntefonderna i vårt utbud. Du hittar våra aktuella köprekommendationer och alla våra fonder i vår fondkurslista och app.
