Claudia Goldin började sin karriär inom nationalekonomi och ekonomisk historia på universitetet i Chicago och har under 50 år bidragit till att driva forskningen inom arbetsmarknadsekonomi framåt. År 1990 blev hon första kvinna att få tillsvidareanställning på Harvards nationalekonomiska institution och nu även första kvinna att få ekonomipriset som ensam pristagare – Ellinor Ostrom (2009) och Esther Duflo (2019) delade sina pris.
Goldin krossar glastak och är en förebild för nationalekonomer världen över – if you see it, you can believe it.
Goldin har dessutom ägnat en stor del av sin karriär åt att försöka förstå arbetsmarknaden, dess utveckling över tid och kvinnors arbetskraftsdeltagande. Att forskning med fokus på jämställdhet prisas ger både tyngd till området och är ett bevis på det kunskapsbehov som finns.
Vad forskningen säger
Resultaten av Goldins forskning visar att det var fler kvinnor som arbetade för cirka 200 år sedan än för 100 år sedan och att andelen sjönk i samband med att vi gick från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Lägst var den under tidigt 1900-tal.
Under de senaste 100 åren har stora förändringar skett, tack vare att legala och strukturella hinder har tagits bort, som exempelvis att kvinnor inte fick arbeta inom vissa sektorer eller yrken, eller öppna bankkonton och ta lån. Andra viktiga dimensioner som gjort det möjligt för kvinnor att delta på arbetsmarknaden är tillgången till p-piller och möjligheten att göra abort.
Trots att mycket är gjort finns en hel del kvar att göra. I länder som USA behövs förbättringar inom framför allt tre områden för att skapa likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män på arbetsmarknaden:
- Barnomsorg
- Familjebildning och hemarbete
- Förutsättningar på arbetsplatserna
I Sverige har vi i stor utsträckning löst barnomsorgsbiten genom kraftig subventionerade förskolor och skolor. Däremot kvarstår utmaningar både i samband med familjebildning och i arbetslivet.
Familjebildning får fortfarande konsekvenser
I samband med familjebildning är det många kvinnor som tar större ansvar för barnen och hemmet. Det får negativa konsekvenser för kvinnornas karriärmöjlighet och löneutveckling. Det bidrar även till att bibehålla normer, som påverkar de förväntningar som arbetsgivare har på kvinnor i barnafödande ålder, även de kvinnor som kanske inte skaffar barn.
Vill man se en förändring här finns det flera åtgärder att överväga. En möjlighet är att individer och föräldrar ser över förutsättningarna i sitt eget förhållande – delar lika på hemarbete och är stolta över varandras karriärer.
Arbetsplatser har också möjlighet att göra skillnad exempelvis genom att skapa förutsättningar och incitament för män och kvinnor att dela lika på föräldraledighet. Dessutom har företag möjlighet att bidra till minskade könsskillnader genom att öppna för mer flexibilitet samtidigt som man skapar jämställda och inkluderande arbetsmiljöer.
Ur mitt perspektiv…
Som före detta forskare i nationalekonomi med fokus på könsskillnader har jag stött på Goldin vid ett flertal tillfällen och är oerhört glad över att hon och hennes forskningsområde får detta erkännande. Jag och många med mig ser fram emot att Claudia Goldin besöker Stockholm i december. Jag hoppas att vi ses på hennes föreläsning!
Idag arbetar jag med investeringar i vår fondverksamhet, där vi även tar olika forskningsslutsatser från området i beaktande.
Vill du investera i bolag som fokuserar på jämställdhet och inkludering – till exempel bolag som har en relativt hög andel kvinnor i ledning och styrelse och processer som gynnar jämställdhet på plats? Investera då i vår fond SEB Global Equal Opportunity. Vi tror nämligen att bolag som kan attrahera både män och kvinnor och skapa mer jämställda förutsättningar också kan attrahera motiverad och välmående personal som presterar bra på jobbet.
SEB Global Equal Opportunity Fund C (SEK) - köp fonden här
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
